Press 

2007-01-18 Nyhet

Stora kommunala kostnadsskillnader för socialtjänst

Det är stora kommunala skillnader när det gäller kostnader för socialtjänsten. Det framgår av en statistisk analys som publiceras på torsdagen. Analysen omfattar insatser och kostnader för äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och handikappomsorg.  Få kommuner hade höga kostnader för flera verksamheter. Men vilken verksamhet som fick mest resurser varierade.

 

En del av förklaringen till kostnadsskillnaderna är att kommunernas förutsättningar varierar. Det finns också olika behov av insatser i olika kommuner, vilket påverkar kostnaderna. Dessa faktorer är dock inte de enda. Strategival och prioriteringar, organisation och styrning spelar också stor roll.

 

Mycket talar för att det går att förbättra både måluppfyllelse och resursutnyttjande i socialtjänsten. Jämförelser på kommunal nivå av insatser, effekter och kostnader mellan kommuner är ett viktigt underlag för att utveckla verksamheten. Socialstyrelsen arbetar med att förbättra det statistiska underlaget för att beskriva socialtjänstens verksamhet.

 

Ett långsiktigt ekonomiskt tänkande, med ändamålsenliga verksamhetsformer samt ett kunskapsbaserat och effektivt arbetssätt, kan ge bättre behandlingsresultat och lägre kostnader. Samverkan mellan olika verksamheter och huvudmän kan förbättra resursutnyttjandet. 

 

Några fakta om kommunala kostnadsvariationer i socialtjänsten

  • Kostnaderna för socialtjänstens individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och äldreomsorg var närmare 147 miljarder kronor år 2004.
  • Kostnaden för barn- och ungdomsvård per invånare i åldersgruppen 0-20 år varierade från 1230 kronor upp till 8050 kronor. När det gäller ekonomiskt bistånd var skillnaderna ännu större, från 220 kr per invånare upp till 2310 kr. 
  • Kostnaderna för institutionsvård för barn och unga varierade från 1100 kr/dygn till 8400 kr/dygn. Handikappomsorgens kostnader för särskilt boende enligt socialtjänstlagen för personer med funktionsnedsättningar varierade från 220 000 kr per person och år till 1 000 000 kr per person och år. 
  • Socialtjänstens andel av kommunens totala kostnader 2004 varierade mellan kommunerna från drygt en fjärdedel till närmare hälften. I den kommun som avsatte störst andel av kommunens kostnader till individ- och familjeomsorgen fick denna verksamhet fem gånger större del av kommunens resurser än i den kommun som avsatte minst del.  
  • Köp av verksamhet stod för ungefär 1/6 av de totala kostnaderna för socialtjänsten. Andelen var högst inom individ- och familjeomsorgens missbruksvård och barn- och ungdomsvård och betydligt lägre inom äldreomsorg och handikappomsorg. Andelen köp av verksamhet samvarierade inte med kostnaderna för socialtjänsten. Det var varken dyrare eller billigare att lägga ut verksamhet.

 

Kommuntabeller redovisas i rapporten.

 

Utvecklingen 2000-2004  

  • Under 2000-2004 har antalet personer med ekonomiskt bistånd minskat kraftigt. Inom handikapp- och äldreomsorg har antalet personer med särskilt boende minskat medan antalet personer med hemtjänst ökat. Antalet personer med insatser enligt LSS har ökat.
  • De totala kostnaderna för barn och ungdomsvård, missbruksvård och handikappomsorg har ökat medan de har minskat kraftigt för ekonomiskt bistånd och något för äldreomsorg.  
  • Den sammantagna kostnaden per brukare ökade för barn- och ungdomsvård och ekonomiskt bistånd samt något för handikapp- och äldreomsorg men minskade för missbrukarvård.  
  • Kostnaderna för köpt verksamhet har ökat inom individ- och familjeomsorgen men har minskat inom äldre- och handikappomsorgen.