av Susanna Broomé m.fl. (ur Odrörer nr 1-4)

Osyrat kornbröd 

Färskost (skir) 

Kornmjölsgröt

Nässelsoppa 

Rökt fisk 

Kokt svinmålla

Mjöd 

 

Osyrat kornbröd

För ca åtta bröd:

Blanda ihop till en deg. Värm en brödlagg över elden (eller en stekpanna på spisen). Tag en bit av degen motsvarande en
valnöt, rulla till en boll och platta till. Kavla ut så tunt du kan (som pepparkaksdeg) till en rund platta. Lägg på brödlaggen och
grädda över elden (eller på hög värme på spisen) ca 30sekunder på varje sida. Fortsätt kavla och grädda tills degen tar slut.
Effektivast är att vara två om arbetet.

Bröden bör ätas direkt, men kan frysas in och värmas. De är goda till all vikingatida mat men också som smörgåsar med smör,
messmör eller färskost på.
 

Färskost (skir)

Riktig skir ska tillverkas av opastöriserad sur mjölk. När mjölken pastöriserats så ruttnar den istället för att surna, så som
surrogat får vi använda filmjölk. Resultatet blir inte riktigt detsamma, men lika gott. Låt den sura mjölken (eller filmjölken) rinna
av i ett durkslag med en handduk i. Vasslan kan du behålla och använda istället för vatten till brödbak. Skiren kan användas
direkt när den runnit av till lämplig bredbar konsistens. Den kan också kryddas med t ex vitlök, gräslök eller kummin. Skiren
håller inte länge men kan torkas för att sedan användas i grytor.
 

Kornmjölsgröt

Gröt var den viktigaste basfödan i vårt gamla bondesamhälle och spelade troligen en mycket viktig roll även under vikingatiden.
Till vardags gjorde man gröten på vatten och åt den som den var. Till fest gjorde man den på mjölk och åt med smörhåla (en
klick smör som fick smälta i mitten). Egentligen ska gröt ätas med egen sked ur en gemensam gryta. Det är därifrån uttrycken
"håll dig på din kant" och "att hamna i smöret" kommer.

På julfesten åt vi en gröt gjord på kornmjöl vilket troligen var det vanligaste under vikingatiden, även om andra sädeslag också
kunde användas. Troligen användes mjöl eller krossade korn till gröt. Den typ av valsade flingor vi ofta använder idag är en
modern uppfinning. Till 4 portioner tar du:
 

Koka upp vatten och salt och vispa ner mjölet lite i sänder. Låt gröten koka sakta i ca 10 minuter under omrörning. Servera
med mjölk och smörhåla och/eller honung. Lingonsylt är också gott till, men inte riktigt vikingatida.
 

Nässelsoppa

Snart är våren här och nässlorna sticker upp sina späda skott. Nässelsoppa är ett enkelt och gott sätt att ge sig själv en riktig
vitamin- och mineralkur, något som säkert behövdes efter den långa vintern även under vikingatid. Till 4 portioner tar du:
 

Skölj nässlorna väl. Koka upp vattnet och lägg ner nässlorna. Koka ca 5 minuter och skilj sedan nässlor och spad, men spara
spadet. Hacka nässlorna. Smält smöret i en gryta. Lägg i nässlorna och låt dem fräsa ett par minuter. Strö över mjölet och rör
om. Späd med spadet, lite i taget och låt koka upp. Tillsätt smulad buljongtärning och koka 3-4 minuter. Smaka av med
kryddorna och servera med kokta ägg, frikadeller eller prinskorv.
 

Rökt fisk

Ett vanligt sätt att konservera mat förr i tiden var rökning, och det fungerar utmärkt för fisk. Det är ganska enkelt att röka sin
fisk själv.

Bygg först en "rökkåta". Luta fyra slanor mot varandra och knyt ihop dem i topparna. Fläta ett galler av tunna kvistar och bind
fast det i ställningen ganska långt ner (men tänk på att du ska ha en eld i botten). Täck över ställningen med ett skinn eller tätt
tyg (gärna ylle som inte är så lättantändligt). Samla ved till elden. Allra bäst är al eller en, helst murken vilket ger mycket rök.
Undvid gran och fur eftersom de är för kådrika.

Rensa fisken, men lämna ryggbenet kvar. Är fisken stor skär du skåror så att röken kommer åt bättre. Lätt fisken på det flätade
gallret och tänd elden. Täck över med skinnet eller tyget, men lämna lite luftinsläpp längst ner. Hur lång tid rökningen tar beror
på storlek och kvalitet på fisken och veden. Småfisk kan ta mindre än 10 minuter, medan större fisk kan ta några timmar.

Naturligtvis kan du också fuska och köpa färdigrökt makrill eller böckling i affären.
 

Kokt svinmålla

Svinmållan är en gammal matväxt som blivit nästan helt bortglömd idag. Om den odlades eller plockades vild vet man inte, men
stora fynd av svinmållefrön från bronsåldern kan tyda på odling. Åtminstone sedan dess och fram till nästan idag spelade
svinmållan ungefär samma roll i matlagningen som spenaten gör nu. Faktum är att svinmålla är både mjällare och godare än
spenat. Man kan också äta den som sallad.

Svinmålla hittar du idag som ogräs i dikesrenar och planteringar. Den har flera nära släktingar, vägmålla och spjutmålla, som
också duger bra. Mållan kokas som spenat. Räkna med så här mycket till fyra personer:
 

Skölj mållan. Koka upp vatten och salt. Lägg i mållan och koka ca 5 minuter. Häll bort kokspadet och låt mållan rinna av.
Servera med en klick smör. Mums.
 

Mjöd

Tag en del honung och blanda fem delar vatten, så att ni får 20-25 liter grundsats. Blandningen sker genom att man tar honungen
och vattnet i en kastrull (kan göras i omgångar) och låter sjuda i 1-2 timmar. Skumma av med jämna intervaller. Sila genom filter
(t.ex. melitta) eller liknande ner i jäskaret. Låt det sedan stå och svalna tills det har nått fingertemperatur. Häll då i jäst (vinjäst,
vanlig inte turbo) och rör om. På med locket och skaka sedan 2-3 ggr/dag i ca en vecka.

Låt det stå i jämn rumstemperatur. Rör sedan inte brygden förrän det trevliga bubblandet från ventilen kommer så sällan att man
tror att den dött. Detta tar allt från en månad upp till tre. När jäsningen nu är klar skall du hälla i jäststopp och skaka 2-3
ggr/dag i en vecka. Tappa sedan om brygden. Var noga med att sedimenten i botten inte rörs upp och lämna 1-5 liter för
säkerhets skull. Detta är viktigt för kvaliténs skull. Om det behövs så eftersöta med högkoncentrerat honungsvatten tills önskad
smak uppnåtts. Låt den sedan stå i en vecka innan den sista omtappningen sker. Tappa sedan upp mjödet och förvara det
mörkt och svalt.

Ett väl omtappat mjöd utan jästrester skall kunna lagras länge (jag har aldrig orkat vänta), men ett efterjäst mjöd är ett förstört
mjöd. Om du lyckats så skall du nu ha en bärnstensgul, klar vätska på ca 10%. Exakt alkoholhalt får du med hjälp av en
sockermätare. All utrustning finner du i din lokala öl & vinbutik där du också kan få goda råd.
 
 

© 1997 Susanna Broomé, David Hajtowitz

Får bara kopieras för enskilt bruk och då endast tillsammans med denna text.

Tillbaka till huvudsidan