G7

Från Wikipedia
(Omdirigerad från G8)
Hoppa till: navigering, sök
G7:s medlemmar
G7:s medlemsländer.
G7:s medlemsstater
 Frankrike
President François Hollande
 Italien
Premiärminister Matteo Renzi
 Japan
Premiärminister Shinzo Abe
 Kanada
Premiärminister Stephen Harper
 Storbritannien
Premiärminister David Cameron
 Tyskland
Förbundskansler Angela Merkel
 USA
President Barack Obama

Därutöver är följande organisationer representerade:

 Europeiska unionen
Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy
Kommissionsordförande José Manuel Barroso

Group of Seven (G7, G7-gruppen) är en informell grupp som består av sju av världens största industrialiserade ekonomier: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. [1] Föregångaren G6 (inkluderade ej Kanada och dåvarande Sovjetunionen) bildades år 1975 som en utveckling av G10-gruppen. [2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Organisationen uppkom i samband med en sammankomst på fransk mark, som samlade ledarna av sex regeringar i de då ekonomiskt starkaste länderna: Frankrike, Västtyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA. Mötet ledde till just Group of Six. Följande år blev gruppen känd som Group of Seven, i och med att Kanada blev medlem det året. Under perioden 1998-2014 var Ryssland medlem och gruppen hette då G8.

Europeiska unionen är på grund av sin stora roll i världens ekonomi medlem i G7, men utan möjlighet att vara värd eller ordförande för sammankomsten och utan inkluderan i namnet på gruppen. Detta eftersom sammanslutningens fulla namn är "Group of Seven Nations". EU företräds ändå som en jämlik part i alla möten av Europeiska kommissionens ordförande och av det aktuella landet som håller i EU-ordförandeskapet. Sistnämnda har deltagit i samtliga möten sedan EU bjöds in av värdlandet Storbritannien 1977. Europeiska rådets ordförande medverkar också regelbundet. [3]

Medlemmar i G7 har uttryckt en önskan om att expandera sällskapet så att det inkluderar de fem ledande utvecklingsländerna Brasilien, Kina, Indien, Mexiko och Sydafrika - kallade "the Outreach Five" (O5) eller "the Plus Five". Dessa länder har bjudits in till möten som ibland kallas "G8+5". [4]

Namnändringar[redigera | redigera wikitext]

År 1976 uppstod G7, då Kanada inkluderades i det som dittills varit G6. Ursprungligen var syftet främst att hantera oljekrisen samt överse det globala monetära systemet efter kollapsen av Bretton Woodssystemet.

Vid mötet i London år 1991 togs de första kontakterna med dåvarande Sovjetunionen beträffande dess ekonomiska problem. Det ledde så småningom till att Ryssland inträdde 1997, varvid gruppens namn ändrades till G8.

I mars 2014 enades de ursprungliga sju medlemmarna om att lösa upp G8-gruppen och återförenas under namnet G7. Detta som ett svar på Rysslands agerande på Krimhalvön. [5] Emellertid gjordes det klart att suspensionen inte nödvändigtvis är permanent, beroende på om Ryssland i framtiden väljer att "följa internationella regler" eller ej. [6]

Arbetssätt[redigera | redigera wikitext]

En arbetsmiddag mellan företrädarna för G8-länderna den 18 maj 2012.

Gruppens arbete är av rådgivande karaktär och inga bindande beslut fattas. Världsbanken, IMF, OECD (Organization for Economic Co-operation and Development) och flera andra internationella organisationer tar dock betydande intryck av G7:s synpunkter.

Idag har G7 utvecklats till en process för politiskt och ekonomiskt samarbete på statschefs- och regeringschefsnivå. Man har regelbundna informella samtal för att komma fram till vad som är bäst för det egna landet utan att länderna för den skull konkurrerar ut varandra. I början rörde samtalen mest ekonomiska frågor, men efter 1990 har de fått mer politisk karaktär. Man har bland annat diskuterat åtgärder mot terrorism, regler för vapenhandel, global miljö och narkotikahandel.

Ansvaret för att agera värd roterar i slutet av varje år enligt följande ordning: Frankrike, USA, Storbritannien, Ryssland (suspenderad), Tyskland, Japan, Italien och Kanada. Ledarnas personliga representanter, som kallas sherpas (sändebud), möts regelbundet för att diskutera agendan och övervaka utvecklingen. [7]

Nuförtiden arbetar G7 även för att minska världens fattigdom, men röster har höjts av många som anser att gruppen inte gör tillräckligt.

Årliga möten[redigera | redigera wikitext]

Datum Värdnation Värd Plats Kommentar
 1 1975-11-15–17  Frankrike Valéry Giscard d'Estaing Rambouillet Första mötet som G6.
 2 1976-06-27–28  USA Gerald R. Ford San Juan, Puerto Rico Kanada blev medlem. Första mötet som G7.
 3 1977-05-07–08  Storbritannien James Callaghan London Europeiska kommissionens ordförande bjöds in och EU blev en bestående medlem; Namnet förblev dock G7.
 4 1978-07-16–17  Västtyskland Helmut Schmidt Bonn
 5 1979-06-28–29  Japan Masayoshi Ohira Tokyo
 6 1980-06-22–23  Italien Francesco Cossiga Venedig Första sammankomsten där en av kärnmedlemmarna (vice statsminister Masayoshi Ito av Japan) avböjde att deltaga.
 7 1981-07-20–21  Kanada Pierre Trudeau Montebello, Québec
 8 1982-06-04–06  Frankrike François Mitterrand Versailles
 9 1983-05-28–30  USA Ronald Reagan Williamsburg, Virginia
10 1984-06-07–09  Storbritannien Margaret Thatcher London
11 1985-05-04–02  Västtyskland Helmut Kohl Bonn
12 1986-06-04–06  Japan Yasuhiro Nakasone Tokyo
13 1987-06-08–10  Italien Amintore Fanfani Venedig
14 1988-06-19–21  Kanada Brian Mulroney Toronto
15 1989-07-14–16  Frankrike François Mitterrand Grande Arche, Paris
16 1990-07-09–11  USA George H.W. Bush Houston, Texas
17 1991-07-15–17  Storbritannien John Major London Kontakt tas med Sovjetunionen.
18 1992-07-06–08  Tyskland Helmut Kohl München
19 1993-07-07–09  Japan Kiichi Miyazawa Tokyo
20 1994-07-08–10  Italien Silvio Berlusconi Neapel
21 1995-06-15–17  Kanada Jean Chrétien Halifax, Nova Scotia
 - 1996-04-19–20  Ryssland Boris Jeltsin Moskva Kärnkraftssäkerhet (specialmöte).
22 1996-06-27–29  Frankrike Jacques Chirac Lyon
23 1997-06-20–22  USA Bill Clinton Denver, Colorado
24 1998-05-15–17  Storbritannien Tony Blair Birmingham Ryssland blir medlem. Första möte som G8.
25 1999-06-18–20  Tyskland Gerhard Schröder Köln
26 2000-07-21–23  Japan Yoshiro Mori Nago, Okinawa
27 2001-07-20–22  Italien Silvio Berlusconi Genua En demonstrant sköts till döds av polis under en våldsam demonstration. Ytterligare flera hundra skadades i denna mycket stora protesten mot globalisering. Efter dessa händelser och 9/11-attackerna två månader senare har G8 hållits på fler avskilda platser.[8]
28 2002-06-26–27  Kanada Jean Chrétien Kananaskis, Alberta
29 2003-06-02–03  Frankrike Jacques Chirac Évian-les-Bains
30 2004-06-08–10  USA George W. Bush Sea Island, Georgia
31 2005-07-06–08  Storbritannien Tony Blair Gleneagles, Skottland
32 2006-07-15–17  Ryssland Vladimir Putin Strelna, St. Petersburg
33 2007-06-06–08  Tyskland Angela Merkel Heiligendamm
34 2008-07-07–09  Japan Yasuo Fukuda Tōyako, Hokkaido
35 2009-07-08–10  Italien Silvio Berlusconi L'Aquila
36 2010-06-25–26  Kanada Stephen Harper Huntsville
37 2011-05-26–27  Frankrike Nicolas Sarkozy Deauville
38 2012-05-18–19  USA Barack Obama Camp David Konferensen var först planerad att hållas i Chicago, dagarna precis före NATO-mötet. I stället beslöts det att G8-mötet skulle hållas på den mer avskilda platsen Camp David. Detta blev den andra sammankomsten, där en av kärnmedlemmarna (Vladimir Putin) avböjde att deltaga. Mötet fokuserade på bara kärnmedlemmarna; Inga andra ledare eller organisationer bjöds in, vilket annars brukar vara fallet.[9]
39 2013-06-17–18  Storbritannien David Cameron Lough Erne, County Fermanagh Precis som förra året så deltog bara kärnmedlemmarna. Huvudrubrikerna var handel, transparens för regeringen, ta itu med skatteflykt och det pågående Syriska inbördeskriget.[10]
40 2014-06-04–05  Belgien Bryssel Det planerade G8-mötet i Sotji, Ryssland avbröts på grund av Krimkrisen och Rysslands uteslutande ur G8.[11] För första gången hölls en sammanslutning ett annat land (Belgien) än något av medlemsstaterna.
41 2015  Tyskland Angela Merkel Schloss Elmau
G8-ledarna vid det 36:e mötet i Huntsville, Ontario. Från vänster till höger: Cameron, Van Rompuy (EU), Harper, Medvedev, Kan, Berlusconi, Obama, Barroso (EK), Merkel, Sarkozy.

Protester[redigera | redigera wikitext]

G8 har genom åren utmärkts av omfattande protester och demonstrationer samband med mötena. De kraftigaste protesterna, som utmynnade i kravaller, ägde rum under G8-mötet i Genua 2001, där en demonstrant sköts ihjäl av den italienska polisen.[8]

Relevans[redigera | redigera wikitext]

G7-gruppens betydelse i världen är ifrågasatt. [12] Kritiker menar att G7 inte längre representerar världens mäktigaste ekonomier. I synnerhet Kina har passerat alla länder, med undantag av USA, [13] medan Brasilien och Indien har passerat Kanada och Italien. En lång rad andra länder fortsätter att sakta ta in G7:s försteg. Det är dessa anledningar som ligger till grund för diskussionerna om att utvidga G7 till G7+5, som nämnt i inledningen. Andra kritiker hävdar dock att ett lands förmögenhet skiljer sig från landets BNP.

Efter att Vladimir Putin uteblev från 2012 års G8-möte, argumenterades det om att gruppen mer eller mindre hade spelat ut sin roll som en bärkraftig internationell samling av ledare. [14] Skribenter för Foreign Policy magazine hävdade att Ryssland helt och hållet borde uteslutas ur organisationen. [15][16] Andra skribenter för Foreign Policy argumenterade emellertid för att G8 fortfarande är befogad. [17]

Storbritanniens premiärminister David Cameron sa 2012:

"En del människor frågar om G8 fortfarande spelar någon roll, när vi har en Group of 20? Mitt svar är ja. G8 är en grupp av likasinnade länder som delar en tro på fri företagsamhet som den bästa vägen till tillväxt. När åtta länder står för ungefär hälften av världens bruttonationalprodukt, medför de normer som vi ställer, de åtaganden som vi gör och de åtgärder vi vidtar till att hjälpa lösa viktiga globala problem, utveckla ekonomier och driva upp välstånd i hela världen." [18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bonniers Stora Världsatlas, CD-upplaga 1997, ISBN 91-632-0123-2
  2. ^ *Nationalencyklopedin ISBN 91-7024-620-3
  3. ^ ”The EU within the G8”. Department of EU International Relations and Diplomacy Studies (College of Europe). http://www.g8.utoronto.ca/scholar/huigensneimann.pdf. Läst 2014-06-04. 
  4. ^ ”Group of Eight Industrialized Nations”. http://www.sis.gov.eg/En/Templates/Articles/tmpArticles.aspx?ArtID=56099#.U48JsPmSzn0. Läst 2014-06-04. 
  5. ^ ”Russia Is Ousted From Group of 8 by U.S. and Allies”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2014/03/25/world/europe/obama-russia-crimea.html?hp. Läst 2014-06-04. 
  6. ^ ”Russia Suspended From G8 Club Of Rich Countries”. Business Insider. http://www.businessinsider.com/russia-temporarily-kicked-out-of-g8-club-of-rich-countries-2014-3. Läst 2014-06-04. 
  7. ^ ”What is the G8?”. University of Toronto, G8 Research Group. http://www.g8.utoronto.ca/what_is_g8.html. Läst 2014-06-04. 
  8. ^ [a b] ”Italy officials convicted over G8”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7506609.stm. Läst 2014-06-04. 
  9. ^ ”White House Moves G8 Summit From Chicago To Camp David”. CBS Chicago. http://chicago.cbslocal.com/2012/03/05/g8-summit-moved-to-camp-david/. Läst 2014-06-04. 
  10. ^ ”As it happened: G8 summit”. BBC News. http://www.bbc.com/news/world-europe-22957599. Läst 2014-06-04. 
  11. ^ ”Russia out in the cold after suspension from the G8”. The Scotsman. http://www.scotsman.com/news/politics/top-stories/russia-out-in-the-cold-after-suspension-from-the-g8-1-3345503. Läst 2014-06-04. 
  12. ^ ”Relevance of G-8 is unclear”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/2008/jul/06/world/fg-summit6. Läst 2014-06-04. 
  13. ^ ”China marches towards world's No. 2 economy”. CNN Money. http://money.cnn.com/2010/08/16/news/international/japan_china/index.htm?hpt=T2. Läst 2014-06-04. 
  14. ^ ”Welcome to the New World Disorder”. Foreign Policy. http://www.foreignpolicy.com/articles/2012/05/14/welcome_to_the_new_world_order. Läst 2014-06-04. 
  15. ^ ”Kick Russia out of the G-8”. Foreign Policy. http://www.foreignpolicy.com/articles/2012/05/15/kick_russia_out_of_the_g_8. Läst 2014-06-04. 
  16. ^ ”Putin's G-8 snub could keep the U.S. and Russia talking”. Foreign Policy. http://blog.foreignpolicy.com/posts/2012/05/15/putin_s_g8_snub_could_keep_the_us_and_russia_talking. Läst 2014-06-04. 
  17. ^ ”Three cheers for homogeneity”. Foreign Policy. http://bosco.foreignpolicy.com/posts/2012/05/16/three_cheers_for_homogeneity. Läst 2014-06-04. 
  18. ^ ”The G8 still matters: David Cameron”. Ipolitics. http://www.ipolitics.ca/2012/11/21/the-g8-still-matters-david-camero/. Läst 2014-06-04.