http://www.landguiden.se/Lander/Asien/ForenadeArabemiraten
Förenade arabemiraten ligger i den östra delen av Arabiska halvön. Landet täcker större delen av Musandamhalvön som avgränsar Persiska viken (av araber kallad Arabiska viken) från Omanviken och Indiska oceanen. Halvöns spets och en liten landenklav i öster tillhör dock grannlandet Oman.
Förenade arabemiraten har ett hett tropiskt ökenklimat. Vid kusten är luften fuktig medan inlandet torrt och hetare än kustområdena. Mellan maj och oktober är extremt varm med temperaturer på upp emot 50 grader i skuggan. I öknen är temperaturskillnaden stor mellan dag och natt. Den knappa nederbörden faller nästan uteslutande under vintermånaderna.
Befolkningstillväxten i Förenade arabemiraten är mycket hög, främst på grund av invandring. Mellan 2005 och 2015 mer än fördubblades antalet invånare, till runt 10 miljoner. Endast en dryg tiondel av befolkningen är medborgare i landet. Resterande invånare är utländska gästarbetare, framför allt från Indien, Pakistan och Bangladesh. I hamnstäderna finns därutöver sedan gammalt flera minoritetsgrupper, främst iranier.
Islam är statsreligion och landets lagstiftning utgår från de islamiska sharialagarna, som är baserade på Koranen. Majoriteten av medborgarna är sunnimuslimer. Många av dem bekänner sig till wahhabismen, som är en starkt ortodox och puritansk riktning, med centrum i Saudiarabien. Islams påbud tolkas dock inte lika strikt i Förenade arabemiraten som i grannlandet.
De stora inkomsterna från oljeexporten har möjliggjort omfattande satsningar på utbildning. Lärartätheten i landet är bland de högsta i världen. Flertalet lärare är utlänningar. Men regeringens målsättning är att öka andelen inhemska lärare till 90 procent.
Kulturen i Förenade arabemiraten präglas av den snabba modernisering som landet genomgår. En västerländsk masskultur existerar parallellt med en traditionell arabisk beduinkultur.
Medierna står under hård statlig kontroll och landets presslag från 1980 är en av de strängaste i arabvärlden. Det är straffbart att publicera något som skadar staten eller ekonomin och sedan 2012 gäller detta även för material som läggs ut på internet. Det är även förbjudet att kritisera landets ledning.
Landets statsbildning kan beskrivas som en federation av sju absoluta monarkier i form av schejkdömen, eller emirat. Inom varje enskilt emirat ligger all makt hos härskaren, emiren. Det finns inga politiska partier, fackföreningar eller intresseorganisationer. Allmänna val förekommer inte, även om val i begränsad omfattning infördes 2006 (se vidare Aktuell politik). Informella familjeband betyder mer för maktutövandet än officiella titlar och positioner.
För sjöfarande nationer har inloppet till Persiska viken i alla tider varit viktigt för handeln. Portugiser, holländare och britter konkurrerade med de lokala handelsmännen. Det blev till slut det brittiska imperiet som betvingade områdets klaner och emirer, men det innebar samtidigt att de fick ett skydd mot mäktigare grannar. I början av 1900-talet utvecklades Dubai till det dominerande emiratet, men för det viktiga pärlfisket inträffade en katastrof.
De flesta av de sju emiraten var mycket fattiga sedan pärlindustrin hamnat i kris, och inte förrän 1958 påträffades olja i Abu Dhabi och senare i två andra emirat. Med ett begynnande välstånd knöts emiraten tätare samman och 1971 blev Förenade arabemiraten en självständig federation. Abu Dhabi kom att dominera allt mer men även Dubai kunde öka sitt inflytande. Efter 1990 har en omfattande modernisering ägt rum.
Förenade arabemiraten styrs auktoritärt av presidenten och ledarna för de sju emiraten. Val till hälften av platserna i en rådgivande församling hölls 2006 och 2011, men det var endast utvalda medborgare som fick rösta. Ett utbrett välstånd som många emiratbor får del av har bidragit till att det inte finns samma grogrund för politiskt missnöje som i många andra länder i regionen. Men regimen har trots det effektivt satt stopp för alla möjligheter till regimkritik, sporrad av en oro för en islamistisk frammarsch.
Landets president sedan självständigheten 1971, schejk Zayid bin Sultan Al Nahyan, avlider. Schejk Zayid var även emiratet Abu Dhabis härskare (emir) sedan 1966. På sin dödsbädd genomför han en regeringsombildning och låter bland annat utse Förenade arabemiratens första kvinnliga regeringsmedlem. Zayeds äldste son schejk Khalifa bin Zayid Al Nahyan blir ny president. Till ny kronprins i Abu Dhabi utses Khalifas halvbror, den reformvänlige schejk Muhammad bin Zayid Al Nahyan.
President Khalifa meddelar att landets första val ska hållas 2006. Det folkliga inflytandet över valet kommer dock vara mycket begränsat. Hälften av medlemmarna i det rådgivande federala nationella rådet som saknar lagstiftande makt ska väljas av ett mycket begränsat antal medborgare.
Emiratet Dubais härskare schejk Maktum bin Rashid Al Maktum avlider och ersätts av sin yngre bror, schejk Muhammad bin Rashid Al Maktum. Federationen får därmed en ny premiärminister och vicepresident. Den nye emiren anses vara mannen bakom Dubais många storslagna planer för ekonomisk utveckling.
Regeringen beslutar att införa obligatorisk värnplikt för alla män mellan 18 och 30 år. Den som gått ut gymnasiet ska göra militärtjänst i nio månader: för övriga gäller två år. För kvinnor är militärtjänsten frivillig. Innan lagen träder i kraft ska den behandlas av Federala nationella rådet.
Tio medborgare i Förenade arabemiraten och 20 egyptier döms till fängelse i upp till fem år för att ha försökt upprätta en lokal gren av Muslimska brödraskapet.
Tre personer döms till fängelse i mellan fem och sju år för att ha samlat in pengar till en grupp med band till Muslimska brödraskapet.
Förenade Arabemiraten, Sauadiarabien och Bahrain kallar hem sina ambassadörer från Qatar som de anklagar för att ha lagt sig i ländernas inrikespolitik. Relationerna mellan Qatar och de andra länderna i regionen har förvärrats sedan arabiska våren 2011 på grund av Qatars stöd till Muslimska brödraskapet som de övriga länderna ser som ett säkerhetshot.
Lagen om allmän värnplikt för män träder i kraft (se Januari ovan).
Arabisk enighet är ett viktigt inslag i Förenade arabemiratens utrikespolitik. Relationerna till övriga arabvärlden, där landet oftast ställt sig på de konservativa staternas sida, är betydelsefulla. Långt tillbaka i historien har emiraten haft nära kontakter med Iran – men en territoriell tvist försvårar numera kontakterna. Några år in på 2010-talet deltog landet i militäroperationer för att bekämpa militanta islamister i regionen.
Sedan början av 1970-talet har Förenade arabemiraten utvecklats från ett mycket fattigt område till ett av världens rikaste länder. Förändringen har kunnat ske tack vare oljan, som först hittades i Abu Dhabi 1958. Emiraten äger numera cirka sex procent av världens kända oljetillgångar och drygt tre procent av naturgasreserverna.
Olja är den viktigaste naturtillgången, men även naturgas utvinns i stor utsträckning. Abu Dhabi har över 90 procent av landets oljereserver och står för en lika stor andel av oljeproduktionen. Resten av oljan finns främst i Dubai med en mindre andel i Sharja.
Bara några få procent av Förenade arabemiratens landyta kan användas för jordbruk eller boskapsskötsel, framför allt uppfödning av getter och kameler. De viktigaste jordbruksområdena ligger på Hajarbergens sluttningar i nordöst och vid oaserna Liwa och al-Ain. Jordbruket står bara för omkring en procent av BNP men använder två tredjedelar av vattentillgångarna.
Förenade arabemiraten har satsat hårt på att utveckla en icke oljebaserad industri för att förbereda sig för den tid som kommer när oljan är slut. Den mest betydande delen av industrin är dock fortfarande knuten till oljan, till exempel raffinaderier. Oljeindustrin är huvudsakligen statligt kontrollerad, även om det finns utländska ägarintressen.
Förenade arabemiratens handel med utlandet ger tack vare oljan ett stadigt överskott. Storleken på detta varierar dock kraftigt med världsmarknadspriserna på olja. Landet tillhör grundarna av OPEC, de oljeexporterande ländernas organisation, och det är också medlem av OAPEC, de oljeexporterande arabländernas organisation.
En stor del av arbetskraften i Förenade arabemiraten utgörs av utländska migrantarbetare utan medborgarskap i landet. Dessa lever ofta under svåra förhållanden och har, till skillnad från medborgarna, inte tillgång till avgiftsfri hälsovård, utbildning och andra sociala förmåner.
Sett till bruttonationalprodukt (BNP) per invånare hör Förenade arabemiratens medborgare till de rikaste i arabvärlden, även om inte alla sju emirat är lika rika. Inkomstklyftorna är störst i Abu Dhabi.
Kommunikationerna är synnerligen väl utbyggda, och hamnanläggningar och flygplatser har byggts ut i snabb takt för att bli ledande i regionen. Första etappen i världens längsta (70 km) förarlösa tunnelbana invigdes 2009 i Dubai. Även Abu Dhabi bygger en tunnelbana.
En tid före senaste sekelskiftet förklarade Dubais härskare att de ville skapa ett ledande centrum i världen för turism, och tio år senare fanns 350 lyxhotell och cirka 35 enormt stora köpcentra i emiratet. Abu Dhabi följde senare efter och på en ö finns nu en ny Formel 1-bana och temaparken Ferrari World med världens snabbaste berg- och dalbana.