Rusia

Da Wikipedia, l'ençiclopedia libara.
Va a: navigasion, serca


Rusia
Rusia - Bandiera
Rusia - Stemma
Motto: {{{motto}}}

Russian Federation (orthographic projection).svg


Informasion
Nome par intiero: Federasion Rusa
Nome ufisiałe: Российская Федерация
Łéngoa uficiałe: ruso
Cavedal: Mosca  (10.600.000 ab. / 2005)
Polìtega
Governo: Republica presidensial federale
Capo de stato: Vladimir Putin
Capo de governo: Dmitrij Medvedev
Indipendensa: da l'URSS, 1° xenaro 1992
Ingreso a l'ONU: 24 otobre 1945 1
Area
Totale: 17.075.400 km²
Pos. nel mondo:
 % delle acque: 0,5 %
Popolasion
Totałe: 146.400.000 ab.  (2006)
Pos. nel mondo:
Densità: 8,3 ab./km²
Giografia
Continente: Europa, Asia
Fuxo oràrio: UTC da +2 a +12
Economia
Vałuta: rublo ruso
Energia:  ?  kW/ab.
Varie
TLD: .ru
Prefiso tełef.: +7
Sigla autom.: RUS
Ino nasionałe: Inno de la Federasion Rusa
Festa nasionałe: 8 majo

Map of Russia-it.svg

1L'URSS xera uno dei 51 Stati membri che nel 1945 ga dato vita a l'ONU. El 24 diçembre 1991 el seggio de l'URSS lo ga ocupà la neonata Federasion Rusa

Ła Rusia (en ruso, Россия, Rossija, /rʌs'sijə/), ufisialmente Federasion Rusa (en ruso Российская Федерация, Rossijskaja Federacija, /rʌs'sijskəjə fʲɪdʲɪ'raʦijə/, ła xé no Stato che xe estende fra ł'Eoropa oriental e ł'Axia setentrional.[1].
Confina co a ovest co Norvegia, Finlandia, Estonia, Łetonia, Łituania, Biełorusia, Połonia, Ucraina, a sudovest co Xorxania e Azerbaigian, a sud co Casachistan, Cina, e Mongółia, a sudest de novo co ła Cina e ła Corea del Nord.

Giografia[canbia | canbia sorxente]

Co na superfisie de 17.075.200 chiłometi quadrà, ła xé ł'entità statałe pì granda deł mondo.

Xé banià a sudovest dał Mar Negro e dał Mar Caspio, a nord ovest dał Mar Baltico, a nord dał Mar Glaçiałe Artico e a est dał'Oçeano Pacifico.

Giografia połitega[canbia | canbia sorxente]

Ła rusia ła xe un stato semipresidensial federal.

Divixion aminitrative[canbia | canbia sorxente]

Ła federasion ła xe costituia da 85[2] sojeti federałi difarenti.

Sojeti federałi de ła Rusia

22 republiche[3]

Flag of Adygea.svg dei Adigi[4]
Flag of Altai Republic.svg dei Altai[5]
Flag of Bashkortostan.svg dei Bašciri[6]
Flag of Buryatia.svg dei Buriati[7]
Flag of Kabardino-Balkaria.svg dei Cabardi-Balcari[8]
Flag of Kalmykia.svg dei Calmuci[9]
Flag of Karachay-Cherkessia.svg dei Caraĉai-Ĉircasi
Flag of Karelia.svg dei Careli[10]

Flag of the Chechen Republic.svg dei Ĉeĉeni[11]
Flag of Crimea.svg Crimia
Flag of Chuvashia.svg dei Ĉuvaši[12]
Flag of Komi.svg dei Còmi
Flag of Dagestan.svg Dagestan
Flag of Khakassia.svg dei Hacasi[13]
Flag of Sakha.svg dei Iacuti[14]
Flag of Ingushetia.svg dei Inguši[15]

Flag of Mari El.svg dei Mari[16]
Flag of Mordovia.svg dei Mordvini[17]
Flag of North Ossetia.svg dei Osèti[18]
Flag of Tatarstan.svg dei Tatari[19][20]
Flag of Tuva.svg dei Tuvani[21]
Flag of Udmurtia.svg dei Udmurti[22][23]

9 teritori (kraj)

Flag of Altai Krai.svg Altai
Flag of Kamchatka Krai.svg Camĉatca
Flag of Krasnodar Krai.svg Crasnodar

Flag of Perm Krai.svg Perm
Flag of Stavropol Krai.svg Stavropol
Flag of Zabaykalsky Krai.svg Transbaicalia

46 province o rejon (oblast)

Flag of Amur Oblast.svg Amur
Flag of Arkhangelsk Oblast.svg Arcangelo
Flag of Astrakhan Oblast.svg Astrahan
Flag of Belgorod Oblast.svg Belgorod
Flag of Bryansk Oblast.svg Briansc
Flag of Kaliningrad Oblast.svg Caliningrad
Flag of Kaluga Oblast.svg Caluga
Flag of Chelyabinsk Oblast.svg Celiabinsc
Flag of Kemerovo oblast.svg Cemerovo
Flag of Kirov Region.svg Cirov
Flag of Kostroma Oblast.svg Costroma
Flag of Kurgan Oblast.svg Curgan
Flag of Kursk Oblast.svg Cursc
Flag of Yaroslavl Oblast.png Iaroslavl
Flag of Irkutsk Oblast.svg Ircutsc
Flag of Ivanovo Oblast.svg Ivanovo

Flag of Leningrad Oblast.svg Leningrado
Flag of Lipetsk Oblast.svg Lipezc
Flag of Magadan Oblast.svg Magadan
Flag of Moscow oblast.svg Mosca
Flag of Murmansk Oblast.svg Murmansc
Flag of Nizhny Novgorod Region.svg Nižni Novgorod
Flag of Novgorod Oblast.svg Novgorod
Flag of Novosibirsk oblast.svg Novosibirsc
Flag of Omsk Oblast.svg Omsc
Flag of Orenburg Oblast.png Orenburg
Flag of Oryol Oblast.png Oriol
Flag of Penza Oblast.svg Penza
Coat of Arms of Pskov Oblast.svg Pscov
Flag of Ryazan Oblast.png Riazan
Flag of the Rostov Oblast.svg Rostov
Flag of Sakhalin Oblast.svg Sahalin

Flag of Samara Oblast.svg Samara
Flag of Saratov Oblast.png Saratov
Flag of Smolensk oblast.svg Smolensc
Flag of Sverdlovsk Oblast.svg Sverdlovsc[24]
Flag of Tambov Oblast.svg Tambov
Flag of Tyumen Oblast.svg Tiumen
TomskOblastFlag.png Tomsc
Flag of Tula Oblast.svg Tula
Flag of Tver Oblast.svg Tver
Flag of Ulyanovsk Oblast.svg Ulianovsc
Flag of Vladimirskaya Oblast.svg Vladimir
Flag of Volgograd Oblast.svg Volgograd
Flag of Vologda oblast.svg Vologda
Flag of Voronezh Oblast.svg Voronež

3 sità federałi autonome[25]

Flag of Moscow.svg Mosca
Flag of Saint Petersburg Russia.svg San Pietroburgo
Flag of Sevastopol.svg Sebastopołi

1 provincia autonoma o rejon autonoma (avtonomnaja oblast)

Flag of the Jewish Autonomous Oblast.svg Provinsia ebraica

4 sircondari autonomi o distreti autonomi (avtonomnyj okrug)

Flag of Chukotka.svg dei Ĉucĉi[26]
Flag of Yugra.svg dei Hanti-Mansi[27][28]
Flag of Yamal-Nenets Autonomous District.svg dei Iamalo-Neneĉi[29]
Flag of Nenets Autonomous District.svg dei Neneĉi[30]

Partecipasion a organixasioni sovrastatatałi[canbia | canbia sorxente]

Come priçipałe sucesòr deł'Union Sovietica, ła Rusia xé ancora no Stato co na forte influensa połitica, speçialmente ał'interno de ła CSI, che Comprende bona parte de i Stati deł'ex Uniòn Sovietica[31].

Note[canbia | canbia sorxente]

  1. sevente el schema de łe Nasion Unìe, ła saria tuta parte de ła Eoropa oriental
  2. ła Republica de Crimia e la Sità Federal de Sevastopołi łe xe ritegnue xeneralmente parte de ła Ucraina, donca xeneralmente se considera 83 sojeti.
  3. xeneralmente se considera 21 republiche
  4. Adigheia
  5. cognosui in pasà cofà Oiroti
  6. Bašciria o Bašciristan
  7. Buriatia
  8. Cabardino-Balcaria
  9. Calmucia
  10. Carelia
  11. Ĉeĉenia
  12. Ĉuvaši
  13. Hacasia
  14. Iacutia o Saha
  15. Ingušetia
  16. cognosui in pasà cofà Ĉeremisi
  17. Mordovia
  18. Osètia setentrional o Alania
  19. cognosui in pasà cofà Tartari
  20. Tatarstan o Tataria
  21. Tuva
  22. cognosui in pasà cofà Otiaci o Votiaci
  23. Udmurtia
  24. xà de Iecaterinenburg
  25. xeneralmente se considera 2 sità federałi.
  26. Ĉucotca
  27. cognosui in pasà cofà Ostiachi
  28. Hantia-Mansia o Iugra
  29. Iamalia
  30. Neneĉia
  31. trane ł'Estonia, ła Łetonia, ła Łituania
Commons

So Commons ghe xè de i file multimediałi so Rusia


Stati par indice de svilupo uman

 
Cuel prima Cuel daspò
Kuwait 55° posto Romanìa