Hej,

Jag har en liten tjej på snart elva veckor. Jag helammar och hon är glad i
mat, tycker om att äta mycket och ofta. Jag vill fortsätta helamma men
behöver få lite avlastning bara nån gång då och då, varför min man och jag
har försökt introducera flaska, dock helt utan framgång. Hon verkar inte
alls förstå vad som är poängen – en enda gång lyckades vi få henne att ta en
klunk och då kräktes hon över hela sig. Vi brukar värma mjölken till
rumstemperatur genom att ställa flaskan i varmt vatten en stund, och vi ger
henne bara bröstmjölk som jag har pumpat ut, men det är som sagt helt
opopulärt.

Det här är hopplöst, min man vill så gärna hjälpa till genom att flaskmata
då och då och vi har massor av släkt som gärna sitter barnvakt, men det
verkar omöjligt att lära henne ta flaskan. Just nu kan jag inte ens gå ut
och jogga 40 minuter eftersom det alltid slutar med att hon gråter efter mat
och hennes pappa står där hjälplös. Finns det något trick vi inte känner
till eller är det för sent för henne att lära sig? Just nu är alla råd
välkomna.

Tack på förhand

Diana

Hej Diana!

En del barn som tycker att amning är det bästa som finns är inte alltid så intresserad av att dricka från nappflaska, speciellt om mamma finns i närheten. Så prova att  t ex pappa ger mat på flaska när du inte är där. Du kan också prova att hålla ditt barn i en annan ställning än vid amning, prova att vända barnet utåt lite mer sittande. Du kan också prova olika sorters flasknappar. Om det inte går så kan du prova att ge ur en pipmugg.

Lycka till!

Marina

Hej!

Jag tycker att alla “sjukdomssymtom” direkt sätts i samband med att tänderna är på väg. Kan barn verkligen få diaree och feber när dom får sina tänder? Hur påverkar i så fall tänderna magen så att de får diarée och hur kommer det sig att feber uppstår i detta sammanhang?

Tacksam för svar.

Maggan

Hej Maggan!

Det finns olika teorier varför många barn får feber i samband med tandsprickning, en förklaring är att immunförsvaret är sänkt. Varför man får diarré kan vara för att man har en ökad salivproduktion när tandköttet är svullet och  tänderna spricker igenom .Som man sväljer ner och därför blir avföringen lösare.

Hälsningar

Marina

Hejsan!
Vi har en 1 åring som är otroligt blyg. När vi skall fara någonstans så bara gallskriker han och slutar inte heller. Fast vi har honom i famnen så bara skriker han. Han är mest rädd för höga ljud, starka röster (främst män) eller hastiga rörelser. Det känns ibland som att vi gör något fel. Gör vi kanske det? Vi drar oss ibland för att fara bort när vi vet hur blyg han är men sen tänker vi också att vi måste ändå fara så att han kanske kan bli vanare. Jag skulle vilja ha lite tips om hur man kan vänja han, eller är det bara perioder barn har? Jag vet att både min sambo och jag var blyga när vi var små så det kan väl vara ärftligt!? Tacksam för svar!

Hej!

Alla barn är olika och kommer i olika perioder, det du beskriver är en vanligt period för lite mindre barn. Oron för det främmande ökar och nyfikenheten kan tillfälligt hämmas.  Barnet kan verkligen visa rädsla för det okända eller för främlingar och kan då börja gråta hejdlöst. Små barn måste få närma sig främmande situationer eller människor i sin takt och ska inte skyndas på. Här är det viktigt att ni som föräldrar är barnets trygga punkt, att barnet är klängigt i den här perioden är för att de behöver försäkra sig om din närvaro och få din uppmärksamhet innan det vågar ta nästa steg i sin utveckling.

Lycka till!

Marina

Hej!

Vi har lite funderingar kring vår son som är 18  månader.Han är väldigt gnällig  i synnerhet när saker inte går i hans väg. Det kan handla om att ett snöre som har trasslat till sig,  eller när man precis har kommit hem från dagis.Han äter bra och sover bra,  är dock väligt blyg av sig.   Redan vid tre månader kunde han bli väldigt ledsen över att se ett okänt ansikte  eller träffa farmor om han inte hade sett henen på ett tag.Den biten är iof sig bätttre nu.Tyvärr är det hans gnällande i tid och o tid som gör att man blir knasig av oro av det aldrig slutar.Han har inte heller sagt många ord mer än mamma nån gång . Vi har satt oss ner för att titta i böcker men han blir riktigt rastlös. Han känns som om han är väldigt känslig krabat.

Vår fråga är nu om det är vanligt att de gnäller så här mycket och  om det är vanligt att de inte säger många ord i den här åldern.Vi har även en 4 årig dotter, som är hans raka motsats.

 Hoppas på svar.

Mvh

Jena

Hej Jena!

När ett barn börjar prata kan vara väldigt olika, men är man 1 år så börjar man säga enstaka ord och är man 2 år så börjar man sätta ihop 2-ords meningar. Så även om han bara säger enstaka ord så har han kanske ett eget språk och att han förstår vad du säger. Om han har svårt att göra sig förstådd så kan det också göra att han blir lite extra gnällig. Det är också viktigt att veta att han hör bra.Eftersom han är 18 månader så kommer han att bli kallad till ett läkarbesök på BVC och då kan du ta upp detta med läkaren.  

Hälsningar

Marina

Hej Marina,

Vi har en tjej på 7 månader som alltid har sovit otroligt bra på natten – mellan 11-12 timmar per natt från det att hon

var dryga 2 månader. Vaknar hon på natten har hon inga större problem att somna om själv. Hon brukar sova ca 19.30 till 07.00.

 Hon har dock vant sig vid att somna vid flaskan på kvällen, och har således aldrig somnat själv i sin egen säng.

Det ställer till det lite på dagtid, då hon “kräver” att få somna utomhus i vagnen och absolut vägrar att somna inne i sängen på dagtid. Min tanke är att försöka vänja henne vid att somna i sängen själv, så hon även kan göra det de gånger hon inte somnar “vid maten” på kvällen.

Har du tips på några bra sömnmetoder som inte är för “hårda” – jag tycker tex 5 minutersmetoden låter för brutal…utan

vill gärna hitta en annan funktionell metod.

Tacksam för din hjälp.

Mvh

Carin

Hej Carin!

Vad skönt att hon sover så bra på natten. Men det är nog bra att försöka få henne att inte somna med välling flaskan på kvällen med tanke på tänderna hon fått eller ska få. Börja med att få in en bra kvällsrutin och att ni börjar med den samma tid varje kväll. Det kan tex var ett kvällsbad, få sin välling, borsta tänderna, lägga henne i sin säng och sjunga en sång,  titta i en bok eller något som ni tycker om att varva ner med. Om ni tycker att 5 minutersmetoden är för brutal så kan man göra en variant på den och  gå in efter 1-2 minuter och successivt förlänga tiden. Eftersom att det är en ny rutin som er dotter ska lära sig så är det klart att hon kommer att protestera i början men håller ni fast vid samma rutiner både du och pappa så lär sig barnet efter 1-2 veckor.  

Lycka till

Marina

Hejsan

Våran dotter är nu 6 månader och hon vaknar upp flera gånger per natt o skriker så jag måste ge bröstet.vissa gånger tar hon brösten o andra gånger räker det att hon bara känner närheten av den. Hon tar inte napp,så jag vet inte vad jag ska göra. Skämmer jag bort henne som ger henne bröstet hela tiden så fort hon vaknar?har prövat med välling o gröt men hon vaknar lika ofta för d.

Mvh/carro

Hej Carro!

Det är ganska vanligt att barn som inte tar napp vill suga på bröstet lite extra istället, jag tycker kanske inte att man skämmer bort barnet men det är klart att barnet får en vana, om man gillar det eller ej är en fråga man får ställa sig. Det är tydligt att din dotter använder dig som napp på natten eftersom hon inte verkar vara hungrig och då får man försöka trösta henne på annat sätt än med bröstet så att man inte kommer i en ond cirkel att hon vaknar så fort hon inte har bröstet i munnen.

Hälsningar Marina

Hejsan
Jag har hört att om barn strax över 1 års ålder fortfarande inte vant sig vid bitar i maten så är det svårare att få dem att äta sådan mat, stämmer det? Hur mycket ska man försöka “truga” med bitar i maten? Ska man låta det gå ett tag innan man erbjuder sådan mat? Vuxenmat kanske inte är av intresse. Tänder på gång, kan det vara något som ställer till ett ev litet intresse för bitar, att det är bekvämare och enklare att äta puré?

Hur lär man en ettåring att äta med sked/gaffel? Vilket är enklast?

Tack för svar

Hej!

Det är vanligt att man börjar med lite större bitar i maten vid 8-10 månaders ålder. Det är en träningssak som man inte lär sig på en gång utan det kan ta tid . Det är alltid lättare om man får något man tycker om i större bitar och inte bara kött. Prova med  banan och annan frukt . Smörgåsbitar med leverpastej är ett bra mellanmål som brukar funka. Samma sak gäller med bestick man måste låta barnet få träna och finmotoriken blir bara bättre och bättre.

Hälsningar

Marina

Hej!

Jag har en snart 8-månader gammal son som vägrar ta nappflaskan. Min sambo och jag börjar bli lite desperat eftersom min sambo ska börja arbeta om ca 2 månader. Min sambo arbetar bara natt och vill dessutom sluta att amma. Vår son vaknar fortfarande flera gånger per natt och vill amma. Det känns som om vi har provat det mesta tex att min sambo inte ligger i samma rum som oss och jag tar nattpassen. Det tog lång tid innan vår son accepterade äta annan mat än bröstmjölk och vi börjar få i honom lite gröt och lite vanlig mat men det är en kamp. Han är inte ens förtjust i fruktpuré! Det här är vårt tredje barn och det var inga problem med de andra två.

 Hjälp oss med lite tips och idéer på hur vi ska göra

//Desperata föräldrar

Hej!

Det finns barn som tycker att bröstet är det bästa som finns och hellre ammar än äter vanlig mat och än mindre gillar att äta ur nappflaska. Men välling är inget som man måste äta så tycker han inte om att ta flaskan så strunta i det eller så kan ni alltid prova att ge vällingen i en pipmugg. Jag tycker att ni hellre ska ge honom gröt och vanlig mat, eran son är nu 8 månader och behöver ha två lagade mål mat, ett lunch mål och ett middags mål. Ni kan ge gröt och smörgås till frukost och gröt som sista mål mat istället för välling eller amning. Drar ni sen ner på amningen och bestämmer er för att sluta amma så kommer han att bli mer hungrig och börja äta mer mat och då kommer han även att sova bättre.( Många barn vänder på dygnet, äter lite på dagen och vill amma hela nätterna).

Lycka till!

Marina

Hej,
Min bebis är 3,5 månad. Jag undrar när man kan börja försöka skapa fasta sovrutiner? Vi har börjat lite smått. Försöker att lägga honom vid 19:30/20:00 på kvällen. Vi förbereder då genom att delvis släcka lamporna i lägenheten, vi talar med låga röster, ger honom mat (flaska och amning), lägger honom i hans sovsäck  i hans säng, stoppar in nappen .. Ett tag funkade det bra, men nu har han svårt att komma till ro … Han verkar orolig och äter som en häst! Under dagen är han däremot inte så hungrig. Det är kanske orealistiskt att tro att ett så litet barn ska kunna få någorlunda fasta sovrutiner? Kan nämna att han som regel sover till 8:30 (med två avbrott för amning). Sedan sover han en hel del under dagen, framför allt i vagnen.
Tack på förhand för eventuella tips!
MVH/Trött mamma

Hej!

När barnet är runt 3-4 månader kan man börja att få in lite mer rutiner. Precis som ni redan har börjat så är det bra att skapa fasta nattningsrutiner som ni gör varje kväll så att barnet vet vad som händer vid läggdags. Vid tre, fyra månaders ålder sover de flesta bebisar runt 15 timmar per dygn, varav största delen på natten och resten under två eller tre sovstunder under dagen. Oftast vill det lilla barnet  fortfarande ammas en eller två gånger varje natt, Om barnet får i sig tillräckligt med mat under dagen brukar det vid fem,sex månaders ålder vara rustat att sova en hel natt utan mat och det kan då vara klokt att försöka styra upp tiderna lite mer. 

Lycka till!

Marina

Hej! Jag har en son som är 9 månader gammal, den senaste veckan har han varit väldigt gnällig och vill bli buren hela tiden. Tidigare har han kunnat sitta och leka själv långa stunder, men inte nu längre. Han har tidigare alltid verkat så nöjd och glad. Det hör till saken att han inte kryper eller går än och jag vet inte om han blir frustrerad av det. Han verkar också väldigt trött. Vad tror ni att det kan vara? Tacksam för svar. Hälsningar Karina
Hej!

Det kan vara många orsker till att han är mer gnällig och vill bli buren mer nu. Först får man utesluta så att han inte är sjuk, man får titta på allmäntillståndet om han är snuvig, febrig, verkar  ha ont någonstans,har matlust, sover  mer en vanligt o.s.v Om allt verkar bra så kan det mycket väl vara en utvecklingsfas.Många barn runt 8-10 månader kan bli väldigt frustrerade av att inte kunna ta sig framåt själva. Från att ha varit nöjda med att sitta still på golvet och leka till att bli mer aktiva och vilja ta sig framåt kan göra att det kan bli en gnällig och lite jobbig period. Barnet vill mer än det klarar av. När dom sedan lär sig att förflytta sig själva antingen genom att krypa eller börja gå så brukar det bli väldigt nöjda.

Hälsningar Marina