Rhenium

Rhenium
Tecken Re Atomnr. 75 Grupp 7 Period 6 Block d
Allmänt
Ämnesklass	övergångsmetaller
Densitet	21020 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	7
Utseende	Gråaktigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	186 u
Atomradie (beräknad)	135 (188) pm
Kovalent radie	159 pm
Elektronkonfiguration	[Xe]4f145d56s2
e– per skal	2, 8, 18, 32, 13, 2
Oxidationstillstånd (O)	6, 4, 2, -2 (svag syra)
Kristallstruktur	hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	3459 K (3186 °C)
Kokpunkt	5869 K (5596 °C)
Molvolym	8,86 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	715 kJ/mol
Smältvärme	33,2 kJ/mol
Ångtryck	3,24 Pa vid 3453 K
Ljudhastighet	4700 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,9 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	137 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	5,42 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	47,9 W/(m·K)
1a jonisationspotential	760 kJ/mol
2a jonisationspotential	1260 kJ/mol
3e jonisationspotential	2510 kJ/mol
4e jonisationspotential	3640 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 185Re 37,4 % 185Re, stabil isotop med 110 neutroner 186mRe syntetisk 2×105 år β- IT 0,218 0,149 186Os   187Re 62,6 % 4,35×1010 år α β- 1,653 0,003 183Ta 187Os
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Rhenium är ett metalliskt grundämne som har den kemiska beteckningen Re och atomnumret 75. Rhenium är ganska sällsynt men bildas som slaggprodukt vid molybden-framställning. Rhenium har den näst högsta smältpunkten (3186 °C) av grundämnena efter volfram (3422 °C) och följt av osmium (3033 °C).

Historia

Walther Noddak och Ida Tacke (makarna Noddak) började år 1922 leta efter grundämnena nummer 43 (teknetium) och 75 (rhenium). Makarna Noddak utvann 1 mg oxid av det de trodde var grundämne nummer 75 ur platinamalm, och genom röntgenspektroskopi hittade man linjer som tillhörde grundämne nummer 75. Sedan offentliggjorde makarna Noddak upptäckten av grundämne nummer 75 och kallade det rhenium efter floden Rhen. År 1929 upptäckte man att rhenium fanns i en halt av 2-4 mg per kg i molybdenglans och kunde därför utvinnas ur slaggprodukter vid molybdenframställning.

Användning

Det produceras cirka 20 ton rhenium per år (1995). Så stor mängd förbrukas dock inte varför en stor del av produktionen läggs i lager.

Rhenium används tillsammans med platina som katalysator i bilar för att bli av med kväveoxider, kolmonoxid och aromatiska kolväten från avgaserna. Rhenium används även i legeringar med nickel som används i jetmotorer.

Förekomst

Rhenium finns i en medelhalt i jordskorpan av 4×10^-4 ppm och i haven av 4×10^-6. Rhenium förekommer mest tillsammans med molybden men även i platinamalm, columbit och gandolit.

Framställning

Rhenium framställs ur molybdenglans genom rostning av sulfiderna då molybden(VI)oxid (MoO₃) och rhenium(VII)oxid (Re₂O₇) bildas. Sedan hettas oxidblandningen upp till 625 °C och sedan avgår rheniumoxiden som ånga och samlas upp.

Källor

• Per Enghag: Jordens grundämnen och deras upptäckt (2000, Industrilitteratur)