logo

 

Kungl. Myntkabinettet - Namn
Utställningar    Faktarum    Skola    Galleri    Om oss
Visningar    Konferens    Butik    Restaurang    Pressinfo

 

Kalendarium
Hitta hit
Entré & Öppet
Startsida

 

Mynten i Spillingsskatten

De flesta av de 14 295 mynten kommer från fjärran länder och har under färden blivit demonetariserade, dvs. förvandlats till silverföremål med värde efter vikt. 85% av mynten är delade i mindre bitar. Mynt, ringar och armband, hela eller i bitar, användes som bytesmedel eller pengar. Islamiska silvermynt, dirhemer, var den huvudsakliga myntsorten i Norden fram till ca 970. I Sverige lät Olof Skötkonung prägla de första mynten i Sigtuna ca 995. Det är ca 120 år efter att Spillingsskatten gömdes undan. Av de 1400 mynt som har bestämts är det yngsta från 870.

 
Klicka på bilderna nedan för att se en större bild.

Nordiska mynt
Ett helt och tre fragmentariska mynt är från Sydskandinavien, troligen präglade i Hedeby på 820- talet. Hedeby var under vikingatiden Danmarks viktigaste handelsplats. Två är imitationer av Karl den stores denarer. De två andra avbildar på ena sidan en hjort och på den andra ett ansikte. (Mynt 1)

mynt 1
Mynt 1

Bysantinskt mynt
Det är kanske förvånande att det bara finns ett bysantinskt mynt – i fragment och präglat för kejsar Theophilus i Konstantinopel på 830-talet – men de är inte vanliga i vikingatidsfynden. (Mynt 2)

mynt 2
Mynt 2

Sasanidiska mynt
Alla övriga mynt är orientaliska – 23 persiska och resten islamiska. Äldst (år 539) är ett av de persiska, präglat för en sasanidisk storkonung. Efter profeten Muhammeds död 632 fick islam snabb spridning. Sasanidernas välde upphörde 651, men deras mynt fick ett fortsatt liv. Dessa s.k. arab- sasanidiska mynt försågs med ett arabiskt tillägg i stampen. ”I Allahs namn!”. Istakhr 674 (Mynt 3)

mynt 3
Mynt 3

Islamiska mynt
Den islamiska mynttypen infördes 696-98 av en umayyadisk kalif. Uppgift om myntort och årtal efter hidjra infördes. Muhammads utvandring från Mecka till Medina 622 är utgångspunkt för islamisk tideräkning. Med stöd av Koranen och den religiösa traditionen förbjöds bilder av levande varelser. Mynten fick långa korancitat 1. Det finns ingen gud utom Gud allena. Han har ingen vid sin sida. 2. Gud är den ende. Gud är den evige. Han gör inga barn, ej heller är han av människa född. Ingen är som han. 3. Muhammed är Guds apostel, sänd från Gud med rätt vägledning och gudstro, för att den trots månggudadyrkarnas avsky skall segra över all annan tro. De bildlösa mynten kallas ofta kufiska eftersom skriften liknade en skriftstil på moskéerna i staden Kufa i Irak. Junday Sâbûr 698-99 (Mynt 4)

mynt 4
Mynt 4

Den abbasidiska dynastin tog 749 över makten i islam. Från denna familj hämtades kaliferna i flera hundra år. Ett nytt korancitat infördes på mynten, Muhammed är Guds sändebud. Kufa 749-50 (Mynt 5). Abbasiderna flyttade islams centrum från Syrien till Irak. Bagdad, som betyder Guds gåva, byggdes 762. Bagdads arabiska namn är Madînat as-Salâm, Fredens stad, islams största myntort.

mynt 5
Mynt 5

I början av 800-talet genomfördes ännu en myntreform, som medförde att mynten fick ett enhetligt utseende. Kalifens namn var därefter alltid utsatt. Armîniya (Armenien) 868-69 (Mynt 6-8, stampidentiska).

De abbasidiska mynten dominerar stort (85%) i Spillingsfyndet. Det yngsta myntet är från 870.

mynt 8
Mynt 8

Rebellmynt
I islams historia förekommer maktkonflikter. De två huvudgrupperna, sunniter och shiiter, tolkar islam på olika sätt. Den sunnitiska majoriteten kallar sin ledare kalif, medan en imam sköter den gudomliga vägledningen inom shia. Enligt shia representerar Muhammeds svärson Ali och hans släkt den sanna islam. I Spillingsskatten finns mynt som är särskilt intressanta i detta sammanhang.

Abû s-Sarâya var enligt abbasidiska källor en berömd stråtrövare, vars tio månader långa uppror skapade stor oreda i riket. Kufa 815 (Mynt 9). Han var en shiitisk rebell, som hävdade släktskap med Muhammeds dotter Fâtima och kalif Ali.

mynt 9
Mynt 9

Den religiösa konflikten mellan sunniter och shiiter hotade det islamiska riket. I ett försök att blidka shiiterna utsåg kalif al-Mamûn en shiit till näste kalif, Alî ar-Ridâ. Kalifens politik accepterades inte av hans abbasidiska släkt, som utsåg en motkalif i Bagdad. Inbördeskrig utbröt. Plötsligt dog tronarvingen Alî ar-Ridâ, enligt shiiterna förgiftad på order av al-Mamûn. Motkalifen besegrades och det relativa lugnet återställdes. Kalif al-Mamûn vistades vid tiden för den kontroversiella utnämningen i staden Marw. Såväl den sittande som den tilltänkte kalifens legitimitet framhålls på myntet. Marw 817-18 (Mynt 10).

Tabaristan vid Kaspiska havets södra strand har ofta utgjort ett område där religiösa sekter och rebeller funnit en fristad. Al-Hasan bin Zayd tillhörde femsekten inom shia. Han kallas på mynten den som kallar till sanning, Guds sanning. Den abbasidiske kalifens namn är avsiktligt utelämnat. Amul 867 (Mynt 11).

mynt 10
Mynt 10

Mynt 11 (bild saknas)

Imitationer
En imitation (efterprägling) är en samtida kopia, oftast i gott silver och gjord långt ifrån den myntort som anges på myntet. Det vanligaste myntortsnamnet på tidiga imitationer är Madînat as- Salâm, dvs. Bagdad, men de är gjorda i Ryssland. Det khazariska riket, mellan Svarta havet och Kaspiska havet, kunde genom sitt läge dra nytta av handeln mellan nordbor/vikingar och muslimska köpmän. Khazarisk imitation med en tamgha (klan- eller familjemärke), här i form av en kvist. Den brukar associeras med turkiska stammar. ”Madînat as-Salâm 803-4” (Mynt 12).

mynt 12
Mynt 12

Två stampar är officiella khazariska med texten Ard al-Khazar (Khazarernas Land). Ard al-Khazar 837-38 (Mynt 13).

”Mose är Guds sändebud” står det på arabiska på ett mynt (Mynt 14). Mose är judarnas förgrundsgestalt. Inskriften är en parallell till den islamiska trosbekännelsens ord ”Muhammed är Guds sändebud” på de islamiska mynten (se mynt 5). Inskriften ”Mose är Guds sändebud” är känd sedan tidigare på fyra mynt i andra skatter. Den fiktiva myntorten är ”Madînat as-Salâm 779-80”. Det nu upptäckta femte exemplaret har präglats med en annan åtsidesstamp,”Madînat as-Salâm 766-67”. Via denna stamp kan alla Mosemynten knytas till en stor stampkedja där myntortsnamnet Ard al- Khazar (Khazarernas Land) 837-38 ingår (se mynt 13). Från skriftliga källor vet vi att den khazariske kungen och hans hov antog judendomen.

Inger Hammarberg
Gert Rispling

Om Spillingsskatten - Största vikingatida skatten i världen

 

mynt 13
Mynt 13

mynt 14
Mynt 14

Pressbild - mynt 14

© Kungl. Myntkabinettet
Sveriges Ekonomiska Museum