Prometium

Prometium
Tecken Pm Atomnr. 61 Grupp 3 Period 6 Block f
Allmänt
Ämnesklass	lantanoider
Densitet	7264 kg/m3 (273 K)
Utseende	Metallisk
Atomens egenskaper
Atommassa	146,9151 u
Atomradie (beräknad)	185 (205) pm
Elektronkonfiguration	[Xe]4f56s2
e– per skal	2, 8, 18, 23 ,8, 2
Oxidationstillstånd (O)	3 (svag bas)
Kristallstruktur	Hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	1373 K (1100 °C)
Kokpunkt	3273 K (3000 °C)
Molvolym	20,23 ·10-6 m3/mol
Smältvärme	86,7 kJ/mol
Diverse
Elektronegativitet	1,13 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	180 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga	17,9 W/(m·K)
1a jonisationspotential	540 kJ/mol
2a jonisationspotential	1050 kJ/mol
3e jonisationspotential	2150 kJ/mol
4e jonisationspotential	3970 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 143Pm syntetisk 265 dagar ε 1,041 143Nd 144Pm syntetisk 363 dagar ε 2,332 144Nd 145Pm syntetisk 17,7 år ε α 2,322 0,163 145Nd 141Pr 146Pm syntetisk 5,53 år ε β- 1,472 1,542 146Nd 146Sm 147Pm syntetisk 2,6234 år β- 0,224 147Sm 148Pm syntetisk 5,370 dagar β- 2,468 148Sm 149Pm syntetisk 53,08 timmar β- 1,071 149Sm
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Prometium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Ämnet förekommer inte naturligt.

Egenskaper

Alla dess isotoper av prometium är radioaktiva. De 14 kända isotoperna har masstal från 141 till 154 och halveringstid från 34 sekunder till 17,7 år.

Förekomst och framställning

Prometium bildas i naturen i mycket små mängder. Det påvisades första gången 1941 vid bestrålning av neodym och praseodym med α-partiklar, neutroner och deutroner.

Användning

Tekniskt används prometium som β-strålare vid radioaktiv tjockleksbestämning och ingår i vissa självlysande färger samt i specialbatterier, t. ex. för pacemakers.

Se även

• Periodiska systemet