År 1980 gjordes den första stora metaanalysen (sammanställning av ett stort antal studiers resultat) av 475 kontrollerade psykoterapistudier av Smith, Glass & Miller. De kom fram till att den allmänna effekten av psykoterapi är väl visad. Medeleffekten av psykoterapi blev 0,85, det vill säga att vid behandlingens slut är den som fått psykoterapi bättre än 80 % av dem som inte fått behandling. Därefter har metaanalyser bl a gjorts om korttidsterapier av Svartberg & Stiles (1991) och Crits-Cristoph (1992) (se t ex INSIKTEN 1994:5 och 1996:2).

I psykoterapiforskningens standardverk, Handbook of Psychotherapy and Behavior Change (Bergin & Garfield, 1994, 4:e utgåvan), redovisas positiva resultat internationellt av psykoterapi inom alla de dominerande psykoterapeutiska inriktningarna.

Professor Johan Cullberg presenterade 1995 på uppdrag av Stockholms läns landsting en utredning Att prioritera för psykoterapi. Han går också igenom studier av resultat av psykoterapi och konstaterar att resultaten av den allra första metaanalysen 1980 i stort sett verkar stå sig även i senare metaanalyser.

Professor Bengt-Åke Armelius, Umeå, har gjort en sammanfattning av det aktuella forskningsläget beträffande psykoterapiresultat i INSIKTEN 1992:2. Utifrån ett stort antal undersökningar kommer han fram till följande sammanfattning av resultat av psykoterapi: C:a 90% blir mycket eller ganska mycket bättre, c:a 10% blir oförändrade varav c:a 2% sämre.

En forskningsöversikt av effekter av lång psykoterapi och psykoanalys har gjorts av Bárány, Sandell och Schubert. Författarna konstaterar att ett positivt samband mellan terapilängd och terapiutfall är väl belagt. I de ännu relativt få undersökningar beträffande psykoterapi och psykoanalys som varat i minst två år rapporterades god eller mycket god förbättring hos 60 - 90%.

En svensk undersökning av resultat av långtidspsykoterapi och psykoanalys som finansierats med Dagmarmedel hos privata vårdgivare har nyligen presenterats av Sandell & Schubert (1997). Goda resultat uppnås för båda grupperna och de förbättras ytterligare under den 3 år långa uppföljningstiden.

Psykoterapi har också givit påfallande goda resultat för patienter inom primärvården och för patienter inom kroppssjukvården (Sandell & Broberg, 1995). Under de senaste åren har flera framgångsrika svenska projekt rapporterats t ex Psykoterapi till primärvårdspatienter (INSIKTEN 1994:1), Psykosomatiskt behandlingsteam knutet till primärvården och psykiatrin (INSIKTEN 1994:2) och Livskrisprojektet (INSIKTEN 1996:5).

Kliniska effekter och kostnadseffektivitet vid psykoterapi har sammanställts för American Psychiatric Association 1997 (Gabbard & Lazar 1997) efter en specialartikel i The American Journal of Psychiatry. Forskningsresultat tyder klart på att psykoterapi har effekt och lönar sig samt att kostnadsfri psykoterapi inte missbrukas. En svensk översättning med en referenslista finns nedan.

För det brittiska hälsodepartementet har nyligen gjorts en sammanställning av psykoterapiforskningsresultat för olika slags patienter (Roth & Fonagy, 1996). Den visar psykoterapins breda användbarhet vid olika tillstånd. Jämförelse görs också med effekten av behandling med olika slags psykofarmaka. Ofta är psykoterapi att föredra eller någon form av kombination.

I Spri:s och Svenska Psykiatriska föreningens 1997 utgivna riktlinjer för utredning och behandling av olika psykiatriska tillstånd finns nu psykoterapi regelbundet med som rekommenderad behandling.

Referenser

Armelius, B-Å. (1992) Psykoterapi under 1990-talet. Insikten 1992:2, s 4 - 15.
Bárány, A-S, Sandell, R, Schubert, J. (1993) Effekter av lång psykoterapi och psykoanalys - en forskningsöversikt. Stockholm: Stockholms läns landstings Psykoterapiinstitut (Rapporter från PI Nr 6)
Bergin, AE & Garfielfd, SL. (1994) Handbook of psychotherapy and behavior change. New York: Wiley & Sons
Cullberg, J. (1995) Att prioritera för psykoterapi - En utredning för Stockholms läns landsting. Stockholm:HSN-staben.
Gabbard, GO, Lazar, S, Hornberger, J & Spiegel, D. (1997) The economic impact of psychotherapy: A Review. The American Journal of Psychiatry 154:2 s 147 - 155.
Lejonqvist, H. (1993) Psykoterapi till primärvårdspatienter. Insikten 1994:1 s 44 - 49.
Roth, A & Fonagy, P. (1996) What works for whom? A critical review of psychotherapy research. London: The Guilford Press.
Sandell, R & Broberg, J (1995) Effekter av psykologisk behandling på sjuklighet och sjukvårdskonsumtion Stockholms läns landstings Psykoterapiinstitut (Rapporter från PI Nr 9)
Sandell, R & Schubert, J (1997) Utfallet av psykoterapi och psykoanalys (UPP) - en utvärdering av psykoterapier och psykoanalys hos privata vårdgivare som är finansierade med det särskilda rehabiliteringsanslaget. Insikten 1997:3, s 55 - 59.

Kliniska effekter och kostnadseffektivitet vid psykoterapi

Översikt över aktuella forskningsrapporter och forskningsrön, sammanställd av Dr G Gabbard och Dr S Lazar för American Psychiatric Association 1997.
Översättning: Hans Lidman, Riksföreningen PsykoterapiCentrum.

Psykoterapi har effekt.

  • Den genomsnittlige psykoterapipatienten klarar sig efter genomgången psykoterapi bättre än 80% av sina obehandlade medpatienter. Se forskningsreferens 1.
  • Psykoterapins kliniska effekter är lika stora som den nivå som brukar rättfärdiga att man avbryter klinisk forskning, för att det är oetiskt att förvägra kontrollgruppens patienter en sådan effektiv behandling. Se forskningsreferens 2.
  • Familjeterapi reducerar återfallsfrekvensen vid schizofreni i samma utsträckning som antipsykotisk medicinering. Se forskningsreferens 3.
  • För barn med ångest, depression och allvarliga multipla patologier är en högfrekvent psykoterapeutisk behandling (4-5 ggr/v) mer effektiv än en lågfrekvent (1-2 ggr/v), och behandlingstidens längd är positivt korrelerad till bättre utfall. Se forskningsreferens 4, 5.
  • En undersökning av 2900 läsare av den amerikanska konsumenttidningen Consumers Report, som behandlats av professionell psykoterapeut, visar att längre behandlingar ger bättre resultat, och att sämre resultat är kopplade till påtvingade terapibegränsningar av ekonomisk och administrativ natur. Se forskningsreferens 6.
  • En forskningsrapport från National Institute for Mental Health visar att korttidsbehandling är otillräcklig för de flesta patienter. Särskilt psykiskt arbetshandikappade och perfektionistiska patienter behöver längre behandlingar för att tillfriskna. Se forskningsreferens 7, 8, 9.
  • Patienter med metastaserande bröstcancer och malignt melanom förbättras statistiskt signifikant med gruppsykoterapeutisk behandling. Se forskningsreferens 10, 11.
  • Metadoninställda opiatmissbrukare som får dynamisk psykoterapi uppvisar vid en sexmånaders uppföljning en fortsatt förbättring, i jämförelse med patienter som fått konventionell missbruksrådgivning. Se forskningsreferens 12.


Psykoterapi lönar sig.

  • I en metastudie omfattande åren 1984 -94 fann man i 88% av rapporterna, att psykoterapi bidrager till reducerade vårdkostnader för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och vid missbruksproblem, genom att sjukhusvistelser, medicinkonsumtion och arbetsoförmåga reducerades. Se forskningsreferens 13.
  • Psykoterapi 2 ggr/v är mycket kostnadseffektiv behandling vid borderlineproblematik, och reducerar sjukhusvistelser, akutsjukvård, och annan konsumtion av specialistsjukvård. Arbetsförmågan förbättras. Kostnadsbesparingen har beräknats till 10000 dollar per patient och år. Se forskningsreferens 13, 14 och 15.
  • En jämförelse mellan Australiens psykiatriska vård, där psykoterapeutisk behandling inklusive psykoanalys är kostnadsfri och lättillgänglig, och Nya Zealands psykiatriska vård, där samma behandling är begränsad, visar att kostnaderna per capita för psykiatrisk vård är 44% högre i Nya Zealand, p g a fler inläggningar på klinik. Se forskningsreferens 16.
  • Satsning på en utökning av psykoterapiresurser för amerikansk militärpersonal resulterade i besparingar på 200 miljoner dollar över en treårsperiod, fr a beroende på minskad psykiatrisk slutenvård. För varje dollar som spenderades på psykoterapi sparades fyra. Se forskningsreferens 17.
  • En ny tysk undersökning av 666 patienter som gått i dynamisk psykoterapi och psykoanalys visade att antalet sjukhusbesök minskade med 1/3, antal sjukskrivningsdagar minskade med 2/5, och slutenvårdsdygn med 2/3. Framgångsrika resultat var kopplade till längre behandlingar. Se forskningsreferens 18.


Kostnadsfri psykoterapi missbrukas inte.

  • Även när psykoterapi är lättillgänglig och kostnadsfri för patienten, så efterfrågas den bara av 4.3% av populationen, och den genomsnittliga behandlingslängden är 11 sessioner. Se forskningsreferens 19.
  • Studier visar att höga egenavgifter för psykoterapi ställer denna behandling utom räckhåll för de som behöver den mest. Se forskningsreferens 20, 21.


References

  1. Lambert MJ & Bergin AE: The effectiveness of psychotherapy. In Handbook of Psychotherapy and Behavior Change (4th ed.). Bergin A & Garfield S (eds). New York: John Wiley & Sons, 1994, pp. 141-150.
  2. Ursano R & Silberman EK: Psychoanalysis, psychoanalytic psychotherapy, and supportive psychotherapy. In The American Psychiatric Press Textbook of Psychiatry (2nd ed.). Hales E, Yudofsky SC, Talbott J (eds). Washington, DC: American Psychiatric Press, 1994
  3. Hogarty GE et al: The enviromental-Personal Indicators in the Course of Schizophrenia (EPICS) Research Group: Family psychoeducation, social skills training, and maintenance chemotherapy in the aftercare treatment of schizophrenia. II: two-year effects of a controlled study on relapse and adjustment. Arch Gen Psychiatriy 48:340-347, 1991
  4. Fonagy P & Target M: Predictors of outcome in child psychoanalysis: a retrospective study of 763 cases at the Anna Freud Centre. J Am Psychoanal Assoc 44:27-77, 1996
  5. Target M & Fonagy P: Efficacy of psychoanalysis for children with emotional disorders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 33:1134-1144, 1994
  6. Consumer Reports: Mental Health: Does therapy help? November 1995, pp.734-739
  7. Blatt S et al: Impact of perfectionism and need for approval on the brief treatment of depression: the National Institute of Mental Health Treatment of Depression Collaborative Research Program revisited. J Consult Clin Psychol 63:125-132, 1995
  8. Elkin I: The NIMH Treatment of Depression Collaborative Research Program: where we began and where we are. In Handbook of Psychotherapy and Behavior Change (4th ed). Bergin A & Garfield S (eds). New York: John Wiley & Sons, 1994
  9. Mintz J et al: Treatment of depression and the functional capacity to work. Arch Gen Psychiatry 49:761-768, 1992
  10. Spiegel D et al: Effective psychosocial treatment on survival of patients with metastatic breast cancer. Lancet. 2:888-891, 1989
  11. Fawzy F et al: Malignant melanoma effects of an early structured psychiatric intervention: coping and affective state on recurrence and survival 6 yers later. Arch Gen Psychiatry 50:681-689, 1993
  12. Woody GE et al: Psychotherapy in community methadon programs: a validation study. Am J Psychiatry 152:1300-1308, 1995
  13. Gabbard G et al: The economic impact of psychotherapy: a review, Am J Psychiatry, 154:147-155, 1997
  14. Linehan M et al: A cognitive-behavioral treatment of chronically parasuicidal borderline patients. Arch Gen Psychiatry 48:1060-1064, 1991
  15. Stevenson J & Meares R: An outcome study of psychotherapy for patients with borderline personality disorder. Am J Psychiatry 149:358-362, 1992
  16. Andrews G: Private and public psychiatry: a comparison of two health care systems. Am J Psychiatry 146:881-886, 1989
  17. Zients A: Presentation to the Mental Health Work Group, White House Task Force for National Health Care Reform, April 23, 1993
  18. Dossman R et al: The long-term benefits of intensive psychotherapy: a view from Germany, in S Lazar (ed) Psychoanalytic Inquiry Supplement, Intensive dynamic psychotherapy: making the case in an era of managed care, pp. 74-86, 1997
  19. Manning WG Jr et al: How cost sharing affects the use of ambulatory mental health services. JAMA 256:1930-1934, 1986
  20. Landerman L et al: The relationship between insurance coverage and psychiatric disorder in predicting use of mental health services. Am J Psychiatry 151:1785-1790, 1994
  21. Simon G et al: Impact of visit co-payments on outpatient mental health utilization by members of a health maintenance organization. Am J Psychiatry 153:331-338, 1996


Copyright RPC 1997