Grenada

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 12°8′N 61°41′V / 12.133°N 61.683°V / 12.133; -61.683

Grenada
Flagga Statsvapen
ValspråkThe Land, The People, The Light
(engelska för "Landet, folket, ljuset")
Nationalsång: Hail Grenada
Huvudstad Saint George's
Officiellt språk engelska
Statsskick monarki
 -  Drottning Elizabeth II
 -  Generalguvernör Cécile La Grenade
 -  premiärminister Keith Mitchell
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 7 februari 1974 
Area
 -  Totalt 344 km² (217:e)
 -  Vatten (%) 1,6%
Befolkning
 -   års uppskattning 89 703 (181:a)
 -  Befolkningstäthet 260,76/km² (30:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $439 milj (167:e)
 -  Per capita $4 241 (2004) 
Valuta östkaribisk dollar (XCD)
Tidszon UTC-4
Topografi
 -  Högsta punkt Mt St Catherine, 840 m ö.h.
 -  Största sjö Grand Etang
Nationaldag 7 februari
Nationalitetsmärke WG
Landskod GD, GRD
Landsnummer 1-473

Grenada är en östat i Västindien, belägen norr om Trinidad och Tobago och tillhör geografiskt Öarna över vinden i Små Antillerna. Politiskt administrerar Grenada några av öarna i ögruppen Grenadinerna, resten av öarna administreras av Saint Vincent och Grenadinerna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ögruppen upptäcktes av Columbus och togs i besittning av Frankrike på 1650-talet av fransmännen. 1763-79 och från 1783-1858 var Grenade brittisk koloni och tillhörde 1958-62 Västindiska federationen.[1]

Landet fick 1967 inre självstyre och erhöll 1974 full självständighet. Grenadas förste premiärminister blev Eric Gairy, ledare för Grenadas förenade arbetarparti.[1]

Efter en oblodig revolution 1979 tog Maurice Bishop, ledaren för New Jewel Movement, över makten och var Grenadas premiärminister fram till 1983. På grund av ideologiska skiljaktigheter bröt sig vice premiärminister Bernard Coard ur partiet och skapade en marxistisk falang (RPG) som den 19 oktober 1983, med militär hjälp, tog över makten och avrättade Bishop[2]. Sex dagar senare invaderades ön av USA och sex västindiska länder (se invasionen av Grenada). Bernard Coard och hans ledning togs tillfånga och dömdes senare för mordet. Nya val hölls åter året därpå.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Engelskspråkig karta över Grenada
Skador efter orkanen Ivan

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

På den bergiga huvudön ligger en rad slocknade vulkaner och en kratersjö (Grand Etang). Regnskogen har på många håll ersatts av plantager.[3]

Klimatet är tropiskt men mildras av de nordöstliga passadvindarna. Orkaner förekommer mellan juni och november, som till exempel orkanen Ivan i september 2004.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Grenadas parishes

Grenada är indelat i en besittning (dependency), Carriacou and Petit Martinique, och sex församlingar (parishes): St Andrew, St David, St George, St John, St Mark och St Patrick.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Grenadas främsta inkomstkälla är turism, speciellt sedan man byggde en internationell flygplats 1985, och man var med att arrangera VM i endags-cricket år 2007. Man har även en utvecklad finansiell sektor och tillverkningsindustri, vilket har bidragit till den ekonomiska tillväxten. De största exportvarorna är dock jordbruksprodukter: bananer, kakao och muskot. Grenada är världens näst största producent av muskotnöt. I början av 2000-talet levde ungefär 30 % av hushållen under fattigdomsgränsen och arbetslösheten var drygt 10 %.

All elektricitet produceras av fossila bränslen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Folktätheten är hög och majoriteten är avkomlingar av afrikanska slavar. Officiellt språk är engelska, men kreolfranska talas också, ett arv från den franska kolonialtiden. De flesta invånarna är kristna (katolikerna dominerar).[3]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  2. ^ Russell Crandall.Gunboat Democracy: us Intervention in the Dominican Republic, Grenada, and Panama. Lanham, Md.: Rowman and Littlefield. 2006
  3. ^ [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon