Äntligen final för Arlanda!!
  Text & Foto: Garry Nilsson

030914: Man kan tycka vad man vill om Wing-T, men ingen kan säga att det var annat än välförtjänt att Arlanda Jets, efter att för femte året i rad nått semifinal, nu nådde fram till SM-finalen. Det blev klara 25-0 mot Stockholm Mean Machine, i en match där Jets aggressiva defense dominerade helt. 


Matchen blåstes också sönder rejält, till skillnad från matchen i Karlstad, så var det inte domarna den här gången (obs, hörsägen!!), utan en kraftig vind i planens längdriktning. Detta ställde till stora problem, främst för Stockholms QB Carlos Ortuño och hans receivers. Inte förrän 3.30 in på den tredje kvarten lyckades man med en completion. Då vinner man inte mot dagens Arlanda.

Vad som också var påtagligt, var att Jets tycktes orka mer, trots att flera av lagets nyckelspelare dubblerade. Stockholm däremot, blev tycktes bli tröttare och tröttare och tillslut var det bara Henrik Hegart som förmådde stå upp mot Arlandas envetna springspel.

I början hängde man dock med bra och vann kampen om fieldposition, trots en rejäl motvind i den första kvarten.(Jets bidrog till det, genom att dra på sig ett flertal slarviga femyards straff). Bägge lagen fick dock kämpa för varje first down, det puntades hej vilt, och det var endast när lagens QB's själva behåll bollen som det blev några yards framåt.


Anders Tibbling hänger inte med
när Stefan Axelsson tar fart.
Jets defense satsade stenhårt på att stressa Carlos Ortuño och man lyckades oftast bra. Aris Sanches, Magnus Axelsson och kanske främst Alejandro Martinez (två sacks i första halvlek) satte stopp för det mesta som Stockholm tänkt sig.

Engstrand först ut i poängprotokollet
Hos Jets var det alltså främst Stefan Axelsson som oroade. I den andra kvarten satte han själv upp en poänggivande drive med några fina ruscher. Matchens första lyckade passning gick sen fram till Nick Elman och Jets var nu nere på Mean Machines 10:a. Därifrån hittade sen Johan Engstrand en lucka och matchens första TD var ett faktum.

Stockholm försökte svara, men om det var vinden eller om lagets receivers cementerat händerna får vara osagt, men man lyckades inte etablera någonting framåt. Axelsson däremot fick fram några kortpassningar och när sen Johan Winberg sprungit bra, så var det åter poängläge. Denna gång fick kraftfulle Aris Sanchez äran att föra in bollen och 12-0 blev därmed halvtidsresultat.

Trots en relativt solig höstdag och hyggligt med folk på läktarna, så blev den andra halvleken en av de sömnigaste jag upplevt i år. (Jag vet att Thomas Andersson i Jets därmed säger att jag inte uppskattar bra defensiv fotboll, och visst, Jets defense fortsatte spela fenomenalt… "But it takes two to tango" och Stockholm bjöd inte upp i andra halvlek). Visserligen träffade Ortuño rätt med en 60 yards messil till Oskar Dahlman, men det var bara undantaget som bekräftade regeln. Lagets o-line klarade inte pressen och när Anders Tibbling sen fick linka av stod inte heller lagets defense emot.

Jets fortsatte springa och en fin rush av Thomas Sehlan gav nytt poängläge. Axelsson och Winberg hjälpte till att föra fram bollen och Johan Engstrand fick sen avsluta med sin andra TD för dagen. 18-0 stod det därmed på poängtavlan, och var matchen inte över då, så var den det definitivt när Jermaine Smith, med sin andra sack för dagen, definitivt sänkte Carlos Ortuño. Denne fick bäras av (Det tog bedrövligt lång tid att få fram en bår… Skäms ansvariga!!) och Stockholm miste därmed inte bara sin QB utan även sin punter vilket indirekt gav Jets lagets nästa TD. En totalt misslyckad punt gav Arlanda bollen på Mean Machines 10:a och därifrån hittade Axelsson fram till Johan Engstrand som därmed fullbordade sitt hattrick.

Hegart en kämpe
25-0 blev också slutresultatet, även om det kändes som om Arlanda kunde gjort betydligt mer poäng i den sista kvarten. Men Henrik Hegart kämpade som ett lejon och var den stora anledningen till att Mean Machine höll tätt den sista, mycket sömniga, kvarten. Även nyinkomne C-J Haraldsson ska ha stort plus för en inspirerad insats som QB i ett hopplöst läge.


Det var få tillfällen som Stockholm och 
Ronald Biro fick så här mycket utrymme.

Hegart fick välförtjänt priset som lagets bäste. Kanske har en mättnadskänsla infunnit sig i dagens Mean Machines, för många spelare kan mycket bättre, även om Jets bidrog till att göra dem dåliga. I stort sätt ska väl alla ha "med beröm godkänt" i dagens Arlanda och det känns lite underligt att plocka fram någon spelare före nån annan. Men visst, Engstrand, Sanchez och Smith gjorde ett "hästjobb" och man ska ha i åtanke att samtliga dubblerade framgångsrikt. MVP blev Johan Engstrand och det är väl svårt att säga emot tre TD's.

Jets får alltså möta Carlstad i finalen och till dess måste man få bort dessa evinnerliga fem yards straff. I en jämn match mot ett tungt Carlstad har man helt enkelt inte råd med dessa. I övrigt lär det bli en enorm defensiv kraftmätning på Kristineberg på lördag. Gamle Lombardis valspråk, att det är defense som vinner mästerskap, kommer verkligen att bli påtagligt. Och tänk att vi kan få en final med två svenska QB's!! En tanke går till skadade Johan Larsson i Karlstad och en förhoppning om han blir spelklar i tid. 

Till sist, efter att själv gått under öknamnet "Gnälly" under ett antal år, så vill jag inte undanhålla följande kommentar från läktaren: "TV-sändning, med flaggregn i Karlstad och sen det här!! Och två option-lag i finalen… Inte ens Spielberg kan rädda den sändningen"

Poäng A: Johan Engstrand 18, Aris Sanchez 6, Fredik Arke 1

++ Johan Engstrand A
+ Henrik Hegart S, Alejandro Martinez A, Jermaine Smith A,

Domare: Team Emanuelsson. +++++  (Syntes knappt alls, kan ett betyg bli bättre)