Gammelskogen är en viktig kolsänka

Foto: Frederic Forsmark

Skogen har en viktig roll i klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Ett av de hetaste debattämnena gäller hur avskogningen i Syd (tropiska skogar) ska hejdas. Men också skogarna i Nord (boreala och tempererade skogar) har en viktig roll för klimatet.

Forskaren Micael Jonsson har presenterat en forskningsrapport som belyser det faktum att gammelskog har en positiv påverkan på klimatet. Läs intervjun med Micael Jonsson, Inst för skogens ekologi och skötsel (SLU), gjord av Ann Murugan, grundare av stiftelsen Ett klick för skogen.

• Hur länge har du forskat på detta område? Hur kom det sig att du började forska inom skog- och klimatområdet?

Jag har sedan 10 år tillbaka intresserat mig för hur artrikedom och artsammansättning påverkar olika processer i ekosystem, men har inte begränsat mig till något enskilt område.

De senaste tre åren har jag dock fokuserat min forskning på vikten av skogsålder för djur och processer och eftersom processen lagring av atmosfäriskt kol är en aktuell fråga tyckte jag det var intressant att undersöka detta. Studiesystemet, som har studerats av medförfattaren David Wardle i snart 15 år, erbjuder unika möjligheter för sådana undersökningar.

• Kan du kortfattat beskriva vad dina resultat innebär?

Det finns en uppfattning om att gammelskogar är "kolneutrala", att de varken avger eller tar upp atmosfäriskt kol. Våra resultat visar att lagret av kol i gammelskogar fortsätter att växa trots att de blir äldre och äldre, eftersom de lagrar en stor mängd kol i marken.

Dessutom visar våra resultat att växtarterna som finns i gammelskogar till stor del driver den ökande kolinlagringen, eftersom de producerar växtmaterial som bryts ner långsamt och därmed bygger på kollagret i marken. Våra resultat visar därför att gammelskogar som innehåller speciella arter förmodligen är de mest effektiva skogarna för atmosfärisk kolinlagring.

• Hur säker är du på att dina forskningsresultat stämmer, dvs. att gammelskog är bra för klimatet?

Skogsindustrin har ju under lång tid hävdat det motsatta. För det första, studien är gjord i naturliga system på stor skala. Dessutom är studien långsiktig på så sätt att den innefattar skogsåldrar från 60 till 3000 år. Eftersom studien bygger på naturliga system och riktiga data är vi 100 % säkra på att resultaten stämmer.

Däremot, huruvida skogar är effektiva för att motverka klimatförändringar kan vi inte uttala oss om, men vill hävda att skogsbolagens resonemang om att skogsproduktionen ska rädda klimatet inte har vetenskapligt stöd. Förutom att skogsproduktion missgynnar flera arter som är beroende av äldre skog och en hög artrikedom, har skogsbolagen ett mycket kortsiktigt tänkande.

Även om produktionsskogar har hög tillväxt och det producerade trämaterialet kan lagra kol i produkter så som papper, hus, mm, lagras detta kolet betydligt kortare tid än perioden som kolet i gammelskogar lagras. Eftersom gammelskogars tillväxt är mycket låg tycker skogsbolagen att de ska huggas ner och ersättas av snabbt växande plantage, men man kan inte jämföra kortsiktig tillväxt med vad som händer på mycket längre sikt.

Skogsproduktion skjuter bara fram (ca 100 år) utsläppen av koldioxid till atmosfären, medan bevarande av gammelskog tillåter lagring av kol (och bevarande av biologisk mångfald) för tusentals år framåt.

• Hur ser du på framtiden för vår svenska gammelskog? Om du fick påverka framtiden – vad skulle du göra då?

Jag blir bekymrad då jag ser hur mycket gammelskog som avverkas och att det kortsiktiga ekonomiska tänkandet oftast får går före ett mer långsiktigt biologiskt tänkande. Men som alltid är frågor som rör ekonomi, och därmed samhällets välfärd, komplicerade.

Om jag fick påverka framtiden skulle mer resurser läggas på forskning om ett ekologiskt hållbart skogsbruk (för det är i min mening inte hållbart i dagsläget) och argument som att skogsproduktion motverkar klimatförändringar skulle behöva bevisas med vetenskapliga resultat, eller sluta användas som argument för att avverka gammelskog.