NR 7 Juli 2006

Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2006[</font>]2006
Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2005[</font>]2005
Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2004[</font>]2004
Show details for [<font style="font-family:arial,verdana,geneva; font-size:11px; font-weight:bold">]2003[</font>]2003

Ansvarig utgivare
Jan Lindkvist
Webmaster
Christina Ahlund Sätterberg
Redaktörer
Björn Wiberg
Mattias Håkansson
Minna Mäki
Postadress:

Box 714
101 33 Sthlm

Tel: 08-723 77 00
Fax: 08-723 00 76
Förbundet
A-kassan
Medlemsportal

Peter Kimbratt levererar etanol
Peter Kimbratt levererar etanol till
Shell i Kista utanför Stockholm. Han
kör för Nybergs åkeri och hämtar etanol
vid Shells depå i Göteborg. Bränslet
pumpas inte över till cisternen, utan får
rinna i långsammare takt än bensin.
"Det är för att undvika statisk elektricitet"
säger Kimbratt.
Foto: Jan Lindkvist

Miljövänlig etanol
innebär nya risker
Drivmedlet etanol, E 85, införs i snabb takt på bensinstationer över hela landet. På Räddningsverket är man oroad. Etanol är brandfarligare än bensin. En gnista vid tankningen kan i värsta fall fortplanta sig ner i en biltank eller etanolcistern och orsaka explosion.
En del stationer har också infört etanol, utan att ha tillstånd.

Många tror kanske att bensin är den mest eldfängda produken på mackarna. Men på Räddningsverket menar Björn Herlin att E 85 – som består av 85 procent etanol och 15 procent bensin – är ett större bekymmer.
Orsaken är att de olika drivmedlen har olika flampunkter.
För att brännbara vätskor över huvud taget ska kunna fatta eld krävs en lagom blandning av syrehaltig luft och förångat bränsle. Bensin har högt så kallat ångtryck och den opitmala, explosiva luft/ångblandningen uppstår vid temperaturer mellan minus 40 och minus 9 grader.
Är det varmare blir blandningen för ”fet” och kan inte antändas. När temperaturen sjunker under minus 40 avges för lite bensinångor och blandningen blir tvärtom för ”mager”.
Hela det här resonemanget gäller i slutna dunkar, tankar och cisterner. Bensin som spills ut på marken beter sig annorlunda och är nästan alltid lättantändlig. Men effekten blir ändå att bränder som uppstår vid bensintankning av en bil eller vid påfyllning av underjordscisterner sällan riskerar att sprida sig ner i behållarna. Skälet är att gas/luftblandningen oftast är för fet.

För etanol är det annorlunda. Ren etanol har sitt brännbarhetsområde från plus 12 grader till upp till plus 38 grader.
När etanol och bensin blandas ihop till drivmedlet E 85 förändras egenskaperna drastiskt. Brännbarhetsområdet utvidgas från minus 32 grader till plus 11, eller eventuellt ända upp till plus 30 grader.
Björn Herlin säger:
– Det innebär att med E 85 får man en brännbar blandning i tankarna vid nästan all normal svensk utomhustemperatur. En brand som startar vid påfyllningsmunstycket kan sprida sig ner i en biltank eller cistern.
– För räddningspersonal är det viktigt att veta att om det blir en brand under en krockad bil, är det inte troligt att en bensintank smäller. För E 85 är risken betydligt större. Exakt hur en explosion skulle utvecklas vet vi inte riktigt.
Björn Herlin visar en videofilm från ett test. Man har ställt upp en tankbilstrailer lastad med E 85, spillt ut bränsle och tänt på. Lågorna slår upp mot tanken. Efter någon minut sker en våldsam explosion och det tunga tanklocket far rakt igenom det skyddstak som byggts över uppställningsplatsen.
Forskning visar också att det skum som brandkårerna tidigare hade inte är etanolbeständigt. Det gjorde E 85-bränder svårsläckta och i dag har räddningstjänsterna infört skum med bättre släckeffekt. På bensinstationer finns normalt pulversläckare som klarar alla bränslen.

Det stora orosmomentet på stationer och vid bränsletransporter är statisk elektricitet. När vätskor ”faller” genom luft blir det friktion som orsakar en uppladdning. Ju högre fallhöjd och ju torrare luft, desto högre laddning och risk för gnistbildning.
– Det kan, säger Björn Herlin, räcka med att man sätter i pumphandtaget, kopplar in automatfyllningen och sätter sig i bilen en stund. När man sedan kommer ut igen och tar tag i pumphandtaget kan det komma en gnista.
– Att använda reservdunkar i plast är ännu mera olämpligt. Med tanke på hur tätt bensinstationerna ligger bör vi försöka undvika reservdunkar över huvud taget i våra bilar.
För att minska brandriskerna med E 85 har Svenska Petroleuminstitutet, SPI, tagit fram särskilda rekommendationer för bensinstationer och transportörer. Räddningsverket arbetar också med en ny handbok som väntas bli klar i höst.
Än så länge gäller att:
  • Jordningssystemet liksom överfyllnadsskydden bör ses över.
  • Bensinstationerna ska ta bort upphakningsspärren på E 85-pumparnas pistolhandtag. Kunden måste då hålla i handtaget och risken för statisk urladdning minskar.
  • Pumpen ska också ha ett flamskydd som gör att eventuella lågor inte kan fortplantas via slangen ner i tankcisternen. Flamskyddet är i princip ett centimetertjockt metallfilter där lågor inte kan krypa igenom. Samma skydd ska också finnas vid avluftningsröret till cisternen.
  • Om manuell mätning, pejling, sker i cisternerna ska mätstickor av trä användas.

En form av flam- och gnistskydd finns också till slangsystemet som tankbilsförarna använder vid påfyllning av cisternerna. Det är lösa kopplingar, adaptrar, som har ett inbyggt metallock. Locket öppnas automatiskt när adaptern skruvas fast på cisternens påfyllningsrör.
Björn Herlin påpekar att det är viktigt att göra sakerna i rätt ordning. Adaptern ska sättas på slangen först och sedan kopplas till cisternröret.
– Annars sätts hela säkerhetssystemet ur spel och det blir fri passage ner i cisternen. Den här informationen har nog inte nått ut till alla förare, säger Herlin.
När etanolförsäljningen tog fart fanns det stationsägare som snabbt utökade sortimentet med E 85. Man pytsade helt enkel ner etanol i cisterner och pumpar och utgick från att tillståndet att hantera bensin också omfattade E 85.
Så är det inte, poängterar Björn Herlin.
Förutom ökad brandrisk har etanol andra korrosionsegenskaper som gör att det krävs anpassade material i rör och cisterner. Aluminium, zink och mässing är bannlyst. Plast och rostfritt går normalt bra.

En station som ska börja hantera E 85 måste ansöka om utökat tillstånd hos kommunen, som i sin tur skickar ärendet för yttrande till räddningstjänsten.
Ett annat dilemma med etanolen är gasåtervinningen. För bensin finns lagkrav på att bolagen måste återvinna den gas som strömmar upp vid tankning av bilar och vid påfyllning av cisterner. Kravet gäller i dagsläget inte E 85.
– Vi vet inte ens om dagens system fungerar för E 85, säger Björn Herlin.
En effekt har blivit att en hel del etanol transporteras i vanliga kemibilar som saknar gasåtervinningsutrustning.
Bland problemställningarna finns också låsen som ska ta hand om olje- och bensinspill på mackarna. Konstruktionen bygger på att petroleumprodukterna inte löser sig i vatten. Det gör etanol och kan på det sättet rinna ut i dagvattensystem eller till kommunala reningsverk.
Ytterligare en risk är vatteninträngning. Det räcker med några procent vatten i E 85-cisternen så separerar bensin och etanolen i skilda fraktioner. I en bensinbehållare lägger sig vattnet på botten.

Etanol har funnits som drivmedel i 10–15 år i Sverige. Men det var först efter ett riksdagsbeslut förra året som försäljningen tog fart. En ny lag drevs då igenom som innebär att bensinstationer som säljer över en viss volym bensin och diesel också måste ha gas, dimetyleter, etanol eller något annat alternativt drivmedel i sortimentet.
Lagen drevs igenom i expressfart och Lena Tistad, enhetschef på Räddningsverket, menar att det gick väl hastigt. Myndigheterna hann inte med att utfärda bestämmelser.
Stationerna är också skyldiga att tillhandahålla alternativa bränslen, oavsett om det är lämpligt ur säkerhetssynpunkt eller inte:
– Bensinstationer i stadskärnor innebär alltid en brandrisk. Ju fler olika bränslen, desto sämre är det. Anlägger stationerna dessutom nya cisterner ovan jord är det än mer problematiskt. Tyvärr finns det inget undantag i lagen som gör att stationerna kan säga nej till alternativa bränslen av säkerhetsskäl.
Jan Lindkvist



Lagkravet en dyr historia för bensinstationerna
Branschorganisationen SPI är kritisk till etanolen. Omkring 2 400 bensinstationer tvingas nu införa alternativa bränslen, oavsett om det finns efterfrågan eller inte.
– Lagkravet kostar bolagen en miljard kronor, säger Ulf Svahn på SPI.

Från 1 april 2006 måste alla stationer som säljer mer än 3 000 kubikmeter bensin och diesel erbjuda förnyelsebara drivmedel. En beräkning visar att det handlar om cirka 600 mackar, varav 450 i nuläget har hörsammat kravet.
Lagen är skriven så att det blir en skärpning efter hand. I mars 2009 omfattas alla mackar som säljer över 1 000 kubikmeter – det vill säga 2 400 av landets knappt 4 000 stationer.
Lagen blev bingo för en gryende etanolindustri. Även om politikerna inte direkt pekar ut E 85 som bränslealternativ är gas och övriga varianter betydligt kostsammare att införa. Ulf Svahn, vd på Svenska Petroleuminstitutet, SPI, menar att E 85 i genomsnitt kräver en investering på 400 000 kronor för mackägaren. Gas blir tio gånger dyrare.
– Vi har hela tiden varit väldigt kritiska till den här lagen. Det är i och för sig positivt att försök görs med alternativa bränslen, men det här är fel sätt, säger han.
SPI hävdar att etanol aldrig kan ersätta oljan, produktionskapaciteten går över huvud taget inte att bygga ut i den omfattningen. I dagsläget förbrukar vi drygt 5,2 miljarder liter bensin i Sverige. Etanol står för en tjugondel av den förbrukningen. Och då blandas nästan allt i den vanliga bensinen. E 85 utgör endast 3 promille.
SPI förespråkar en ökad inblandning av etanol i vanlig bensin. I dag blandas 5 procent i överallt i Sverige, utom på Gotland. Ulf Svahn menar att det går utmärkt att blanda i minst 10 procent, kanske så mycket som 15 procent, och använda detta i konventionella bensinmotorer.
Han och SPI-kollegan Leif Ljung påpekar också att E 85 har betydligt sämre energiinnehåll än bensin. För likvärdiga fordon gäller att etanolbilen drar 1,4 gånger mer per mil. Det innebär att en storskalig satsning på etanol också kommer att generera betydligt fler tankbilstransporter.
– Man kan fråga sig vad som är mest miljövänligt att satsa på. Etanolbilar som drar 1,4 liter E 85 per mil. Eller moderna dieselmotorer som är nere på 0,4 liter, säger Ulf Svahn.
Jan Lindkvist
Nyhetsnotiser
Större brandrisk med etanol
Slog larm - miste skolkörning
Här är det gott att vara chaufför
Acke kämpar ensam mot försäkringskassan
"Sopa rent framför egen dörr först"
Hamnarbete låglönejobb i Estland
Profilen: Nya utmaningar för Hans
Avdelningsnyheter
Krönika: K-O Andersson
Krönika: Kerro Holmberg
Krönika: David Ericsson
Svarta Maja