I andra demokratier är det vanligare att enskilda individer engagerar sig i valrörelsen genom att till exempel delta i möten och sätta upp affischer. Det händer också sällan att svenska väljare blir kontaktade direkt av partierna. I dag kommunicerar partier och väljare främst via medierna.
Mediernas roll i valrörelsen analyseras i boken Mediernas valmakt, som är årets rapport från SNS Demokratiråd. Demokratirådet består av Monika Djerf-Pierre (Göteborgs universitet), Sören Holmberg (Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet Sundsvall), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).
Svenska väljare framstår som hyggligt välinformerade, men lätt blaserade åskådare till det politiska spelet. Allt fler väljare är osäkra på hur de ska rösta och många väntar ända in i det sista med att bestämma sig. Valrörelsen har fått ökad betydelse för valutgången.
När journalisterna tog makten över valprogrammens uppläggning i radio och television blev de politiska partierna beroende av medierna för att nå ut till väljarna. Men massmediernas dominans håller nu på att brytas. Bloggar och andra nya kommunikationsmedel kan innebära en renässans för äldre tiders lokala och direkta kontakter mellan väljare och valda.
Valrörelsernas nyhetsjournalistik består alltjämt, men dess förutsättningar håller på att förändras. Mediernas uppsplittring och kommersialisering sätter kvalitetsjournalistiken under hårdare press. Personifieringen ökar genom starkare fokus på partiledarna. Politiken populariseras och populärkulturen politiseras. Det redovisande uppdraget ersätts av tolkningsjournalistik där reportern som expertkommentator analyserar politiska händelser, spekulerar om framtiden och bedömer politikernas agerande, kompetens och moral.
Efter en systematisk granskning återstår inte mycket av den ofta framförda tesen om valrörelsernas amerikanisering. Det finns stora skillnader mellan svenska och amerikanska valrörelser och det går inte att spåra någon enkel utvecklingslinje.
Demokratirådet konstaterar att det finns stora variationer mellan olika länder och tidsperioder. Valrörelser följer sällan några enkla mönster och är därmed oförutsägbara. Ett parti kan bli mediernas favorit i ett val, men stämplas som förlorare i nästa. Mediernas valbevakning är varken vänstervriden eller högervriden, men däremot medievriden. Politiken skildras ofta som ett taktiskt spel.
De senaste årtiondenas valrörelser har präglats av mediernas valmakt, i dubbel mening. Mediernas fick makt att välja hur de skulle skildra partier och politik. Medierna har haft stark makt över valrörelserna. Men mycket tyder nu på att de journaliststyrda massmediernas epok kan vara på väg att avlösas av en ny fas.
Massmediernas och därmed journalisternas makt kan redan ha kulminerat. Nya medier dyker upp som kan bilda bas för andra gruppers makt. Valrörelserna står inför stora förändringar när det gäller maktrelationerna mellan medier, partier och väljare.
Demokratirådets rapport 2006: Mediernas valmakt
Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Sören Holmberg, Jesper Strömbäck och Lennart Weibull
SNS Förlag
För mer information, kontakta Olof Petersson på tel 08-507 025 82 eller e-post op@sns.se.
Beställ rapporten