Glas
Wikipedia
Glas är ett germanskt ord med grundbetydelsen "glans", för en amorf (det vill säga icke-kristallin) produkt som vanligtvis är genomskinlig. En ogenomskinlig produkt kallas flussglas (opaline).
Till glas kan räknas metalliskt glas, olika plaster med mera som är amorfa.
Vanligtvis avses silikatglas (även kallat sodaglas) som framställs genom att kvartssand och alkalier smälts samman. Andra tillsatser förekommer också, till exempel kalk och blyoxid. När bly ingår talar man om blyglas, som även benämns kristallglas. Om alkalitillsatsen byts mot borsyra får man borsilikatglas, som är särskilt motståndskraftigt mot kemisk påverkan, tål hög temperatur och är motståndskraftigt mot snabba temperaturväxlingar. Denna sorts glas har därför stor teknisk användning. Smältning av ren kvartssand utan tillsatser ger kvartsglas, som har den speciella egenskapen att det släpper igenom ultraviolett ljus (UV-ljus). Det är denna sorts glas som används till urladdningsröret i kvartslampor. Utöver detta tillsätts också ofta luttringsmedel för att erhålla cirkulation i glasmassan då luttringsmedlet avger gaser.
Vanligt glas är sprött och krossas lätt men med speciella tillverkningsmetoder kan man göra "okrossbart" glas (varumärke Duralex), så kallat härdat glas, som används bland annat till hushållsföremål och bilrutor. När glas används för optiskt bruk som linser av olika slag utnyttjar man de speciella ljusbrytningsegenskaperna hos flintglas och kronglas.
Glas är mycket gammalt. Det började tillverkas flera tusen år före Kristi födelse. Till tekniker för att bearbeta glas hör bland annat blåsning, slipning, blyinfattning, Tiffanyhantverk, gjutning, målning, fusing, pärlblåsning och pressning.
I Småland tillverkas mycket glas, i till exempel Emmaboda, Kosta Boda och Orrefors. Ett område som främst omfattar Lessebo, Emmaboda och Nybro kommuner mellan Växjö och Kalmar kallas därför ibland för "glasriket". I Emmaboda tillverkas framför allt planglas.
För att färga glas använd olika metaller/metaloxider. Blått glas till exempel erhålls genom en tillsats av grundämnet kobolt.
Innehåll |
[redigera] Glastyper
- Planglas, Fönsterglas
- Skottsäkert glas, pansarglas
- Buteljglas
- Konstglas
- Kristallglas
- Okrossbart glas/säkerhetsglas
[redigera] Kuriosa
 |
Vissa användare upplever denna artikel/artikeldel som otydlig, förvirrande eller att den saknar sammanhang. |
| Artikeln kan vara svårbegriplig för personer som inte är insatta i ämnet, så förbättra den gärna. Motivering: vad tillför detta avsnitt (Kuriosa) ur encyklopedisk synvinkel? Se diskussionssidan och Wikipedia:Skriv ut det självklara för mer information. |
- Ibland sägs något vara "glashalt", men glas har hög friktion och är i regel svårt att halka på. Uttrycket kommer antagligen från glasklar is ("glansis").
- Med speciell värmebehandling kan man bygga in spänningar i glaset, så att det är starkt i vissa situationer, men sprött i andra. Ett roande experiment kan göras med en glaskolv som är så hård utifrån, att den kan användas som hammare att slå in en mindre spik med. Men låter man så lite som en femtioöring falla ner i kolvöppningen spricker kolven i småbitar.
- Det finns en myt om att snus innehåller glas. Detta är inte sant.
- Ibland påstås det att glas vid rumstemperatur är en mycket trögflytande vätska snarare än ett fast material, och ett bevis för detta skulle vara att gamla fönsterglas är tjockare i den nedre änden. Detta är också en myt. Gamla fönsterglas har ofta ojämn tjocklek, men detta beror på tillverkningssättet. Glas har dock en viss mätbar viskositet.
