Tidningen Vice brukade handla om sex, knark och Chanel. Nu har männen bakom det alternativa medieimperiet startat webb-tv-kanalen VBS.tv och bytt ut Chanel mot politik.
Det är helt logiskt att Shane Smith sitter i en hotellobby i Moskva och pimplar bourbon med ansiktet insmetat i sot, när jag ringer upp. Att vara chef och producent för webb-tv-kanalen VBS.tv innebär att ett reportage om rysk film under perestrojkan och åren efter Sovjets fall utan problem kan följas av lite experimentfilmande med mycket vodka och skräckinjagande ansiktsmålning.
Lika logiskt är det att samme Smith avslutar ett smygfilmat besök i Nordkorea genom att sjunga Sex Pistols "God save the queen" inför chockade förkläden och karaokevärdinnor. "The Vice guide to North Korea" är en av höjdarna från VBS - som på hemsidan lockar med ett femtiotal olika programformat, alla förpackade i snabbtittade fyraminuterssnuttar.
Eftersom VBS föddes ur gratistidningen Vice är det också helt logiskt att dessa program sträcker sig från "The cute show" med gulliga hundvalpar och valrossungar, över jakt på drogen Devil's breath i Colombia, till dödsföraktande besök i Afghanistan och Darfur. Plus en hel del sex och musik.
- Vi började göra Vice när vi insåg att det bara var att öppna datorn för att göra tidning. Samma sak med VBS, vi kunde skapa ett tv-nätverk i princip gratis, förklarar Shane Smith över telefon mellan utläggningar om tjetjenska gangstrar som snodde hans kasinovinst och allmänt ljug.
Det är nästan lite konstigt att det dröjde så länge, Vice har funnits sedan 1994 och VBS startade i slutet av 2007. Det tidningen gjort har ofta varit så tv-mässigt att man undrat var de rörliga bilderna hållit hus. Dessutom finns det ett gigantiskt hål att fylla i avdelningen småsubversiv tv, MTV har sedan länge abdikerat och "Jackass" var kanske inte världens mest hållbara programidé. Men så föreslog regissören och producenten Spike Jonze att man skulle börja filma reportagen i tidningen, Shane Smith åkte till Hollywood och pitchade ett förslag där just "Jackass" mötte klassiska nyhetsprogrammet "60 minutes":
- I stället för att kasta biljardkulor på pungen på varandra så åker vi och träffar Mini Minaui från Darfur, liksom. Programchefen Jeff Yapp på MTV nappade och det första vi gjorde var "Vice guide to travel". Jag åkte i väg och försökte köpa en stridsspets i Bulgarien, vi tog oss till världens största illegala vapenmarknad i Pakistan, vi var i Guds stad i Rio och blev beskjutna. Folk blev helt till sig. Så vi startade VBS.
Nu ska tv-produktionen följa i tidningens spår och få lokala redaktioner. I Stockholm finns redan programledarna Milène Larsson och Ivar Berglin som synts i program från Kina, Filippinerna och bland dödsmetallare på norska vischan.
Innehållet på VBS.tv är också ungefär lika spretigt som tidningen. En del är pinsam wannabejournalistik, annat är helt klockrent. Det mesta är påtagligt fritt från "ungdomlig" MTV-klippning. I några avsnitt av "Back in Beirut" hänger programledaren Eddy Moretti runt i flyktinglägret Bourj Al-Barajneh tillsammans med scoutledaren Ahmed som berättar om vardagen. Långt från den livsstilstidning Vice en gång var.
Den mest framgångsrika produktionen från VBS är än så länge dokumentärfilmen "Heavy Metal in Baghdad" som enligt Shane Smith förvandlade Vice till något progressivt i mångas ögon.
- Allt vi gjorde var att följa efter ett metalband i Bagdad, fnissar han.
- Bakgrunden var visserligen att vi tyckte kriget var dåligt, men det ledde till att folk verkade tänka "de är så progressiva, de är anti-Bush, wow, wow". I det medieklimat som rådde i USA var det uppenbarligen inte så mycket mer som behövdes för att bli representanter för motkulturen.
Shane Smith medger att VBS och Vice också har hånats för att man plötsligt har blivit "seriösa", men att det hela var en ofrånkomlig följd av att tidningen spreds över världen.
- Alltså, någonstans runt 2001 förvandlades vi till en tidning om premiumdenim, dyra sneakers och kokain. Vice blev en hipsterbibel och för några snubbar från Montreal var det fantastiskt. Liksom, du är 25, det är party, New York, hedonistiskt. Men så började jag resa runt i världen, jag var i Beirut, Bagdad, Kabul, Darfur, Pyongyang och insåg att det fanns intressantare saker än att snorta kokain från Kate Moss rumpa.
Countrymusikens största ikon.
Han låter snarast bättre än på de välkända skivorna. Ledigare, mindre skarp i rösten - och med en påtaglig kemi hos bandet.
MUSIK.Blues till funk.
Hennes slagverkare och medkompositör David Donatien ramar in hennes vackra sånger med samma ömsinta handlag som i studion, men resultatet blir förhållandevis röjigare.
Rapinfluerad tenorröst.
Trey Songz börjar låta musiken bära honom i stället för tvärtom. Han hittar alltmer rätt med sin rapinfluerade tenorröst och visar så smått sin potential.
BBC satsar i Norden
Mer lokalt förankrat och mer nischat. Så vill BBC att deras teveutbud ska se ut i framtiden. Sedan i onsdags syns fyra BBC-kanaler i Norden.
Tv-krönikan: Leif Furhammar.
"Peter Jihdes kroppsspråk i 'Idol' är så vältaligt att det döljer att han ingenting har att säga."
Tvillingfilmer - en Hollywoodtradition!
Härom året kom två filmer om Truman Capote, nu tävlar två olika filmer om att hinna först med Sherlock Holmes. Läs om ett absurt filmfenomen.
Döda filmstjärnor går igen
Med ny teknik kan döda filmstjärnor dyka upp i nyinspelade filmer. Vem vill du helst se?
Läderlappsförbannelsen
Bale gör succé på bioduken i fladdermusöron. Men att spela Batman är lika mycket en förbannelse. Fråga Adam West, Michael Keaton eller Val Kilmer.
Kommentaren: Leif Zern
"Bakom aktörerna syns ingenting annat än scenens eget mörker. Av rollerna återstår inte mycket mer än en attityd eller en åtbörd."
Snabbarkivet
Pågående eller avslutade debatter, nyhetsteman och artikelserier.
Kulturtester!
Utmana dig själv i våra kunskapstester med olika kulturella teman.