Wikipedia:Taggar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Manual Attack-page.svg

MediaWikis eget märkspråk, Wiki markup, är en förenkling av HTML. Om man skriver någon wikikod i Wikipedia omvandlas den till HTML innan den skickas till webbläsaren (utom i redigeringsrutan). Till exempel, om man skriver tre stycken apostrofer runt om en text ('''fetstil''') skapas fetstil, men om man ber webbläsaren visa källkoden visas detta som <b>fetstil</b>. Wikikoden gör det lättare för användare att redigera i Wikipedia. Men wikikoden täcker inte alla behov och det är då får man använda HTML-taggar.

För enskilda tecken kan ”HTML-entiteter” användas, t.ex. ”&nbsp;” för hårt mellanslag. Detta behövs då man vill lägga in ett tecken som inte lätt kan skrivas med ens tangentbord eller då tecknet har en specialbetydelse (såsom &). En del av tecknen kan läggas in med hjälp av listan under redigeringsrutan.

Det är lätt att använda HTML och CSS (style="...") så att webbsidans användbarhet lider, t.ex. genom att specificera en textfärg som råkar sammanfalla med användarens bakgrundsfärg, förminska texten så att den blir oläslig eller ersätta logiska attribut (rubrik) med fysiska (större stil). Att koden fungerar med din webbläsare och med dina inställningar betyder inte att den fungerar för andra. Använd därför dessa taggar sparsamt och se till att du förstår konsekvenserna om du byter ut wikikod mot HTML eller lägger in nya definitioner. Förklaringarna nedan är förenklingar, som hjälper att förstå existerande kod men inte ger stöd för valet att använda eller inte använda viss kod.

Syntax[redigera]

Nästan alla taggar har en motsvarande sluttagg för att omgärda den text som de ska verka på. Sluttaggen innehåller aldrig några argument. Exempel:

En text med <span style="background-color: #ffff00">gul</span> bakgrund.
blir
En text med gul bakgrund.

Observera att Wikipedias sidor genereras som XHTML och inte som HTML, och att tecknen i alla färgkoder på Wikipedia för bästa kompatibilitet därför bör skrivas med små bokstäver (gemener, alltså #ffff00), och inte med stora bokstäver (alltså inte #FFFF00).

Vissa taggar ska bara verka just där de står och behöver ingen sluttagg. Sådana taggar skrivs med ett / efter taggnamnet för att indikera att de är självavslutande. En radbrytning skrivs exempelvis <br />. I en tidigare tradition skrevs de utan /, men här tas de med, både för att det är modern standard och för att läsaren ska se vilka taggar som är självavslutande. Den enda tagg som bryter mot denna konvention är !-- för kommentarstext.

Nedan följer en lista över alla taggar som går att använda på svenskspråkiga Wikipedia.

HTML-taggar[redigera]

Här listas alla HTML-taggar som går att använda på svenskspråkiga Wikipedia. Några av dessa taggar kan bytas ut med WikiML, Wikipedias egna märkspråk, vilket rekommenderas eftersom det är lättare.

Tagg Användningsområde Beskrivning
<!-- En kommentarstext --> Redigeringsläget Gör så texten mellan hakarna bara är synlig i redigeringsläget
<b> Artiklar/Mallar Skapar fetstil (WikiML: tre stycken apostrofer, ' )
<big> Artiklar/Mallar Stor text
<blockquote> Artiklar

Används för längre citat

<br /> Artiklar/Mallar Radbrytning

<br clear="all" /> gör att den nya raden börjar nedanför alla parallella element (text, bilder) som tar plats just här.

<caption> Artiklar Används ihop med <table>-taggen för att ange en rubrik till tabellen.
<center> Artiklar/Mallar
Centrerar texten
<code> Artiklar Kodexempel. Visas som text med fast bredd. Se även MediaWiki-taggen <source>.
<cite> Artiklar Används för citat. ({{citat}} eller <blockquote> rekomenderas dock)
<dd> Artiklar
Skapar en
definition
<del> Artiklar Stryker över texten
<div> Mallar/Speciella tillfällen Oftast för att ange stilattribut till mallar med <div style="">

<div>-taggen kan användas för att tilldela CSS till layouten. Allt som står inom style=" " är sådant som styr CSS. De separeras med semikolon (;). Här kommer ett litet urval:

  • border:1px solid #dcdcdc; skapar en ram som är 1 pixel tjock, den är heldragen och har färgen #dddddd (se Wikipedia:Färgtabell). Istället för solid kan linje vara dashed (streckad) eller dotted (prickad).
  • background:#fcfcfc; Skapar en ljusgrå bakgrund. Förutom färg kan man även skriva transparent, så får den samma färg som den bakomliggande bakgrunden.
  • color:red; All text blir röd (utom länkar) – d.v.s. osynlig för den som använder röd bakgrund.
  • margin:5px; Lämnar utrymme runt (utanför ramen) som är 5 pixlar stort.
    • margin-bottom:5px; Lämnar utrymme nedanför som är 5 pixlar stort. margin-bottom, margin-left och margin-right fungerar på samma sätt.
    • margin:1em 2em; Skapar luft ovanför (top och bottom) som är 1em (em är relativ till teckenstorleken) och luft vid sidorna (right och left) som är 2em.
    • margin:1em 2em 3em 4em; Skapar luft runt där top är 1 em, right är 2em, bottom är 3em och left är 4em.
  • padding:5px; Skapar luft innanför ramen som är 5 pixlar stort. Man kan även specificera top, bottom, right och left på samma sätt som margin.
  • font-size:95%; Gör texten till 95% av den förinsatta storleken. Man kan även använda parametrarna bigger och smaller, samt pt, som anger den absoluta textstorleken (vilket sällan är önskvärt).
  • text-align:right; ställer in högerställd text.
  • vertical-align:top; gör att innehållet hamnar längst upp i rutan.
  • line-height:150%; ställer in 1,5 som radavstånd.
<dl> Artiklar Skapar en lista med definitioner.
<dt> Artiklar Används tillsammans med <dl> till att ange en definitionsterm.
<em> Artiklar/Mallar Skapar kursiv stil (WikiML: två stycken apostrofer, ' )
<font> Speciella tillfällen Ändrar typsnittet, men användning rekommenderas inte, på grund av både principiella och praktiska problem. Istället bör avsikten med det avikande typsnittet anges (såsom med <em>), vid behov kompletterad med CSS. Avsnittet märks vid behov med <span> eller <div>. Se dessa för CSS-attribut motsvarande font-taggens.
<h1>
<h2>
<h3>
<h4>
<h5>
<h6>
Artiklar Skapar rubriker. Ju lägre nummer desto större rubrik. (WikiML: likamedtecken, = )
== == representerar <h2>
=== === representerar <h3>
Och så vidare... (h1 används för sidans rubrik)
<hr> Artiklar Skapar en horisontell linje. (WikiML: ---- )
<i> Artiklar/Mallar Skapar kursiv stil (WikiML: två stycken apostrofer, ' )
<ins> Artiklar Skapar understruken text.
<li> Artiklar Skapar
  • (element i) punktlistor
  • (WikiML: en asterisk, * )
<ol> Artiklar Skapar tillsammans med <li> en lista med numrerade punkter.
<p> Speciella tillfällen Märker upp ett textstycke. I Mediawiki ger två radbyten nytt stycke. Taggen behövs alltså endast i specialfall.
<ruby> Artiklar Används på olika sätt i samband med taggarna <rb>, <rp> och <rt> för att ändra typsnittet (läs mer). Observera att alla webbläsare inte har stöd för ruby-tecken.

Exempel:
<ruby><rb>WWW</rb>
<rp>(</rp><rt>World Wide Web</rt><rp>)</rp>
</ruby>
Skapar:
WWW(World Wide Web)
<s> Artiklar Stryker över texten
<small> Artiklar Liten text
<span> Speciella tillfällen Fungerar ungefär som <div>-taggen, skillnaden är att <span>-taggen används för att ange stilattribut inne i ett stycke. T.ex.:
  • <span style="background-color: #ffff00"> - färgar bakgrunden med angiven RGB-färg, i detta fall ffff00 för knallgult. Observera att bokstäverna i färgkoden bör utgöras av små bokstäver (gemener).
  • <span style="font-variant:small-caps"> - Kapitäler, liten text med stora bokstäver
  • <span class="plainlinks">
<strike> Artiklar Stryker över texten
<strong> Artiklar/Mallar Skapar fetstil (WikiML: tre stycken apostrofer, ' )
<sub> Artiklar Skriver nedsänkt
<sup> Artiklar Skriver upphöjt
<table> Artiklar Skapar tabeller. Se Wikipedia:Tabeller för hur du skapar tabeller med wikisyntax, vilket rekomenderas.
<tt> Artiklar Text med fast bredd. Se även <code> och MediaWikis <source>.
<u> Artiklar Stryker under texten
<ul> Artiklar Skapar en osorterad lista.
<var> Artiklar Skapar en variabel.

Taggar från MediaWiki-tillägg[redigera]

Följande taggar är taggar som kommer ifrån MediaWiki.

Tagg Användningsområde Beskrivning
<categorytree> Kategorier/Speciella tillfällen Används för att skapa ett träd över alla underkategorier.
Exempel: <categorytree>Rockmusik</categorytree> skapar:
<charinsert> Systemmeddelanden Används inom namnrymden Mediawiki till att infoga ord när man klickar på dem.
Används bland annat i MediaWiki:Edittools
<gallery> Artiklar Skapar ett bildgalleri
<hiero> Artiklar Skapar en hieroglyf. Se mer på Wikipedia:Hieroglyfer.
<noinclude> Mallar Visa texten där mallen definieras men inte där den används
<nowiki> Artiklar/Mallar Stänger av wikiformatering
<imagemap> Artiklar Se Wikipedia:Hur man lägger in bilder på en sida#Imagemap
<includeonly> Mallar Tillämpa där mallen används men visa inte där den definieras
<inputbox> Wikipediasidor Används bland annat i Wikipedia:Skriv en ny artikel för att få fram en ruta där en användare kan skriva in ett artikelnamn och komma direkt in i redigeringsläget.
Exempel: <inputbox> type=create width=48& </inputbox>
Skapar:


<math> Artiklar Skapar en matematisk formel t.ex: <math> e^{i\pi}+1=0\,</math>

skapar:  e^{i\pi}+1=0\,

<poem> Artiklar

Används till
poesi eller sångtexter
för att hindra automatisk radbrytning

<pre> Artiklar/Mallars dokumentation
Stänger av wikiformatering och visar 
texten i en ruta.
Speciella tecken (→  •) fungerar.
<ref> Artiklar Skapar en fotnot (används tillsammans med references).
Referensen kan namnges, <ref name="refnamn">, för att samma fotnot ska kunna användas på flera ställen. Man kan också skapa separata notlistor genom <ref group="nottyp">
<references /> Artiklar Skapar en lista över alla fotnoter. Om man skapat namngivna notlistor skall namnet anges <references group="nottyp"/>, varvid man kan få de olika listorna på olika ställen (t.ex. så att man får icke-namngivna noter under Källor och förklaringar i en skild lista).
<section>
<source> Artiklar Används till att beskriva hur en källkod är uppbygd.



Exempel från artikeln python:


<source lang="python">
print ("en gul bil".replace("gul", "grön"))
</source>


Skapar:
print ("en gul bil".replace("gul", "grön"))
<timeline> Artiklar/Mallar Skapar en tidsaxel. Se Mall:Tidsaxel över USA:s presidenter som exempel.
<quiz> Frågesporter Se hjälpsidan.

Se även[redigera]