Denna text har publicerats i tidningen ETC nr 4/99 och i nättidningen www.etc.se 990909.
Texten © författaren. För eftertryck krävs tillstånd från författaren. Men om du vill skriva ut och läsa artikeln eller ge den till en god vän går det givetvis bra. De är till för att spridas.
Om du har frågor, kontakta redaktionen på tel: 08-720 70 00,
e-post: tidningen@etc.se www.etc.se eller via postadress: ETC, Box 4403, 102 68 Stockholm.
Textarkivadress: www.etc.se/arkivet/textarkiv/
Fredriks_artiklar/fq_990909_echelon.html

ECHELON SER OCH HÖR DIG
Så spionerar USA på oss alla


avFredrik Quistbergh

Ett jättelikt datasystem som styrs av USA där all världens fax, telefon och e-postkommunikation samlas och analyseras. En gigantisk konspiration, eller bara ett halvsjaskigt Arkiv X-avsnitt?
Nej, det är helt sant. Echelon finns och växer sig allt starkare.

När den nyzeeländske journalisten Nicky Hager under ett rutinuppdrag stötte på berättelsen om ett datanätverk som avlyssnade all kommunikation via telefon, fax och e-post trodde han inte sina öron. Men ju djupare han grävde i hemligheterna, desto mer fann han.
– Innan jag hörde talas om Echelon hade jag arbetat med att granska
underrättelsetjänsten på Nya Zeeland i tio år, säger Hager.
– Sekretessen är otroligt stor, ibland är det till och med svårt att få reda på vilka personer som sköter de olika avdelningarna.
Men efter mycket kartläggning och pusslande lyckades jag få kontakt med människor på insidan som litade på mig. Under samtalen med dem fick jag så mycket information att jag kunde fortsätta granskningen. Ett ”lucky break” helt enkelt.


ECHELON AVSLÖJAS
Det lyckliga genombrottet ledde till politiskt kaos när Hagers bok “Secret Power” kom ut 1996. Strax innan publiceringen samlades företrädare från GSCB (Government Communications Security Bureau = nyzeeländska underrättelsetjänsten) hos premiärministern för att diskutera om de skulle förhindra boken från att nå allmänheten. Men ”Secret Power” stoppades inte och David Lange, Nya Zeelands förre premiärminister, skrev följande i bokens förord:
”Trots att jag som premiärminister förfogade över underrättelsetjänsten visste jag ingenting om detta internationella spionnätverk. Det är en skandal att jag och andra ministrar aldrig blev informerade och det får en att fundera över vilka dessa människor egentligen såg sig vara ansvariga inför.”
Hagers avslöjanden var i huvudsak två. Det första var mest pinsamt för det politiska etablissemanget. Nämligen att Nya Zeeland fortfarande – trots att de i mitten av 80-talet lovat att de inte längre samarbetade med USA – hade spionaffärer tillsammans med Amerikas Förenta Stater. Avslöjande nummer två gällde Echelon.
Via ett 50-tal olika källor inom den nyzeeländska underrättelsetjänsten lyckades Hager kartlägga datanätverket som styrs av amerikanska NSA (National Security Agency) med hjälp av underrättelsetjänsten i Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. I takt med ny teknik har avlyssningsmöjligheterna blivit allt mer raffinerade.
– De gamla metoderna, såsom buggade telefoner, existerar knappt längre, säger Nicky Hager.
– I den moderna underrättelseverksamheten finns system som kan avlyssna all kommunikation via kabel eller satellit i realtid, det vill säga när själva kontakten tas. De kan söka på ord, namn, personer eller organisationer som anses intressanta. Olika stationer världen över bildar ett internationellt nätverk. Varje station har stora avlyssningsdatorer som kallas ”dictionary computers”. Alla dessa
”dictionary computers” bildar tillsammans Echelon.


USA HÅLLER KOLL PÅ ALLT
”Secret Power” blev en bestseller på Nya Zeeland men reaktionerna från de ansvariga uteblev.
– Regeringen och underrättelsetjänsten använde en väldigt enkel och effektiv metod, säger Hager.
– De skämdes och ingen dementerade eller angrep det som sades i boken, men samtidigt vägrade de att diskutera innehållet offentligt. Det är en ganska typisk strategi när det gäller underrättelseverksamhet, att man inte diskuterar frågor som sägs röra rikets säkerhet.
I USA vågade ingen förläggare ge ut boken som istället fick viss spridning via Internet. I det här läget var skepsisen fortfarande stor mot Hagers avslöjanden eftersom varken regering eller underrättelsetjänst i de inblandade länderna ville debattera Echelon.
Dock kom det under 1996 och 1997 flera rapporter om hur USA utnyttjade informationen de fått via Echelon. Mest rörde det sig om kommersiellt spionage. Ett av de mest kända exemplen är bilföretaget Volkswagen som påstår sig ha förlorat en stororder till General Motors efter det att NSA avlyssnat samtal mellan det tyska företagets höga chefer. Debatten tog fart när den tyska underrättelsetjänsten bekräftade att de kände till NSA:s spioneri. Dessutom ska även organisationer såsom brittiska Amnesty och Christian Aid ha stått under bevakning.
I alla dessa fall saknas dock ordentlig bevisning, vilket givetvis är närmast omöjligt att få fram eftersom det moderna avlyssningsspionaget inte lämnar några spår efter sig. Detta gjorde att Echelon, av de flesta, viftades bort som konspirationstänkande eller fria fantasier.
Vändpunkten kom när företaget British Telecom i en rättegång medgav att all kommunikation som passerar genom deras fiberoptiska kablar, vilket är den mesta kommunikationen till och från de brittiska öarna, också är tillgänglig för NSA:s engelska avlyssningsstation vid Menwith Hill utanför Yorkshire. I början av 1998 kom också en EU-rapport som i allt väsentligt bekräftade vad Hager tidigare avslöjat. EU-parlamentet förbluffades över uppgifterna och beställde snabbt en mer detaljerad undersökning där Echelon specifikt skulle studeras.
Men redan nu kunde en mer detaljerad bild presenteras. De allierade som deltar i Echelonsamarbetet (USA, Australien, Kanada, Storbritannien och Nya Zeeland) skickar via sina underrättelsetjänster ut olika kodord till stationerna runtom i världen. Kända avlyssningsstationer finns förutom i Echelon-länderna även i Japan och Hongkong. Stordatorer och modern avlyssningsteknik är sedan till ovärderlig hjälp för att söka genom all tele-, fax- och e-postkommunikation i jakt på kodord som exempelvis ”terrorism”, ”Saddam Hussein” eller ”internationellt handelsavtal”. Meddelanden som innehåller kodorden sorteras ut, kategoriseras efter bestämda hemlighetsgrader och analyseras. Dessutom finns en snillrik detalj som ger skaparen av Echelon de största fördelarna.
– Systemet är tillverkat av USA för att låta USA ha tillgång till all hemlig information, säger Nicky Hager.
– De allierade hjälper till att samla in informationen, men de får inte tillgång till allt. Enbart USA får all information.


SKRÄCKEN SEGRAR
Detta innebär att Kalla Krigets slut knappast satt stopp för spioneriet.
– Tvärtom har underrättelseverksamheten växt, säger Hager.
– Idag spionerar USA inte bara på kommunistiska länder eller länder som kan misstänkas för kommunistsympatier, utan de spionerar på hela världen. Det är amerikanska intressen världen över som ska tillgodoses och skyddas.
En sådan konkurrensfördel borde kanske räcka för att regeringar eller medier världen över skulle agera för att få ett slut på USA:s omfattande spioneri. Dock tycker Hager att det finns andra problem med Echelon som är än mer kränkande.
– Varje person ska ha rätt till privat kommunikation utan att någon spionerar på vad de skriver eller säger. Det är en grundläggande rättighet. Men det struntar USA i varje dag. Dessutom är de här systemen gjorda för att ge redan starka länder ännu större fördelar. Och det görs på ett, i mitt tycke, olagligt sätt. De rika länderna håller koll på de fattiga när det gäller politik, handelsavtal, med mera och utnyttjar sedan informationen till att roffa åt sig ännu mer.
ETC: Varför protesterar inte länderna som inte har dessa fördelar?
– Jag tror att det finns en väldigt enkel orsak till det. Vi kan kalla det: Världens verkliga maktförhållanden. Min bok visade, utan tvivel, att Nya Zeeland hjälpte USA att spionera på sin egen premiärminister inklusive alla departement. Länder som Nya Zeeland är så beroende av USA i handelsfrågor och politiskt stöd att de inte vågar sätta emot. Och jag tror detsamma gäller för Europa. Om det exempelvis avslöjades att Portugal för egen vinning avlyssnade alla andra länder skulle det vara en stor skandal. Men det blir inte lika mycket uppmärksamhet när det är USA som ligger bakom eftersom andra länder är så beroende av dem.
– Echelon borde komma upp på den politiska agendan. Folk kan sätta press på sina regeringar världen över och säga: Vi vill inte att USA spionerar på oss. Först då kanske det kan hända någonting, först då kanske vi kan se något resultat. Länderna måste jobba ihop och i Europa borde EU vara en instans där man kan lägga grunden för ett samarbete.

Fredrik Quistbergh

FAKTA - ECHELON

1947: UKUSA-avtalet sluts mellan USA och Storbritannien. Senare får de sällskap av Australien, Kanada och Nya Zeeland. Avtalet går ut på samarbete när det gäller insamling av information samt utbyte av underrättelsetjänster.

1952: NSA (National Security Agency) grundas i Fort Meade, Maryland, USA. Spionorganisationen ska senare komma att bli störst och bäst när det gäller insamling av utländsk och inhemsk kommunikation.

1966: NSA tar över stationen vid Menwith Hill från britterna. Idag har spioncentrat växt till det största kända inom Echelon-nätverket med cirka 1500 anställda och 25 separata golfbollsliknande avlyssningsenheter.

1996: ”Secret Power” av Nicky Hager ges ut i Nya Zeeland. Boken avslöjar Echelon och Nya Zeelands roll i det internationella spionnätverket. Politiker och underrättelsetjänstemän i NZ vill först stoppa boken, men ändrar sig. Dock vågar ingen förläggare i USA ge ut boken som sprids till en bredare publik via Internet.

1997: Olika avslöjanden om hur Echelon praktiskt utnyttjas av USA dyker upp. Främst rör det sig om kommersiellt spionage.
Tyskland – Volkswagen påstår att de gått miste om en stor affär på grund av att NSA avlyssnat
samtal mellan höga chefer på det tyska bilföretaget. Informationen ska sedan gått vidare till General Motors som fick storordern. Debatten tog fart när den tyska underrättelsetjänsten bekräftade att de kände till amerikanernas spionage.
Frankrike – Elektronikföretaget Thomson hävdar att de förlorat en order gällande radarsystem till Brasilien, värd över en miljard dollar, på grund av att amerikanerna fått reda på detaljer i affärsuppgörelsen som sedan rapporterades till amerikanska Rayethon.
Storbritannien – I september månad bekräftade teleföretaget British Telecom i en rättegång att all kommunikation via deras fiberoptiska kablar också går genom NSA:s avlyssningsstation vid Menwith Hill.

1998: Januari – Debatten om Echelon tar ny fart när EU:s teknikvärderingsorgan STOA (Scientific and Technological Options Assessment) presenterar rapporten ”An
appraisal of Technologies of Political Control” till EU-parlamentet. Politiker och tjänstemän förbluffas över det omfattande spionaget och beställer en mer detaljerad undersökning.
Juni – Brittiska facktidskriften ”Network Security” påstår att även Sverige ingår i Echelon-samarbetet och att en FRA-station vid Bromma flygplats utanför Stockholm regelbundet lyssnar av och skickar informationen vidare till USA. Varken FRA (Försvarets Radioanstalt) eller Säpo vill bekräfta eller dementera uppgifterna när journalisten Calle Froste (SvD 980610) frågar dem hur det ligger till.

1999: April – STOA:s rapport ”Interception Capabilities 2000”
offentliggörs. Den ger nya bevis på Echelons existens och stärker misstankarna om USA:s spionage. Rapporten sammanfattas: ”NSA har örat mot hela världen, men lyssnar inte till alla på samma gång.”
Juni – NSA vägrar att lämna ut olika dokument som handlar
om Echelon till den amerikanska kongressen. Kongressen, med republikanen Bob Barr i spetsen, surnar till och begär att NSA
inom 60 dagar ska lämna in en rapport som förklarar hur Echelon kan fungera utan att kränka de amerikanska medborgarnas
rättigheter.

Så Skyddar du dig
För bara några månader sedan kom en ny EU-rapport där man speciellt skärskådat Echelon och den sammanfattades: ”NSA har örat mot hela världen, men lyssnar inte till alla på samma gång.” EU-parlamentet säger sig nu se över vilka åtgärder som ska sättas in. Men alla länder nöjer sig inte med att fortsätta fundera eller utreda. I Tyskland har regeringen beslutat att ge företag och organisationer tillgång till den säkraste krypteringen, det vill säga kodning av meddelanden, som finns för att de ska kunna skydda sig mot Echelon.
I ett senare skede skall även tyska privatpersoners telefon, fax och e-post kunna krypteras om så önskas. För den som inte bor i Tyskland och exempelvis vill skydda sin e-post mot USA:s spioneri finns krypteringsprogrammet PGP (Pretty Good Privacy) att hämta gratis från Internet.
– Alla som använder PGP och är försiktiga när de gör det går säkra från Echelon-systemet, säger Nicky Hager.
Du måste hänga med i svängarna allteftersom kommunikationen förändras. Lika lite som du skickar dina mest personliga bekännelser eller hemligheter skrivna på ett vykort kan du skicka dem via fax, e-post eller tala om dem i telefon. Är det något som är verkligt hemligt använder du dig av PGP. Den situationen har USA satt oss i och alla måste vara medvetna om det.

Så skaffar du dig PGP
Den mesta av all kommunikation som sker är inte intressant för USA och går därmed säker från Echelon. Men vill du vara helt säker och skicka verkligt hemliga meddelanden kan e-posten kodas med krypteringsprogram som du hittar helt gratis på
internetadress : http://www.pgpi.com/