SÖNDAGEN DEN 30 SEPTEMBER 2007
Snabblänkar A-Ö
Ny Teknik Tidskrifts AB
Mäster Samuelsgatan 56
106 12 Stockholm
Växel: 08-796 66 00
Pren: 08-799 63 92
redaktion@nyteknik.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Lars Nilsson

Webbredaktör:
Håkan Abrahamsson
 
Mobiltele

Sätt 'Bra artikel' om du gillar den BRA ARTIKEL!   Tipsa en vän om denna artikel TIPSA   Skriv ut SKRIV UT  Minska textstorlekÖka textstorlek TEXTSTORLEK
PUBLICERAD 060621, 11:23

Svenske telegeneralen
skapade mobiltelefonin

För 50 år sedan lanserade Televerket, Ericsson och SRA världens första helautomatiska mobiltelefonisystem. Initiativtagare till detta banbrytande projekt var Televerkets generaldirektör Håkan Sterky. I höst blir det jubileumsfirande.


AnnonsAnnons

Håkan Sterky
Håkan Sterky, KTH-professor, generaldirektör och mottagare av Stora Guldmedaljen.

Ericsson Hotline
Ericsson Hotline marknadsfördes som de tuffa grabbarnas mobiltelefon.

Ericssons NMT-mobiler
Ett urval Ericssonmobiler från 1980-talet till 1995. Från vänster Olivia, Curt, Sandra, Jane, Emma och längst bak Hotline Combi.

Harry Hotline
Harry Hotline-reklamen från 1987.

LÄNKAR...
LÄS MER...
Det är tidningarna Mobil och Veckans Affärer som arrangerar mobiltelefonins 50-årsjubileum tillsammans med Ericsson och Telia Sonera under oktober och november.

Det blir en utställning i centrala Stockholm, Mobilen 50 år och det blir en mobilgala i Kista den 26 oktober med internationell konferens där Ericssonchefen Carl-Henric Svanberg och Telia Sonera-chefen Anders Igel är talare.

För det flesta svenskar börjar mobiltelefonins historia med NMT-systemet, Nordisk Mobiltelefon i början av 1980-talet och telefoner som Ericsson Hotline och Mobira för att ta några av de mest kända NMT-pionjärerna.

Men före NMT, som var ett samarbetsprojekt mellan Sveriges, Danmarks, Norges, Finlands och Islands statliga televerk, utvecklades de båda pionjärsystemen MTA och MTB - Mobilelefonisystem A och Mobiltelefonisystem B.

Fick IVA:s stora guldmedalj
Om Östen Mäkitalo förknippas med NMT- och GSM-utvecklingen är det Håkan Sterkey som är pappa till NMT:s föregångare.

Håkan Sterkey var professor i telegrafi och telegrafi vid KTH i Stockholm 1939-1942. Då blev han generaldirektör för Telegrafverket och sedan för Televerket. Han avgick som generaldirektör 1965 och dog 1992.

1969 fick Håkan Sterkey motta Ingenjörsvetenskapsakademiens exklusiva utmärkelse Stora Guldmedaljen.

MTA-telefonen vägde 40 kilo
1950 gav han ingenjörerna Ragnar Berglund och Sture Lauhrén i uppdrag att ta fram ett helautomatiskt kopplingssystem.

Växlarna utvecklades av Ericsson och telefoner och basstationer av Ericssons dotterbolag SRA, skriver författaren Anders Johnson i boken "Det svenska teleundret" på Ekerlids Förlag.

Ett testsystem med helautomtiska mobilväxlar började utvecklas 1950. Drygt två år senare var MTA färdigutvecklat och började testas med 20 telefoner i Stockholm.

Först 1956 lanserades MTA-systemet kommersiellt.

Då fanns det 26 abonnenter i Sverige. Anslutningsavgiften motsvarade drygt 18.000 kronor i dagens penningvärde och mottagarutrustningen vägde 40 kilo och drog så mycket ström att ett bilbatteri knappast räckte, skriver Anders Johnson.

Transisorn innebar en revolution
Redan när MTA-systemet lanserades började man jobba på nästa generation, MTB. Man kunde utnyttja den nya uppfinningen transistorn och på så sätta få ned vikten på utrustningen till 9 kilo.

MTB öppnades dock inte förrän 1965 med 150 telefoner i Stockholm och Göteborg och senare Malmö.

MTA togs ur drift 1969 och MTB 1983. Då hade MTB bara 600 abonnenter bland läkare, åkerier och ambulerande företagare.

NMT-systemet tar form
1967 skrev chefsingenjör Carl-Gösta Åsdal vid Televerket Radio en rapport där han föreslog att Televerket skulle utveckla ett helautomatiskt, rikstäckande mobiltelefonsystem som Televerket skulle äga.

Det fanns inget sådant system någonstans i världen och de nordiska televerken insåg att de måste göra detta tillsammans.

Men för att få fart på projektet beslöt man att starta med ett manuellt system - MTD, som introducerades 1971. Televerket gav då upp ambitionen att självt utveckla och sälja själva telefonerna, vilket gav extra skjuts åt MTD-systemet.

Östen Mäkitalos centrala roll
Först tio år senare, 1981, kunde världens första helautomatiska mobiltelesystem NMT lanseras.

Då hade Televerksingenjören Östen Mäkitalo ställt tuffa krav på systemet, bland annat att samtalen skulle kunna flyttas mellan basstationerna under pågående samtal och att automatisk sökning av alla abonnenter inom hela täckningsområdet skulle vara möjligt.

NMT450-systemet blev direkt en succé och ganska snart uppstod kapacitetsbrist i 450 MHz-bandet. 1986 öppnades därför NMT 900, som byggde på radiosändare som täckte små celler, vilket höjde kapaciteten i nätet och gjorde det möjligt att bygga små telefoner med begränasad sändarstyrka.

Första GSM-mötet i Stockholm
1982 togs nästa stora steg i mobiltelefonins utveckling. Då bildades en europeisk standardiseringsgrupp för att utveckla digital mobiltelefoni.

Gruppen fick namnet Groupe Spéciale Mobile, förkortat GSM, och det första mötet hölls hos Televerket i Stockholm.

Östen Mäkitalo, som var chef för Televerkets radiolaboratorium, skissade på en standard för ett digitalt system och fem år senare tog EG-kommissionen beslutet att utveckla GSM-systemet efter Östen Mäkitalos ritningar.

Flera andra mobilsystem i Sverige
Ny Teknikläsaren Sven Forshamn i Göteborg mejlar till redaktionen och påpekar att det fanns många fler mobilsystem i början på 50-talet än Televerkets.

- Konstaterar att ett viktigt mellansteg är borta i artikeln. Här beskrivs egentligen bara Televerkets system.

- Efter och parallellt med Televerkets MTA-system och före senare NMT-system fanns ett par privata system som arbetade efter samma princip som NMT-systemet.

- Jag var personligen på 60-talet med i starten av Tele-Larms radiosystem och senare dess konkurrent Biltelefonväxeln med några närstående system spridda från Malmö via Göteborg, Örebro, Västerås till Stockholm och Sundsvall med flera orter.

- Jag var ansvarig för konstruktion och tillverkning av de första datordrivna mobiltelefonväxlarna på mitt företag Scanvox AB i Göteborg.

- Vi började projekteringen 1975 efter att ha testat idéerna i ett manuellt system ett par år på Biltelefonväxeln Västra Sverige AB. Växlarna fanns i drift bl.a. i Göteborg, Stockholm och Västerås.

- Efter diverse företagsomvandlingar och konflikter med Televerket, som sökte hävda sitt monopol, framkom senare Företagstelefon som blev nuvarande Comviq.

Med vänlig hälsning
Sven Forshamn

Sätt 'Bra artikel' om du gillar den BRA ARTIKEL!   Tipsa en vän om denna artikel TIPSA   Skriv ut SKRIV UT  Minska textstorlekÖka textstorlek TEXTSTORLEK
NYHETSBREV - Heta nyheter direkt till din dator
Fyll i din e-postadress:
Välj format:
Ny Tekniks Dagliga nyheter
Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev om IT och telekom
IT & Telekom
AnnonsAnnons
AnnonsAnnons

 

 

 

NyTeknik Jobb
   (Antal lediga jobb: 304)
Ny Teknik - Seminarier
Ny Teknik - Aktuella seminarier
1. Kärnkraft 2007
 
 
AnnonsAnnons
AnnonsAnnons
Utbildningar