ABC Nättidning för nyfikna föräldrar

 

 

Arkiv

tillbaka till föräldraskap

jan 2007

Missnöjda barn

En del barn är missnöjda ofta - vad kan man göra? Är en del barn mer kinkiga av naturen? och i så fall varför?

 

Det finns många studier av västerländska spädbarn som delar in dem i grupper som "lättskötta", "svårskötta" osv. Studierna bygger på spädbarn som hanteras på det vanliga västerländska sättet, dvs ammas eller flaskmatas efter schema, sover ensamma, osv. Dessa studier säger oss något om hur spädbarn svarar på västerländsk barnavård - en del barn klagar högre än andra.

En biologiskt grundad teori är att barn klagar när vården inte räcker till - klagandet ska motivera mamman/vårdaren att anstränga sig lite mer. Barn som kan konsten att klaga mycket skulle ha större överlevnadschanser. Men hur kommer det sig att även föräldrar som ammar fritt och ger massor med fysisk närhet, får missnöjda barn?

Det Tomas Ljungberg kallar för kapitulation kan man också kalla för en blindfläck. Det är när man är blind inför verkligheten, dvs man gör något (eller låter bli att göra något) för att man tror att det är så man ska göra, men egentligen har man tappat kontakten med det som finns omkring en i nuet.

Att leta efter missnöjdhetens orsak

Ibland kan en föräldrar tro sig vara vårdande, när den i verkligheten inte ger tillräckligt med vård. Men eftersom föräldern har sin blinda fläck kan det vara svårt att se problemet.

Ett tips är att medge att man kanske inte ser allt. Förenklat kan man säga att alla västerlänningar är "blinda" eftersom vår kultur skiljer oss från verkligheten på många plan.

Chansen är mycket stor att man är "blind" med sitt barn i någon eller några situationer. Genom att inse detta kan man påbörja det dektektivarbete som behövs för att rikta ljuset mot de blinda fläckar man har.

Har man ett barn som är missnöjt ofta kan man aktivt observera (t.ex. genom att skriva ner) hur ofta man tillfredsställer barnets behov - kanske är verkligheten en annan än man tror? Kanske har barnet ett mönster i sin missnöjdhet som ger en ledtråd i var vårdnaden brister?

De vanligaste anledningarna till att mindre barn är missnöjda är:

  • Får inte tillräckligt med näring. Spädbarn och småbarn vill framförallt ha bröstmjölk, men många barn behöver utöver det massor med annan mat för att få i sig all näring det behöver. Barn med mindre aptit kan behöva mer näringstät mat.
  • Får inte amma tillräckligt ofta. Spädbarn och småbarn vill amma ofta. Om de sepereras från sina mammor vill de ofta "dia ikapp". Det är normalt för småbarn att vilja amma varannan timme på dagtid. Bröstet symboliserar tillgänglighet på föda, men även social kontakt.
  • Upplever ofrivillig seperation. Lite större spädbarn och småbarn kan tycka det är roligt att komma ifrån bröstet/primärvårdarna ett tag och vara ute på vift med andra. Men om mamman/primärvårdarna lämnar barnet kan det ge upphov till stark stress hos barnet.
  • Får inte vila tillräckligt ofta
  • Hindras från att röra sig fritt Forskning på spädbarn visar att en av barnets starkaste känslor är ilska vid att bli hållen mot sin vilja
  • Hindras från att göra saker själv Allt tillbakahållande kan ge upphov till stark frustration hos barnet som kan visa detta som ilska eller gråt
  • Fel temperatur studier visar att fel temperatur är en av de stora stressfaktorerna för människan. Ofta har ett missnöjt barn alldeles för mycket kläder på sig. En generell regel för småbarn är 1 lager mindre än vad vuxna har på sig (alt. tunnare kläder). Öppna fönstret eller ta bort kläder som första åtgärd. Låt barnet bestämma mer vad det vill ha på sig.

Den största nackdelen med regelbunden missnöjdhet är att det stjäl en massa tid från barnets andra uppgifter, bl.a. att tyst observera och lära sig sociala samspel.

Några vanliga blinda fläckar i föräldraskapet

Nedan följer några vanliga situationer där man kan tro att man beter sig normalt men som kan ge upphov till stress/missnöje hos barnet, samt lösningar (varav många bygger på att man följer biologins "lagar" för att undvika att man hamnar i konflikt med barnets behov)

Ta barnet för jag ska bara.... Exempel: mamman lämpar över ett bröstbarn till pappan och går iväg för att göra ett ärende. Felet: Barnet hämtas inte frivilligt av pappan + mamman ger signal om att barnet är i vägen. En del barn reagerar mycket illa på detta En lösning: Pappan som vill vara med barnet tar det och går iväg, tex på en promenad. När barnet är utom synhåll kan mamman gå iväg på sitt ärende och återvända innan barnet. När barnet kommer tillbaka är mamma fortfarande på plats dvs det upplever inte att mamman lämnat det + det har fått vara ensam och på vift med pappan en stund, också viktigt för dess egen utveckling. En annan lösning: Mamman gör sina ärenden tillsammans med barnet. En tredje lösning: Mamman omvärderar sina ärenden och omprioriterar.

Men han/hon ammade nyss... Exempel: två minuter efter en avslutad amning kommer det lilla barnet tillbaka och mamman som precis ställt in sig på att amningsstunden är över säger nej/motar bort barnet Felet: Barnet får en biologisk signal om att det finns en risk att mamman tänker förskjuta det En lösning: Mamman erbjuder bröstet oftare. En annan lösning när mamman vill vila brösten: Mamman lyfter upp barnet på höften och börja röra sig. Barnet har lättare att acceptera att bröstet är otillgängligt när mamman är i rörelse. En tredje lösning: Mamman stoppar något i munnen och visar barnet en bit av samma sak och gör stunden till en inlärningsstund kring konsten att se till att man får i sig föda (se även artikel).

JAG måste göra det... Exempel: föräldern klär på barnet Felet: barn kan från en tidig ålder delta i det som sker och kan bli arga om de hämmas i sin önskan att bli självreglerande En lösning: uppmuntra barnet att från en tidig ålder delta frivilligt i det som sker, tex kan spädbarnet själv stoppa in sina armar i plagget man håller, för att sedan när det är lite större själv sätta på sig hela plagget. En annan lösning: Låt barnet som inte fått träning i att göra själv, börja göra det själv. Låt det ta tid. Låt barnet försöka så länge det behöver. Fokusera på ditt om du blir stressad. En tredje lösning: undvik att använda sånt som får dig som förälder att kontrollera hela stunden, i exemplet kan man undvika kläder som kräver krånglig hantering.

Barn föds med olika egenheter

MEN han/hon är bara sån, dvs missnöjd / kinkig / jobbig / annan etikett, kanske någon invänder.

Har man fastnat i tankarna om sitt barn kan man vända på dem och se vad barnet är bra på. Kanske är det bra på att förflytta sig från en miljö till en annan, tål många nya ansikten, är extra fysiskt stark och rörlig, har ett starkt immunförsvar, kan äta vad som helst, osv.

Människan är ett flockdjur och våra egenskaper är fördelade över gruppen. En del barn är mer känsliga för t.ex. brist på föda än andra, men kan vara mera tåliga när det gäller något annat. Inget barn är känslig för allt för alla har olika styrkor och svagheter och det är det som gör gruppen som helhet stark.

av C Moen 

tillbaka till föräldraskap

 

 

 

 

 

 

© 2007 Cecilia Moen. Material får endast användas under vissa villkor - läs mer här