Till skillnad från tidigare börsnedgångar då fondspararna ­slutat sätta in pengar i aktiefonder har de den här gången även tagit ut betydligt större summor. Vid halvårsskiftet var nettosparandet i aktiefonder, insättningar minus uttag, minus 22 miljarder kronor.

Trots att intresset för tryggare sparformer ökar har även korta räntefonder haft ett minus­sparande hittills under året. En kraftigt växande trend är i  stället att spara på bankkonto.

– Det har dykt upp många mind­re kända aktörer på marknaden som erbjuder attraktiva räntor, vilket leder till många frågor om framför allt spar­konton och insättningsgarantin, säger Fredrik Nordquist, jurist vid Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Den statliga insättningsgarantin gäller för obundna sparkonton och lönekonton och ersätter upp till 250 000 kronor per kund och bank eller företag vid en konkurs. Den som har större summor kan därför göra klokt i att sprida dem på flera institut.

– Man bör vara försiktig med vissa erbjudanden. Vi rekommenderar återhållsamhet mot till exempel isländska och lettiska banker. Båda är länder som brottas med ekonomiska problem, ­säger Johan Lindqvist, analytiker på Söderberg & Partners, en oberoende rådgivare och förmedlare av försäkringar och finansiella produkter.

Att placera pengar som ska ­användas inom de närmaste ett till två åren på ett bankkonto med hög ränta kan vara ett alternativ till fonder. Däremot ska man komma ihåg att dagens inflation på över 4 procent tillsammans med skatten snabbt äter upp dem.

En variant är inflationsskyd­dade sparformer. Den som under fem år väljer Riksgäldens realräntekonto får för närvarande 1,49 procent samt ersättning för inflationen. Att betala av lån på bil ­eller bostad är en annan sak att fundera på när räntorna stiger.

Bankerna har de senaste åren satsat mycket på att sälja aktieindexobligationer. Det är ett sätt för spararen att få avkastning eftersom det insatta kapitalet inte ­riskeras.

– Ett problem är att det kan vara svårt att förstå upplägget då villkoren ofta är snåriga, säger ­Johan Lindqvist.

Det är också förklaringen till att han avråder vanliga små­sparare från högriskprodukter som warranter, CFD:s och smala råvarucertifikat.

Den allmänna tron är att dollarkursen snart vänder uppåt, ­frågan är bara när. Ett sätt att spekulera i dollarn är att satsa på valuta­obligationer.

När dollarn stärks gynnas inte bara rena USA-fonder utan även många globalfonder som är noterade i dollar, vilket möjligen lockar tillbaka fondspararna.

Är det för sent som småsparare att agera efter den börsnedgång som varit?

– De flesta nedgångar varar mellan 12 och 24 månader och med det som måttstock bör vi ha sett närmare två tredjedelar av den hittills. Under hösten finns risken att börsen fortsätter ytterligare ned men med några års ­horisont kan dagens läge vara ett fördelaktigt investeringstillfälle, säger Johan Lindqvist.

Den som är pessimist men inte vill sälja sina aktier och aktie­fonder kan skydda portföljen mot en fortsatt nedgång genom att välja den börshandlade fonden XACT Bear som stiger när ­börsen faller.

Ordlista


Warrant – vanligen en option med lång löptid.

CFD – ett kontrakt mellan två parter där ­investeraren spekulerar i prisförändringar på aktier, index, sektorer, råvaror eller ­valutor.

Certifikat – ett värdepapper som följer ett index för en ­underliggande tillgång.