Copernicium
| Copernicium | ||||||
 |
||||||
|
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Allmänt | ||||||
| Ämnesklass | övergångsmetaller | |||||
| Utseende | Okänt, troligen metallisk, silvervit eller grå |
|||||
| Atomens egenskaper | ||||||
| Atommassa | [277] u | |||||
| Elektronkonfiguration | [Rn]5f14 6d10 7s2 en gissning baserad på kvicksilver |
|||||
| e– per skal | 2, 8, 18, 32, 32, 18, 2 | |||||
| Ämnets fysiska egenskaper | ||||||
| Aggregationstillstånd | okänt | |||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. | ||||||
Copernicium (tidigare preliminärt namn: Ununbium) är ett grundämne i det periodiska systemet som har det kemiska tecknet Cn och atomnummer 112. Cn är ett av de super-tunga grundämnena och atomen sönderfaller genom utsändandet av alfapartiklar med en halveringstid på ungefär 240 µs.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Cn framställdes första gången den 9 februari 1996 av Gesellschaft für Schwerionenforschung (GSI) i Darmstadt, Tyskland. Detta skedde genom fusion av zink och bly, där zinknukleider accelererades in i bly i en jonaccelerator.
Grundämnet kallades temporärt ununbium, som är latin för "ett-ett-två-ium". Efter att ärendet hade beretts sedan år 2005[1], antogs namnet Copernicium och beteckningen Cn slutligen den 19 februari 2010, Nicolas Copernicus födelsedag[2]. Namnet föreslogs av den grupp forskare som först lyckades syntetisera ämnet, vid Gesellschaft für Schwerionenforschung (GSI), Darmstadt och har antagits av IUPAC. Forskargruppen föreslog förkortningen Cp, men den preliminära IUPAC-rekommendationen konstaterade att detta skulle kollidera med en alternativ beteckning för lutetium, som fram till 1949 också kunde benämnas cassiopeium.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ IUPACkommittéförordande av namnet copernicium, på engelska.
- ^ Tillkännagivande från GSI (på tyska)
| Periodiska systemet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1 | H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2 | Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3 | Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4 | K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5 | Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6 | Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||||||||||||||||||||||
| 7 | Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Större version av periodiska systemet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
