Klor
- För volymenheten, se Centiliter. För djurkroppsdelen, se klo.
Klor | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
Ämnesklass | halogen | ||||||||||||||||||||||||
Densitet | 3,214 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||
Utseende | gulaktigt grön | ||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 35,453 u | ||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 100 (79) pm | ||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 99 pm | ||||||||||||||||||||||||
van der Waalsradie | 175 pm | ||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [ Ne ]3s23p5 | ||||||||||||||||||||||||
e– per skal | 2, 8, 7 | ||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (O) | +1, -1, 3, 5, 7 (starkt sur) | ||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | ortorombisk | ||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Aggregationstillstånd | gas | ||||||||||||||||||||||||
Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 171,6 K (-101,5 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 239,11 K (-34,04 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 17,39 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 10,2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 3,203 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 3,67·106 Pa | ||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 3,16 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 480 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 0,0089 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 1251,2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 2298 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 3822 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | 5158,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
5e jonisationspotential | 6542 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
6e jonisationspotential | 9362 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
7e jonisationspotential | 11018 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
8e jonisationspotential | 33604 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
9e jonisationspotential | 38600 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
10e jonisationspotential | 43961 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön'[1]) är ett icke-metalliskt grundämne. Det tillhör gruppen halogener och används bland annat som desinfektionsmedel. Det ingår som beståndsdel i olika salter, inklusive natriumklorid – koksalt.
Innehåll
Användning[redigera | redigera wikitext]
Klor används vid tillverkning av kalciumhypoklorit (Ca(ClO)2) som används till klorering av simbassänger. I såväl simbassänger som kommunalt dricksvatten används även natriumhypoklorit (NaClO) som bakteriedödande medel. Klorgas har också använts som kemiskt vapen. Natriumklorid (NaCl) används för halkbekämpning på vägar. Vägsaltet sänker vattnets fryspunkt från 0 ned till ca 8-13 minusgrader, beroende på lösningens slutliga koncentration. Ishalka vid måttlig kyla kan förebyggas genom att utifrån bra väderprognoser salta strax innan isen fryser till.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Rent klor förekommer som klorgas med formeln Cl2. Klorgas är en gulgrön gas med en mycket stark lukt och reagerar direkt med de flesta ämnen. Gasen är giftig och skapar stor irritation i andningsorganen vid inandning, vid högre koncentrationer är den dödlig (dock krävs det en koncentration på 1000 ppm, jämfört med de 3,5 ppm som krävs för att man överhuvudtaget skall känna lukten av ämnet). Klor är väldigt sällsynt i naturen, men det är väldigt lätt att skapa det. Det finns reaktioner med t.ex klor och väte som tillsammans reagerar explosivt.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Klorföreningar är vanliga i naturen och livsviktiga för nästan alla livsformer, däribland människan. Eftersom klor är ganska elektronegativt förekommer klor främst som en jon, kloridjon, i föreningar med malmer och mineraler. Kloridjonen är en del i många salter (klorider) och finns därför i stor mängd i saltvatten. Klor är en kemisk del av vanligt salt (natriumklorid).
Många organiska klorföreningar har framställts syntetiskt. I dessa föreningar är kloratomer vanligtvis kovalent bundna till kolatomer. Bland organiska klorföreningar återfinns plaster som PVC, många läkemedel och sötningsmedlet sukralos, men också miljöfarliga ämnen som CFC och PCB.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Gasen upptäcktes först av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele 1774 vid hans studier av brunsten, men fick sitt namn av Humphry Davy som hävdade att det var ett grundämne.
Scheele publicerade resultaten i första delen av sin artikel Om brunsten eller magnesia och dess egenskaper i Kongl. Vetenskapsakademins Handlingar. Han trodde att gasen innehöll syre, och det var först 1810 som Humphry Davy föreslog att klor var ett grundämne. Det tog dock många år innan detta var allmänt accepterat bland kemisterna. [2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ "klor". NE.se. Läst 12 oktober 2013.
- ^ Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Webbplatsen www.studera.com: Klor
Periodiska systemet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1 | H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2 | Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3 | Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4 | K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5 | Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6 | Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||||||||||||||||||||||
7 | Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Större version av periodiska systemet |