Symbol för teckenspråk Teckenspråk | Symbol för större textStörre text | Lyssna | A - Ö
  
StartsidaOm GöteborgStadsvapnets historia
  Växel: 031-61 10 00
Stadsvapnets historia

Göteborgs Stad har sedan februari 2002 en enhetlig grafisk profil. Den bygger på det stadsvapen som utformades 1952.
Med den nya grafiska profilen kan stadens olika verksamheter samlas kring ett stadsvapen, som såväl den dåvarande kungen Gustav VI Adolf, statsheraldikern och kommunfullmäktige står bakom.

Rikets värn i väster
Göteborgs vapen är enastående i sitt slag. Det består av element från det stora riksvapnet. Det ena elementet är "Göta Lejon", riks- eller folkungalejonet, fast försett med ett draget svärd. Det andra elementet är att lejonet bär "Svea Rikes" sköld.

Symboliken i det ligger förstås i att det göteborgska lejonet skulle skydda Sverige mot danskarna som hade förstört alla andra städer som tidigare byggts vid Göta älvs mynning. Göteborg skulle bli en ointaglig fästning, rikets värn i väster, till skydd mot både Halland och Bohuslän som vid den tiden tillhörde Danmark.

Lejonet är heraldikens mest använda symbol. Lejonet står för kraft och smidighet. Det är djurens konung. Lejonet tillskrivs egenskaper som utmärker det framför alla andra djur.

Färgsymbolerna
Göteborgs vapen bär färgerna blått, silver-vitt och guld-gult. Färgerna är valda för att förstärka djursymbolens betydelse.
Blått står för trofasthet och beständighet.
Silver-vitt står för oskuld, renhet, visdom, kyskhet och glädje.
Guld-gult står för förstånd, anseende, dygd och höghet.

Mot heraldikens regler
Med hänsyn till vapnets innebörd och att det i privilegiebrevet anges att det skall överensstämma med riksvapnets Göta Lejon, så är det märkligt att lejonet redan på det första sigillet framställdes i heraldisk mening vänsterställt. Det betyder att det är vänt åt höger när vi betraktar det. Andra bevarade sigill från den tiden visar det också på det sättet.

Men det är helt mot heraldikens regler. Beskrivningen i stadens äldsta privilegiebrev från 1607, vars beskrivning upprepas i Gustav II Adolfs brev 1621 för det nya Göteborg, framgår det inte hur lejonet är ställt och tyvärr saknas bevarade vapenritningar, vilket gör att det har varit svårt att föra i bevis hur teckningen såg ut. Ett heraldiskt djur är normalt vänt åt höger, annars kallas det "flyende", vilket inte ansågs passande för en stad med stolta anspråk.

Ett försök att rätta till den feltolkning av Göteborgs stadsvapen, som man ansåg staden hade gjort, skedde när staden skulle få sina privilegiebrev förnyade 1716. Karl den XII:s heraldiker Elias Brenner krävde att lejonet skulle vändas och sände en ny vapenritning till Göteborg.

Vapenritningen kom dock fram först efter att staden redan fått sina privilegier förnyade. I samband med det skulle staden också ha fått lov att prägla egna mynt med stadens vapen på ena sidan.

Ett envist stadsfullmäktige
Flera misslyckade försök gjordes för att få en ändring till stånd. Men det var inte förrän 1891, då en belöningsmedalj skulle präglas, som det åter brände till ordentligt i frågan. Riksheraldikerämbetet krävde en ändring. Stadens styresmän vägrade envist att ge med sig.

På 1930-talet genomförde riksheraldikerämbetet en grundlig undersökning och fastslog att lejonet tecknats vänsterställt av misstag. Man hade dessutom funnit en teckning av Göteborgs sigill med ett heraldiskt högervänt lejon, bilagd det privilegieutkast, som legat till grund för 1621 års privilegiebrev. Detta utkast blev riksheraldikerämbetets tyngsta bevis för att göteborgslejonet verkligen var felvänt.

Göteborgs stadsfullmäktige stod på sig och fick därför inte heller sitt lejon fastställt. Kungl. Maj:t vägrade att fastställa Göteborgs vapen innan staden och riksheraldikerämbetet var eniga.

En viktig sida av problemet var bruket av stadsvapnet inom handeln. Det ankom på staden att lämna tillstånd till detta bruk men för det krävdes det dessutom bifall från riksheraldikerämbetet.

Många utredningar
Utredning efter utredning gjordes och varje gång kom man till samma slutsats: det ursprungliga lejonet var heraldiskt högerställt. Göteborgslejonet var alltså felvänt. Det starkaste beviset utgjordes fortfarande av den teckning som är bilagd utkastet till 1621 års privilegiebrev.

Men riksheraldikerämbetet kunde också påvisa att det förhöll sig så med hjälp av långa rader av högervända lejon på militära fanor, medaljer och i adelsbrev.

Även göteborgslejonets krona kunde man nu fastställa var heraldiskt felaktigt. Den skulle egentligen vara en normal murkrona och inte en kunglig sluten krona som den på Göteborgs lejon. Något särskilt privilegium för en sådan kunglig och extravagant utformning kunde inte heller påvisas.

Staden fick rätt
Den 30 juni 1952 bilades äntligen tvisten. Staden fick rätt. Bokkonstnären Anders Billow gjorde vapenmålningen. Gustav VI Adolf har godkänt den med sin namnteckning.

Vapenbeskrivningen fick följande lydelse: "I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en".

I ett utlåtande från 1964 har riksheraldikerna preciserat hur vapnets färger skall tolkas. I det föreskriver man att i ett vapen, där guld användes för lejonet, får silver inte ersättas av vitt. När lejonet är i guld, måste de tre ginbalkarna vara i silver. Om man måste använda en ersättningsfärg för silver - vitt - måste man följaktligen använda en ersättningsfärg för guld, vilket är gult.

Sedan dess har det göteborgska lejonet levt ett relativt lugnt liv. Lejonet har visserligen förenklats - en hårtofs här och där - för att göra det lättare för tryckarna. Med nutidens tryckteknik hade sådana förenklingar inte alls varit nödvändiga.

Renässansvapen
Att lejonet i stadsvapnet har en kluven svans och en dubbel man är några av de karaktäristiska resterna av lejonets ursprungliga renässansutseende. De heraldiska djuren under renässansen smyckades gärna med yviga lockar och många hårtofsar, vilket ofta ger djuren ett mer levande intryck än den stramhet som till exempel göteborgslejonet utmärks av idag.

Som en konsekvens av den långa striden om Göteborgs vapen finns det därför ännu aktuella militära vapen med riksheraldikernas version av vapnet, dvs högervänt lejon med öppen krona. Det lejonet brukar kallas "Älvsborgs vapen".

Förslag om förenklat lejon
I mars 1989 blev det åter bråk om Göteborgs lejon. I samband med genomförandet av stadsdelsnämnderna ville man att alla nämnderna i större utsträckning skulle använda sig av den starkt förenklade lejonsymbolen frilagd från vapenskölden. Det lejonet kom till i samband med stadens 350 års jubileum främst för att förenkla tryckningsförfarandet. Till jubileet hade man dessutom låtit prägla ett särskilt jubileumsmärke med just det lejonet.

Ett förslag till grafisk profil presenterades. I förslaget ingick också ett förslag till typsnitt som skulle användas tillsammans med lejonet. Stadsdelsnämnderna och flera andra nämnder använde sig under 1990-talet av detta "nakna" lejon.

Den 28 februari 2002 godkände kommunfulläktige ett grafiskt profilprogram som nu gäller för samtliga nämnder. Den grafiska profilen bygger på stadsvapnet från 1952 och färgerna är anpassade till statsheraldikerns rekommendationer.

Sidan uppdaterad 04/05/2007
Öppna sidan i utskriftsvänligt fönster.