Francium
Francium | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
Ämnesklass | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||
Densitet | 1870 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||
Utseende | metallisk | ||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 223 u | ||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [ Rn ]7s1 |
||||||||||||||||||||||||
e– per skal | 2, 8, 18, 32, 18, 8, 1 | ||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (O) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad |
||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||
Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 300 K (27 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 950 K (677 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Molvolym | inga data m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 65 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 1 Pa vid 404 K | ||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | inga data m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 0,7 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | inga data J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 3·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 15 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 380 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Francium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 87 och kemiskt tecken Fr som tillhör gruppen alkalimetaller. Francium är starkt radioaktivt och mycket sällsynt i jordskorpan. Francium förekommer i uran- och toriummalm. Francium är även det idag kända mest elektropositiva av alla grundämnen. Francium är dessutom så sällsynt att det brukar utelämnas när alkalimetallerna beskrivs. Man beräknar att det endast finns ca 15 g francium i hela jordskorpan..[1]
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Francium upptäcktes år 1939 av Marguerite Perey när hon undersökte ett aktiniumprov, i aktiniumprovet upptäckte hon ett betastrålande ämne. När hon undersökte ämnet vidare visade det sig att ämnet följde med cesium när det utfälldes. Efter det att Marguerite Perey hade fått sin upptäckt godkänd döpte hon grundämnet till francium efter sitt hemland Frankrike.
Kemiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Kemiskt sett liknar francium de andra alkalimetallerna mycket (speciellt cesium). Precis som de andra alkaliemetallerna bildar francium starkt basiska hydroxider och karbonater. Men på grund av att det är ett så sällsynt ämne, och att dess halveringstid endast är cirka 22 minuter även för den stabilaste isotopen, så är det mycket svårt att framställa både franciumhydroxid och franciumkarbonat. Man ska helst undvika kontakt med vatten, därför att de tillsammans bildar en kraftig explosion.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Winter, Mark. ”Geological information”. Francium. The University of Sheffield. http://www.webelements.com/webelements/elements/text/Fr/geol.html. Läst 2 november 2014.
Periodiska systemet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1 | H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2 | Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3 | Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4 | K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5 | Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6 | Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||||||||||||||||||||||
7 | Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Större version av periodiska systemet |