Jemen
Koordinater: 15°N 47°Ö / 15°N 47°Ö
| Republiken Jemen الجمهوريّة اليمنية Al-Jumhuriyyah al-Yamaniyah |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Inget | ||||||
| Nationalsång: ” | ||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad (och största stad) |
Sana | |||||
| Officiellt språk | arabiska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | President | Abd Rabu Mansur Hadi | ||||
| - | Premiärminister | Mohammed Basindawa | ||||
| Självständighet | samgående | |||||
| - | Erkänd | 22 maj 1990 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 527 970 km² (48:e) | ||||
| - | Vatten (%) | Försumbart | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | års uppskattning | 23 580 000 (51:a) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 44,66/km² (133:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2011 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $58 218 milj (82:e) | ||||
| - | Per capita | $2 457 | ||||
| Valuta | jemenitisk rial (YER) |
|||||
| Tidszon | UTC+3 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Jabal an Nabi Shu'ayb, 3 760 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 22 maj | |||||
| Nationalitetsmärke | YEM | |||||
| Landskod | YE | |||||
| Landsnummer | 967 | |||||
Jemen, alternativt Yemen (arabiska:اليَمَن, al-Yaman), formellt Republiken Jemen, är en stat på södra Arabiska halvön i sydvästra Asien. Jemen betyder Landet till höger (om Mekka) och är det område i Sydarabien som antikens grekiska och romerska geografer kallade Arabia Felix (Det lyckliga Arabien). Jemen har landgränser i norr till Saudiarabien och i öster till Oman och har en lång kust mot Arabiska havet i sydöst och Röda havet i väst.
Motorfordon från Jemen bär nationalitetsmärket YAR enligt FN:s konvention och nationalitetsbeteckningarna YE repsektive YEM enligt ISO 3166.[1][2]
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Jemens historia är sedan 8:e århundradet f.Kr. framför allt kännetecknad av handeln med rökelse och de därpå grundade kungarikena. Det mest betydande av dessa var Saba med sin huvudstad Marib. Så småningom började en långsam nedgång för de antika rikena utmed "rökelsevägen". Visserligen lyckades himyariterna på 200-talet än en gång ena landet men blev 525 erövrat av Aksum. 628 anslöt sig Jemen till profeten Muhammeds lära och folket anammade fort islam. Inom Kalifatet blev Jemen dock en randstat. Detta gynnade uppkomsten av flera regerande dynastier på 800-talet varav den mest betydelsefulla var zayditerna vilka skulle härska i Nordjemen ända till 1962. När tyngdpunkten av handelsvägen mellan Medelhavet och Indien på 800-talet försköts från Irak till Egypten började också i Jemen det ekonomiska uppsvinget. Sin glanstid upplevde landet under rasuliderna ända in på 1400-talet.
Med portugisernas upptäckt av sjövägen till Indien förlorade Jemen i betydelse för världshandeln, men genom öppnandet av Suezkanalen på 1800-talet hamnade Jemen åter i stormakternas blickpunkt. I mitten av 1800-talet besatte Storbritannien Aden och södra Jemen, medan det Osmanska riket intog den norra delen av landet. Britternas styre varade fram till 1967 då de lämnade Aden och det självständiga Sydjemen bildades. Nordjemen kunde under zayditerna hävda sin oavhängighet gentemot osmanerna, men imamernas konservativa regim ledde till störtandet av zayditerna 1962 och till utropandet av en republik. Efter detta inleddes visserligen en modernisering av landet, men de ekonomiska problemen kunde i själva verket inte lösas på grund av den snabba befolkningstillväxten.
Genom ett samgående mellan Nordjemen och Sydjemen lyckades man 1990 förena länderna till ett rike.
Jemen efter 1990[redigera | redigera wikitext]
De första parlamentsvalen efter enandet skedde 1993, då Abd Aziz Abd Ghani som ledare för GPC vann 123 mandat, Islah, en koalition mellan islamister och stamhövdingar vann 62 mandat och Jemens socialistparti vann 56 mandat. Presidenten utsåg 1994 Abd Aziz Abd Ghani att bilda regering med stöd från vilken islamistkoalitionen. Detta ledde till ett inbördeskrig mellan Nord- och Sydjemen 1994. Efter detta har tryck- och organisationsfrihet kraftigt kringskurits i Jemen.[3]
Terrorgrupp i Jemen[redigera | redigera wikitext]
En terrorgrupp ur Al-Qaida bildades 2006 i Jemen och kallade sig från 2009 Al-Qaida på den Arabiska halvön (AQAP). Den har som mål att etablera en islamisk stat på den Arabiska halvön.[4]
Upproret 2011[redigera | redigera wikitext]
Ali Abdullah Saleh var president i Nordjemen från 1978 och i det förenade Jemen från 1990. Ett fredligt uppror startade i januari 2011 och följde samma mönster som andra samtidiga revolter i arabvärlden. Den 2 februari lovade Saleh att han inte skulle kandidera igen när hans mandat löpte ut i slutet av 2013. Protesterna som utgått från universitetet i Sanaa och spridit sig från huvudstaden till Aden i söder och Saada i norr fortsatte. Minst 41 demonstranter uppges ha dödats och omkring 200 skadats när regeringsvänliga styrkor öppnade eld mot dem under en protestaktion i Jemens huvudstad Sanaa den 18 mars 2011. Demonstranterna hade samlats nära universitetet efter fredagsbönen för att kräva president Salehs avgång.[5] President Saleh utsattes för ett attentat den 3 juni 2011 och lämnade landet för att få akut vård i Saudiarabien för de skador han då fick. Han återvändande till Jemen efter tre månader vilket ledde till nya strider i Sanaa mellan regimens elitförband och de oppositionella.[6]
Saleh lämnade den 23 november 2011 hälften av makten till vicepresidenten Abd Rabu Mansur Hadi efter att ett avtal nåtts under medling av Saudiarabien där han garanterades åtalsfrihet. I de södra delarna fick al-Qaida ett starkt fäste efter Salehs avgång, något som Saleh varnat för skulle ske, och eventuellt också själv bidrog till. USA samarbetade med den nya regimen för att bekämpa al-Qaida, som valde att kalla sig ansar al-sharia för att attrahera stöd i det klanbaserade samhället.[7]
Hadi valdes den 21 februari 2012 till landets president och efterträdde därmed Saleh.[8] Han tog över presidentposten vid en ceremoni den 25 februari 2012 i närvaro av Saleh.[9]
Huthi-konflikten[redigera | redigera wikitext]
2014 övertog shiitiska Huthi-rebeller kontrollen över huvudstaden Sana. Efter en tid av förhandlingar, där Hadi erkände att han förlorat makten, bröt stridigheter ut på nytt. Hadi återetablerade sitt styre i början av 2015, nu med bas i Aden i den sunnitiskt dominerade södra delen av landet, där även AQAP kontrollerar områden i öster. I mars 2015 erövrade Huthi-styrkor även landets tredje största stad Taiz[10] och intog några dagar senare flygplatsen i Aden.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Landet gränsar till Röda havet i väst, Adenviken och Arabiska havet i söder, Oman i öst och Saudiarabien i norr. På andra sidan av Bab el Mandeb, sundet mellan Adenviken och Röda havet, ligger Djibouti och Eritrea på endast några få kilometers avstånd. Detta sund är en av de mest trafikerade farlederna i världen.
Innanför den smala kustremsan Tihama utmed Röda havet stiger terrängen brant till en ökenplatå på omkring 2500 m höjd ö h genomskuren av bergskedjor med bergstoppar på nära 4000 m. Platån sluttar sakta mot det inre av arabiska halvön. På sommaren förekommer sand- och dammstormar.
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
Jemen är indelat i 19 Guvernement (Muhafazat.)
Abyan, Adan, Ad Dali, Al Bayda, Al Hudaydah, Al Jawf, Al Mahrah, Al Mahwit, Amran, Dhamar, Hadhramaut, Hajjah, Ibb, Lahij, Marib, Sadah, Sana, Shabwah, Taizz
Naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]
Petroleum, fisk, saltsten, marmor; små fyndigheter av kol, guld, bly, nickel och koppar; brukbar jord i väster.
Klimat[redigera | redigera wikitext]
Klimatet är mycket varmt och fuktigt längs kusterna; tempererat i de västra bergstrakterna med monsunregn; extremt varmt och torrt ökenklimat i det inre av landet. Här förekommer betydande temperaturskillnader särskilt mellan natt och dag. På sommaren kan dagstemperaturen gå upp till 40 grader, under vintern kan temperaturen på nätterna nå under fryspunkten.
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Jemen är en genuin arabstat såväl vad gäller språk som kultur. Befolkningen består mest av araber men vid kusten i Tihamaområdet finns ”svarta araber” som är ättlingar till forna slavar och östafrikanska utvandrare. Sydasiater förekommer främst i Jemens sydliga delar. Islam är den största religionen och 90 % av folket är muslimer (35% shiamuslimer och resten sunnimuslimer). Arabiska är det officiella språket men engelska talas i omfattande utsträckning. Samhället är starkt patriarkaliskt med polygami och en stor barndödlighet.
Efter sammanslutningen 1990 har landet moderniserats betydligt men gamla stamseder och bruk går fortsättningsvis att se i gatubilden. Jemeniterna använder traditionella dräkter och tuggar på den narkotiska kat-växten på eftermiddagarna. Att tugga kat ingår också i jemenitisk affärskultur för att främja beslutsfattandet, men man förväntar sig inte att utlänningar ska delta.
Ekonomi[redigera | redigera wikitext]
Jemen, som är en stat som bildades då två av världens fattigaste länder förenades, har befunnits sig i mycket svåra omständigheter då utgångsläget var ytterst svårt utrikespolitiskt och ännu värre ekonomiskt. Att samordna olika samhälls- och ekonomiska system har inte gått smärtfritt. Ekonomin har i stor utsträckning varit beroende av understöd från utlandet och av de inkomster som jemeniter i arbete utomlands har skickat till hemlandet.
Jordbruksproduktionen och åkerbruket hindras av de minor som finns kvar i jorden efter kriserna. Den ensidiga exporten och oljeprisets fluktuation gör att landets ekonomi är mycket sårbar.
Jemens viktigaste exportprodukt, arbetskraft, syns inte i varuhandelsstatistiken. Gästarbetare från Jemen förekommer i grannländerna i hundratusental.
Av Jemens exportprodukter har nästan 85 % sitt ursprung i råolja, andra exportprodukter är kaffe och bomull. De viktigaste exportländerna är Kina, Sydkorea, Singapore och Saudiarabien. Både i Nord- och Sydjemen började den kommersiella produktionen av petroleum först år 1987 och efter det har Jemen blivit ett intressant objekt för den internationella oljebranschen.
Importen omfattar bland annat livsmedel (30 %), maskiner och transportmedel (23 %) samt förädlade produkter (16 %). De viktigaste importländerna är Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och USA.
Regeringen har sedan år 1997 förverkligat Världsbankens och Internationella valutafonden IMF:s strukturuppbyggnadsprogram som i samverkan med det höjda världsmarknadspriset på olja förbättrade Jemens makroekonomiska situation. Det huvudsakliga skälet till bekymmer för regeringen är fortsättningsvis att diversifiera den ekonomiska strukturen och att få utländska investeringar till landet. Inom jordbruksproduktionen minskar Jemens självförsörjningsgrad och katodlingarna breder ut sig på bekostnad av de tidigare centrala exportprodukterna bomull, frukt och grönsaker.
Utveckling[redigera | redigera wikitext]
Efter sammanslutningen 1990 har Jemen strävat efter att komma bort från kategorin ”världens fattigaste länder”. Nationalprodukten och möjligheterna till grundutbildning har också framskridit, och barndödligheten och analfabetismen har minskat. Av kvinnorna kan 56 % läsa och av männen 87 %. Som en följd av de investeringar som har gjorts på hälsovårdsfältet ligger barndödligheten på 65 döda av tusen, och den förväntade livslängden har stigit till 57 år. Trots framstegen är Jemens samhälleliga och ekonomiska utveckling fortsättningsvis beroende av utländskt bistånd.
Under kriget vid Persiska viken gjorde det stöd som Jemen gav till Irak att de utländska biståndsprogrammen skars ner, också Sovjetunionens sönderfall minskade på stödet. År 2003 hade Jemen åter fått gott om utvecklingsbistånd från olika håll. Centrala biståndsgivare är Japan, Qatar, andra arabländer och EU.
Jemens landsomfattande problem är en vidsträckt och strukturell fattigdom som skapar grogrund för interna oroligheter. Att få fattigdomen att minska är en utmaning, i synnerhet på landsbygden. Man uppskattar att 29 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
För att utnyttja naturresurser så som olja och gas och de utländska investeringar som är nödvändiga förutsätts politisk och ekonomisk stabilitet, vilket Jemen saknar. Jemen har med UNDP:s medverkan försökt klargöra sin utvecklingsstrategi för biståndsgivarländerna. Behovet av utvecklingsstöd är tudelat: omedelbart bistånd för social utveckling (bland annat livsmedel) och långsiktiga investeringsprogram för utvecklandet av landets industriella produktion och infrastruktur. Utveckling av produktion som är oberoende av olja kunde råda bot på landets arbetslöshetssiffror.
FN:s utvecklingsmål[redigera | redigera wikitext]
- Av åldersklassen i grundskola (2000-2001): 67%
- Läskunniga 15-24-åringar: 66,7 %
- Flickor/pojkar i grundskola: 0,60
- Andelen kvinnor av arbetskraften (förutom i jordbruket): 7%
- Antalet kvinnliga folkvalda: 1
- Dödlighet bland barn under 5 år/1000 levande födda: 107
- Barnsängsdöd/100 000 förlossningar: 850
- Insjuknade i tuberkulos/100 000 invånare: 70
- Ton koldioxidutsläpp/invånare: 1,1
- Telefonabonnemang, mobila eller fasta/100 invånare: 3,0
- Internetanvändare/100 invånare: 0,1
Källa: UNDP Human Development Report 2003
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Distinguishing Signs Used on Vehicles in International Traffic . UNECE, läst 2015-07-31.
- ^ Registerkort ISO:3166 Yemen. Läst 2015-07-31.
- ^ Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000
- ^ National Counterterrorism Center USA
- ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/skottlossining-vid-protester-i-jemen
- ^ SvD
- ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/saleh-fortsatter-styra-jemen_7122833.svd
- ^ ”Ny president tar över makten i Jemen”. Ekot, Sveriges Radio. 22 februari 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4977889.
- ^ ”Hadi sworn in as Yemen's new president”. Al Jazeera. 25 februari 2012. http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2012/02/20122257134171112.html. (engelska)
- ^ svt/ nyheter, 22 mars 2015
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Etnografiska museet: Bilder från Nordyemen ca. 1980.
