SD och rädslan

Av SD-Bluffen, 11 september 2010 22:47

Att Sverigedemokraternas retorik bygger på att skrämma upp folk är inget nytt, men det är lite intressant att analysera partiets kärnväljare. Merparten är män på landsbygden (mindre orter och förorter) med små inkomster. Arbetslöshet och låg utbildning är också kännetecknande för gruppen i stort. I mångt och mycket är det dessa grupper som socialdemokraterna traditionellt haft starkt stöd hos, men som nu byter partilojalitet.

Det finns en inneboende känsla hos många att samhället springer ifrån dem, att utveckling är något som associeras med företagsnedläggningar och neddragningar i samhällsservice. Det finns en längtan tillbaka till ett samhälle där kroppsarbete är högt värderat och arbetarklassen klarar sig bra på grund av att man har jobb och inkomst. Inget av detta är nytt, men analysen ger också fog för framtida oro.

Rädslan som dessa människor känner måste tas på allvar. Det är när arbetslösheten är hög som de största motsättningarna inom ett samhälle förs upp till ytan, antingen mellan exempelvis rika och fattiga eller mellan infödda och invandrare. Integrationen och flyktingpolitiken är inte lika intressant att diskutera när arbetslösheten är låg, för att människor inte känner samma rädsla för sitt eget uppehälle. Därför måste första värnet gentemot främlingsfientlighet och rasism att verka för att alla människor i ett samhälle ska kunna ha ett jobb eller meningsfull sysselsättning, samt en inkomst kopplad till denna. Arbetslöshet är en grogrund för rasism, oavsett var det gäller.

Rädslan för att förlora sitt jobb, att inte lyckas få ett jobb, att inte finna en livspartner, att inte kunna betala räkningarna, är alla exempel på oro som är befogad. Det är detta som politiken måste ta fasta på ifall man på allvar vill verka antirasistiskt. Det räcker inte med kampanjer gentemot de grupperingar som kanaliserar denna rädsla (eg partier med nationell agenda).  Det räcker inte heller med stödåtgärder eller att bara tala väl om landsbygden. Någon borde ta på sig rollen att på allvar ta dessa människors oro på allvar, att presentera politiska lösningar på arbetslösheten på landsbygden, och att presentera hur man vill hjälpa ungdomar som känner sig förbigångna och vilsna. Vilka politiska partier är beredda att ta upp frågan? Vem är frågan mogen? Nu är det upp till bevis innan det sitter rasister i vårt högsta politiska parlament. Konflikten mellan utveckling i städerna och hopplösheten på landsbygden och i förorterna måste ges en lösning. Snabbt.

Post to Twitter Post to Digg Post to Facebook

5 svar på “SD och rädslan”

  1. Erik Hellsborn skriver:

    Törs jag fråga hur S har tänkt lösa rädslan för att ”inte finna en livspartner”. Exakt vad för politiska åtgärder är det ni har i åtanke?

  2. Pierre Nilsson skriver:

    Jag tror inte S har några direkta politiska förslag på det området. Det man skulle kunna tänka sig är väl att försöka hålla kvar kvinnorna, då det oftast är kvinnorna som först flyttar ifrån landsbygden antingen för att jobba eller plugga på annan ort. Som jag förstått det är det framförallt ett problem i de norrländska länen, men jag kan ha fel.
    Så vårt förslag får väl i så fall bli att se till att unga kvinnor känner att det är ett alternativ att stanna på orten och inte känner sig tvingade att flytta. Detta kan ske genom att det finns just jobb och t.ex. möjlighet till distansutbildningar. Har för mig att snart 50% av studenterna vid Linnéuniversitetet är distansstudenter, så den utvecklingen går fort framåt.
    Men jag tror inte att S kommer att föreslå statliga äktenskapsförmedlingar t.ex. :)

  3. Eric skriver:

    Bäste namne..
    Ang val av livspartner kommer självklart en sådan av (s)taten tilldelas alla som så önskar. Ev önskemål ang kön på partner kommer nog att att kunna uppfyllas, men det gör nog sannolikt inget, alla är ju lika värda och ”kön” är ju bara en ”social konstruktion”!

  4. Axel Werin skriver:

    Jag ser det som en befogad fråga huruvida man ska lösa det stora problemet med att folk överger landsbyggden.

    Att direkt anta att staten ska gå in och upprätt hålla ordning är ett ”Straw man-argument”, för er som inte vet vad det betyder så är Wikipedia ett bra verktyg.

    En viktigt sak att påpeka är att politiken idag har misslyckats, men då inte misslyckas med att släppa in för mycket människor utan misslyckats med att ta hand om de som blir insläppta.

    SD försöker att hugga till mot en väderkvarn och lika tappert strypa den. Jag hoppas att de som funderar på att rösta på SD snabbt märker att väderkvarnar är tillgångar istället för onda jättar.

  5. Pops skriver:

    Det är skamligt att ännu inget förslag om kvotering vid val av livspartner finns. Det borde vara en självklarhet att 20% av alla giftaslystna svenskar (män som kvinnor) tilldelas en invandrare som äktenskapspartner samt 80% av alla invandrare tilldelas en svensk partner.
    De som protesterar bör hängas ut som rasister.

Lämna ett svar