Albert Einstein

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Einstein” leder hit. För andra betydelser, se Einstein (olika betydelser).
Albert Einstein Nobelpristagare i fysik 1921
Albert Einstein, 1921.
Albert Einstein, 1921.
Född 14 mars 1879
Ulm, Württemberg, Tyskland
Död 18 april 1955 (76 år)
Princeton, New Jersey, USA
Bosatt i Tyskland
Italien
Schweiz
USA
Serbien (dåv. Ungern)
Medborgarskap Tyskt (1879–1896, 1914–1933)
Schweiziskt (1901–1955)
Amerikanskt (1940-1955)
Forskningsområde Fysik
Institutioner Schweiziska patentverket
Zürichs universitet
Karlsuniversitetet i Prag
Preussiska vetenskapsakademien
Kaiser Wilhelm-sällskapet
Universitetet i Leiden
Institute for Advanced Study
Alma mater ETH Zürich
Rådgivare Alfred Kleiner
Känd för Allmänna relativitetsteorin
Speciella relativitetsteorin
Brownsk rörelse
Fotoelektrisk effekt
E=mc²
EPR-paradoxen
Nämnvärda priser Nobel prize medal.svg Nobelpriset i fysik (1921)
Copleymedaljen (1925)
Max Planck-medaljen (1929)
Namnteckning Albert Einstein signature 1934.svg

Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i New Jersey, var en tysk-judisk teoretisk fysiker.[1] Han är mest känd för att ha utvecklat teorin om allmän relativitet, vilken medförde en revolution inom fysiken. Einstein räknas som en av fäderna till den moderna fysiken och anses av vissa ha haft ett av de mest kreativa intellekten någonsin. Han fick 1921 års Nobelpris i fysik för hans upptäckt av lagen för den fotoelektriska effekten.

Einstein är en av 1900-talets mest framträdande gestalter. Han har kommit att personifiera vetenskaplig genialitet. Under sin livstid erhöll han såväl schweiziskt som amerikanskt medborgarskap.

Verk av Einstein brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Albert Einstein var son till Hermann och Pauline Einstein, vilka var icke-religiösa judar och tillhörde medelklassen. Fadern var försäljare och drev senare en elektroteknisk fabrik. Familjen bosatte sig 1880 i München där Albert gick i skolan. Mängder av myter cirkulerar om Albert Einsteins person. En av dessa är att han som barn skulle ha haft svårigheter med matematik, vilket dock motsägs av hans utmärkta betyg i ämnet. Han nämnde ofta senare att han inte trivdes i skolan på grund av dess pedagogik. Att Albert Einstein skulle vara släkt med musikvetaren Alfred Einstein är ett, ofta framfört, obevisat påstående. Alberts dotter Eva har framhållit att något sådant släktskap inte existerar.[2]

För att slippa försvarstjänsten flyttade Einstein till Milano. Efter två år i Aarau, där han tog studenten, började han 1896 studera vid ETH (Eidgenössische Technische Hochschule) i Zürich. Han hade då avsagt sig sitt tyska medborgarskap, men fick schweiziskt medborgarskap först 1901. Einstein lämnade sin högskola år 1900 som lärare i matematik och fysik. 1902 började han efter två år som gymnasielärare arbeta på patentverket i Bern i Schweiz, där han var verksam till 1909 då han blev biträdande professor vid universitetet i Zürich. Einstein gifte sig 1903 med Mileva Marić och levde ett tag i Novi Sad, Serbien (dåv. Ungern). Paret fick en dotter, Lieserl (1902–1903), och två söner, Hans Albert (1904–1973) och Eduard (1910–1965). Den sistnämnde visade sig lida av schizofreni.[källa behövs]

Efter en kort period som professor i Prag 1911 blev han professor vid ETH och 1914 professor vid Humboldt-Universität zu Berlin. Samtidigt blev Einstein tysk medborgare än en gång.[1] Under åren 1929-1932 tillbringade familjen somrarna i det sommarhus som Einstein låtit bygga i Caputh utanför Berlin, det nuvarande Einsteinhaus Caputh. När Adolf Hitler kom till makten 1933 lämnade Einstein Berlin och knöts till Institute for Advanced Study i Princeton. 1940 fick han amerikanskt medborgarskap, men behöll samtidigt sitt schweiziska.

Vetenskaplig gärning[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid på patentverket i Bern utarbetade Einstein fyra artiklar som publicerades i samma nummer, (nr 17, 1905) av fysiktidskriften Annalen der Physik.

Den första var ett arbete om den brownska rörelsen, som i praktiken bevisade atomernas (och molekylernas) existens. Den andra beskrev fotoelektriska effekten, för vilken han senare, år 1921, fick Nobelpriset i fysik. Det tredje var den speciella relativitetsteorin 1905, för vilken han är mest känd. Den fjärde artikeln, om ekvivalensen mellan massa och energi, innehöll den berömda formeln …

E = m c^2

… där E betecknar energin, m massan och c ljusets hastighet i vakuum.

1906 publicerade Einstein också en berömd artikel om specifik värme för fasta kroppar. Detta var den första tillämpningen någonsin av kvantteorin på fasta kroppar.

Under åren 1907–1916 utvecklade Einstein den allmänna relativitetsteorin, vilken kunde klarlägga de orsaker till planetrörelserna som inte Isaac Newtons klassiska mekanik kunde förklara.

En intressant konsekvens av den allmänna relativitetsteorin var att ljus påverkas av gravitation vilket bekräftades vid en solförmörkelse 1919.[3] Man kunde då mäta att stjärnor i närheten av solens rand, som då kunde observeras, skenbart ändrat sin position. Att ljuset kröks av gravitationen är enligt den allmänna relativitetsteorin en konsekvens av att rummets geometri påverkas av materians massa – det krökta universumet. Einstein hade redan tidigare börjat bli ett namn inom vetenskapliga kretsar, men uppmärksamheten i samband med solförmörkelsen gjorde Einstein känd för den stora allmänheten. Einsteins beskrivning bok om relativitetsteorin översattes under 1920 och 1921 till ett antal språk, och vid hans besök i New York 1921 var de stora banderollerna framdragna. Einstein var flitigt ute på föreläsningsturné åren 1920–1923, och under denna "Einsteinfeber" nämndes hans namn parallellt med moderna begrepp som kubism, ryska revolutionen, sexualupplysning, barnbegränsning och jazz.[3]

Från att ha varit en pionjär inom kvantfysiken började Einstein från mitten av 1920-talet kritisera kvantmekaniken. Hans diskussioner med Niels Bohr är berömda. När Einstein misslyckades med att visa att kvantmekaniken är felaktig försökte han visa att den var ofullständig. Även detta misslyckades. Ett känt citat som rör hans motstånd mot kvantmekaniken är ”Gud kastar inte tärning”. Bohr svarade: ”Du ska inte tala om för Gud vad han ska göra”. När Alain Aspect på 1980-talet lyckades bekräfta EPR-paradoxen experimentellt visade det sig att Einstein hade fel.

Trots sina många vetenskapliga framgångar kunde Einstein i slutet av sin levnad bara konstatera att det var ”sorgligt att leva i en tid då det är lättare att klyva en atomkärna än att spränga en fördom”.

Albert Einstein tillhör den lilla skara som har fått ett grundämne uppkallat efter sig: einsteinium med atomnummer 99.

En mindre känd upptäckt av Einstein, tillsammans med Satyendra Nath Bose, är att gaspartiklar kan gå samman i större monoatomer, så kallat Bose–Einstein-kondensat, då de utsätts för extremt låga temperaturer i närheten av absoluta nollpunkten. Detta bekräftades experimentellt 1995. På Universitetet i Leiden har man hittat originalmanuskript om Einsteins tes angående detta.[4]

Politiska engagemang[redigera | redigera wikitext]

Einsteins politiska engagemang började under första världskriget. Han blev medlem i föreningen Bund Neues Vaterland (senare kallad Deutsche Liga für Menschenrechte) som arbetade för en snabb fred utan territoriella anspråk. Målet var också att skapa en internationell organisation som skulle undvika framtida krig.

1918 tillhörde han de första i partiet Deutsche Demokratische Partei. Han var medlem av en kommission i Nationernas förbund.

På 1920-talet fick den växande antisemitismen honom att engagera sig för sionismen. Han tog samtidigt avstånd från nationalism och tycks ha förespråkat att judar och araber skulle leva i fredlig samexistens i samma land.

Internationellt känd blev Einsteins korrespondens med till exempel Sigmund Freud och Heinrich Mann. Där visade han en pacifistisk grundinställning.

Einsteins pacifistiska inställning och hans brist på respekt för auktoriteter väckte också starka antipatier från vissa håll, inte minst i USA dit han hade emigrerat i december 1932. På FBI:s webbplats finns ett öppet arkiv med en mängd tidigare hemligstämplad brevväxling om Einstein, brev från bekymrade sheriffer, militärer och vanliga medborgare och svar från FBI - ibland från J. Edgar Hoover personligen.

I ett långt brev som inleder arkivet skriver The Woman Patriot Organization i Washington DC om Einsteins revolutionära sympatier och betecknar honom som farligare än Leo Trotskij. Brevet avsändes dagen innan Einstein lämnade Tyskland. Vid den tiden föreföll det som en kortare föreläsningsturné och ingen - utom kanske Einstein själv - insåg att hans avresa var början på emigrationen. Ett utdrag:

Einstein, 1921.
"The admissions of Albert Einstein concerning his "illegal" and "revolutionary" objectives and affiliations are, matters of public record, but appear hitherto to have been unnoticed by consular officers or immigration inspectors who have granted visas and entry to Einstein for several former transitory visits to the United States.

(---) But while Einstein's religious and "relativity" theories have no more bearing upon his inadmissibility to the United States than they have upon practical science, it should not be overlooked that this alien, more extensively and more potently than any other revolutionist on earth, promotes "confusion and disorder", doubt and disbelief, and advises, advocates and teaches individual resistances to all accepted authorities except Einstein, whether it be a question of peace or war, government or religion, authorities or anthrolgy! (ska troligen vara "anthropology")

Therefore the relativity of this myth-anarch's "shattering" influence and activitites that tend to promote confusion and disregard of all authorities except Einstein in matters of "science and religion" is well worth noting in connection with his affiliations with Anarchist and Communist groups, and his admittedly illegal efforts to arouse individuial "resistance"on the part of all "peoples" against the most essential laws and principles of all organized government."

Som synes räknas Einstein här som en samhällsupplösare av rang och det handlade inte om enstaka figurer i någon marginal. Redan namnen på de medlemmar som undertecknade skrivelsen och dess karaktär, visar att det är människor i Washingtons "upper society". Skalar man bort den yviga retoriken tycks det vara just Einsteins stöd, med pengar och ord, till pacifism och civil olydnad som upprört mest. Det är också intressant att man gör exakt samma misstag som vid samma tid i Sovjetunionen, nämligen att tolka relativitetsteorin som en (kultur)relativistisk filosofi där alla tankar ses som lika mycket värda.

Brevet från kvinnoklubben bevarades på FBI:s kontor och när en ledande underrättelseman, generalmajor Sherman Miles, som snart skulle bli chef för arméns underrättelsetjänst, 1940 hörde av sig till Hoover och frågade om Einsteins kommunistsympatier, skickade Hoover honom en kopia av brevet med tillägget att man inte ansåg sig kunna "vara säker på värdet av denna information".

På uppmaning av Leo Szilard med flera, i augusti 1939, undertecknade Einstein Einstein-Szilárdbrevet till president Roosevelt där man informerade om att kärnklyvning troligen kunde utnyttjas i nya mycket kraftiga vapen. Möjlighet fanns att Hitler redan hade startat forskning här, varför det borde vara angeläget för USA att öka sina kunskaper inom området. Även tillgång till uran var betydelsefullt. Roosevelt vidarebefordrade brevet till sina tjänstemän men först i slutet av 1941 nådde det personer som insåg dess betydelse, se Manhattanprojektet.

1949 publicerade Einstein artikeln ”Why Socialism?” i tidskriften Monthly Review. Ett kort utdrag:

Detta förlamande av individer anser jag vara kapitalismens värsta ondska. Hela vårt utbildningssystem lider av denna ondska. En överdriven tävlingsattityd inpräntas i studenten, som är tränad till att avguda behovet av materiell framgång som en förberedelse för sin framtida karriär. Jag är övertygad om att det enbart finns en väg att eliminera denna grava ondska, nämligen genom upprättandet av en socialistisk ekonomi, åtföljt av ett utbildningssystem som är orienterat mot sociala mål.
— Albert Einstein, 1949[5]

1952 blev han erbjuden att bli president i Israel. Han tackade dock nej med motiveringen ”equations are more important to me because politics is for the present, but an equation is something for eternity", på svenska ungefär "Ekvationer är viktigare för mig än politik. Politik är för nuet men ekvationer är för evigt".

Det hävdas ibland att Albert Einstein var vegetarian.[6] Detta har dock inte gått att belägga, annat än att han möjligen slutade äta kött en kort tid före sin död, men enligt skriftväxling i hans arkiv förespråkade han en mer vegetarisk kosthållning som ett ideal för mänsklighetens framtida utveckling. Han beklagade dock att han av praktiska skäl ej själv helt kunnat uppfylla detta ideal för egen del.[7]

Einstein i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Einstein håller sin föreläsning i Göteborg 1923. På bilden syns kung Gustaf V, Gustaf Ekman och Svante Arrhenius.
Staty av Albert Einstein i Israel Academy of Sciences and Humanities.

Albert Einstein tilldelades 1921 års Nobelpris i fysik, vilket tillkännagavs hösten 1922.[8] Vid prisutdelningen december 1922 var Einstein dock i Japan och kunde inte ta emot priset.[9] Priset och diplomet fick han motta i Berlin under 1923. Själva penningsumman – vilken gick direkt till hans före detta hustru Mileva Marić som han skilt sig från 1919[9] – som vidhängde Nobelpriset kunde dock utbetalas först när Einstein hållit sin Nobelföreläsning.

Albert Einstein bjöds in till Göteborg av fysikern och kemisten Svante Arrhenius – som satt i Nobelkommittén – och han skulle föreläsa under det 17:e Skandinaviska Naturforskarmötet, som sammanföll med Göteborgs jubileumsutställning 1923. Einstein kom till Göteborg under en världsturné som startat i Berlin och som tagit honom till Nederländerna, Storbritannien, USA, Frankrike, Palestina, Spanien och Japan. Han skulle ha hållit föreläsningen den 9 juli i kongresshallen på Liseberg men dök då inte upp. Först två dagar senare, den 11:e,[9] hölls föreläsningen inför en fullsatt kongresshall (1000 personer[9]). Men istället för att hålla en föreläsning om den fotoelektriska effekt han fått priset för föreläste han om relativitetsteorin, förmodligen på allmän begäran. Relativitetsteorin var det han under senaste åren främst blivit berömd för. Nobelpriskommittén ville dock inte belöna en så teoretisk insats, trots att även den vetenskapliga världen insåg teorins betydelse; av det femtiotalet Nobelprisnomineringar Einstein fått sedan 1910 hade endast två berört den fotoelektriska effekten.[9]

Under sitt besök i Göteborg bodde Einstein i det så kallade Chalmerska huset på Södra Hamngatan 11 hos Gustaf Ekman, som var god vän till Arrhenius.[10]

Einstein invaldes 1928 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

  • 12 november 1919 blev han hedersdoktor vid Rostocks universitet.
  • 1922 tilldelades Albert Einstein 1921 års Nobelpris i fysik.
  • efter honom finns "Albert Einstein-fredspris".
  • grundämnet einsteinium fick namnet efter honom.
  • 1999 – TIME Magazine utnämner honom till Århundradets person.
  • Asteroiden 2001 Einstein är uppkallad efter honom.
  • Under 2005 firades att det var 100 år sedan relativitetsteorin presenterades. I Tyskland utropades till exempel hela året till ett jubileum till Einsteins minne. Även i Sverige fanns det utställningar för att hylla Einstein och hans upptäckter.
  • Museer och permanenta utställningar till Einsteins minne finns bland annat i Caputh i Tyskland (se Einsteinhaus Caputh) och i Bern i Schweiz. Ett nytt Einsteinmuseum planeras även i Jerusalem i Israel. Ett minnesmärke över Einstein finns vid platsen för hans födelsehus i Ulm, Tyskland.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Albert Einstein - Biographical". Nobelprize.org. Läst 23 september 2013. (engelska)
  2. ^ Catherine Dower: Alfred Einstein on music: Selected music criticisms, page 22: "According to Eva Einstein, Alfred and Albert Einstein were not related. Alfred's name does not appear on the Albert Einstein family tree."
  3. ^ [a b] Elzinga 2003, s. 10
  4. ^ Universitet Leiden - Einstein archive
  5. ^ svensk översättning av artikeln i Zenit (tidskrift) 2-3 1989. Originalcitat: ”This crippling of individuals I consider the worst evil of capitalism. Our whole educational system suffers from this evil. An exaggerated competitive attitude is inculcated into the student, who is trained to worship acquisitive success as a preparation for his future career. I am convinced there is only one way to eliminate these grave evils, namely through the establishment of a socialist economy, accompanied by an educational system which would be oriented toward social goals.”
  6. ^ http://blogg.passagen.se/fick-en-snilleblixt/entry/hitler_var_k%C3%B6tt%C3%A4tare_medan_einstein
  7. ^ http://www.ivu.org/history/northam20a/einstein.html
  8. ^ "The Nobel Prize in Physics 1921". Nobelprize.org. Läst 22 september 2013. (engelska)
  9. ^ [a b c d e] Elzinga 2003, s. 11
  10. ^ Brodin, Louis (2006). Göteborgsutställningen 1923: Hågkomster och framtidsspår. Warne förlag. ISBN 91-85597-02-3 

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]