Sveriges Radio Webbradio Lyssna igen OM SR
P1 P2 P3 P4 Ekot Radiosporten Alla kanaler Program & Tablåer
Hoppa till sidinnehållet
Genvägar
Sveriges Radio Barnwebben
Tillbaka
Radio-apans egen sida
Barnradions olika program och tablåer
Barnradions olika program och tablåer
Spela spel!
Pyssel för den pysslige
Ljudtävling
Radioskolan
SR Bubbel
Lovteatern





Årets julkalender
Förstasidan
Bakgrund om kalendrarna Till jubileumssidan


 

Bakgrund - 50 år med julkalendern i radio


Här kan du läsa om hur traditionen att ha en adventskalender började i Sverige, hur julkalendern i Sveriges Radio har utvecklats genom åren samt hur det en gång startade.

Traditionen att vänta in julen med en adventskalender har funnits länge i Sverige. Från början kommer idén från Tyskland. Där började det med en snäll mamma som bakade 24 kakor till sin lille pojke och la dem på en kartongskiva. Och så fick pojken äta en kaka om dagen ända fram till Julafton den 24 december.

Pojken hette Gerhard Lang och när han växte upp jobbade han på ett tryckeri. Där började han år 1903 trycka en färgglad adventskalender för barn. Idén kom från hans mammas kalender med kakor.

1934 kom den första svenska adventskalendern. Den målades av Aina Stenberg-MasOlle och såldes ideellt av Sveriges Flickors Scoutförbund.

Adventskalendrar kan se olika ut. En del hade luckor att öppna, och andra hade motiv som man kunde klippa ut. De dagar man tänder adventsljus visades ofta med ett, två, tre eller fyra ljus i luckan, och på Luciadagen den 13 december visade bilden ofta någon sorts luciafirande. I lucka 24 som öppnas på julafton var det under många år alltid en bild på det nyfödda Jesusbarnet.

1957 sändes den första adventskalendern i radio. Den kallades helt enkelt "Barnens adventskalender". Det var den första söndagen i advent som det året råkade infalla den 1 december. Programmet bestod av att Rolf Bergström från Barnredaktionen pratade om julfirande med en grupp barn klockan fem i åtta varje morgon. De sjöng julvisor och barnen berättade vad de önskade sig i julklapp och vad de gjorde medan de väntade på att julafton skulle komma. Sen pratade de om dagens bild till adventskalendern. Programmet var ungefär fem minuter långt.

Själva kalendern fanns tryckt i Sveriges Radios programtidning "Röster i Radio-TV". Det var en svartvit teckning på en julgran med tjugofyra numrerade små rutor. Varje vecka fanns också sju bilder med i tidningen. De skulle man klippa ut och klistra upp på julgransbilden. Barnen som lyssnade gjorde alltså själva sin adventskalender. Till kalendern hörde också en tävling där man kunde vinna böcker.

Satsningen med programmen i radio och kalendern i tidningen blev väldigt lyckad. Massor av lyssnare hörde av sig med tävlingsbidrag och uppskattande brev. Adventskalendern blev så populär att barnredaktionen förstod att det här måste de göra om nästa år. Och så startade traditionen med att ha en adventskalender i Barnradion. Eller julkalender som det kallas nuförtiden.

Ända sedan 1957 har det alltså sänts en julkalender i Barnradion i december varje år, och år 2007 fyller den traditionen 50 år - hurra!

Åren 1957-1959 sändes adventskalendern enbart i radio. År 1960 hakade teve på idén och sände sin första adventskalender som hette "Titteliture". Klockan sex på kvällen öppnade Titteliture luckor i teves adventshus.

Från och med 1971 bytte adventskalendern namn till julkalendern.

Ibland har julkalendern startat den 1 december, och ibland har den startat första advent, som kan infalla i november. Men sen lång tid tillbaka sänds nu julkalendern alltid mellan den 1-24 december.

Vissa år har radio och tv sänt julkalendern tillsammans. Det har då varit samma historia i både radio och tv, med lite olika variationer. De flesta av de 50 åren har det dock varit två olika berättelser så att de två julkalendrarna varit helt fristående från varandra.

Sedan många år tillbaka sitter dock de två papperskalendrarna ihop och man köper dem tillsammans så att man får både radions och teves julkalender.

Julkalendern är en speciell produktion, både för radio och teve. Det är ett stort projekt med många inblandade och planeringen för nästa års julkalender pågår ständigt. Till att börja med ska man hitta en historia som håller i 24 avsnitt och som känns ny och spännande, men samtidigt har julkänsla i sig. Sen ska historien skrivas, dramatiseras, rätt skådisar ska hittas, musik ska skrivas, bilder ska ritas och en fin papperskalender med spännande luckor ska tryckas. Och sen ska allt spelas in och produceras för både radio och webb (och teve).

Julkalendern är också en stark tradition i både radio och teve och det finns många förhoppningar och förväntningar hos både publik och press på hur varje års julkalender ska vara.

Julkalendern är också det av Barnradions program som har allra flest lyssnare, och för teves del är det också ett stort intresse från tittare i alla åldrar.

Julkalendern är alltså något vi på Sveriges Radio är väldigt stolta över, och därför vill vi fira detta 50-årsjibileum med en maffig hemsida där vi visar upp alla julkalendrar från år 1957 och framåt.

Till varje år finns såklart också en ljudfil med det första avsnittet från det årets radiokalender. Så att du kan lyssna på din egen favorit eller upptäcka någon julkalender som du aldrig har hört förut.

Ha så kul med vår julkalenderskatt, och hoppas att du får många glada stunder med kommande års julkalendrar också!

Hälsningar från Sveriges Radios Barnredaktion


Prickstreck

Fakta till texten ovan samt alla texter om de olika årens kalendrar är hämtade ur boken "Teskedsgumman, Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra - Julkalendern i radio och TV genom tiderna" av Solveig Stenudd, utgiven 2004 på Sveriges Radios förlag.