Svenskt konstglas har länge haft en stark ställning i Europa. Hög materialkvalitet och unik design är två välkända kännetecken. Men på senare år har ökad importkonkurrens från bland annat Indien och Kina bromsat ned den svenska produktionen – och konstnärernas chanser att sälja sina verk.

Glasblåsaren Eva Älmeberg på Statens konstråd berättar att intresset för konstglas var stort när hon började på 70-talet. Folk såg hantverket som något nytt och spännande. Nu konkurrerar konstnärerna med billigare maskin- och handtillverkat konstglas från utlandet.

–Numera är handtillverkat glas från låglöneländer välgjort, med god design och anpassad efter den svenska marknaden.

De stora konstgalleriorna och glasbruken klarar sig, men enskilda konstnärer som inte kan producera stora kvantiteter glasföremål får det tuffare och drabbas av den utländska konkurrensen. Även svenska konsumenters köpvanor har förändrats. Konstglas är dyrt och fler föredrar att lägga pengarna på billigare alternativ.

Eva Älmeberg tror att branschutvecklingen hänger ihop med konjunkturläget. Vid lågkonjunktur går priserna upp. Material, redskap, gas och glasugnar blir dyrare, hyrorna högre och konstgalleriorna färre.

–Men det kommer alltid unga konstnärer med nya lösningar på problemen.

Fredrik Nielsen var projektstuderande på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 2009. Han har sin ateljé i Johanneshov men när han ska skapa sin konst gör han det på olika studioglashyttor. Fredrik Nielsen menar att allt fler konstnärer försörjer sig på frilansbasis. De har inte råd med egna verkstäder.

–Trenden kommer från USA. Många konstnärer hyr en plats på en verkstad och försöker sen sälja sina verk som frilansare.

Fredrik berättar att många konstnärer måste tillverka bruksföremål vid sidan om sin konst för att få ekonomin att gå ihop.

–Men många är rädda för att hamna för långt ifrån sin konst och fastna i jobbet med de mindre bruksföremålen.


Fakta

Mellan 1870 och 1970 hade Sverige tillsammans med Japan världens högsta ekonomiska tillväxt. En anledning till detta var den svenska tillverkningsindustrin, av bland annat glas.
På 50-talet var Småland ett fäste för glasbruken i Sverige. Stor efterfrågan ledde till fler anställda och bättre lönevillkor, men också högre kostnader för bruken.
Den utvecklingen blev startskottet som tvingade minst ett tiotal glasbruk att lägga ned sina verksamheter, eller gå ihop med andra för att klara fortsatt drift.