Oman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 20°N 56°Ö / 20°N 56°Ö / 20; 56

Sultanatet Oman
سلطنة عُمان
Salṭanat ʻUmān
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Nashid as-Salaam as-Sultani
Huvudstad Muskat
Största stad as-Sib
Officiellt språk Arabiska
Statsskick Absolut monarki
 -  Sultan Qabus ibn Said
 -  Premiärminister Qabus ibn Said
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 1951 
Area
 -  Totalt 309 500 km² (82:a)
 -  Vatten (%) försumbart[1]
Befolkning
 -  2014 års uppskattning 3 219 775 [1](131:a)
 -  Befolkningstäthet 10,4/km² (167:e)
BNP (PPP) 2013 års beräkning
 -  Totalt $94,86 miljarder (68:e)
 -  Per capita $29 800 
Valuta Omansk rial (OMR)
Tidszon UTC+4
Topografi
 -  Högsta punkt Jabal Shams, 2 980 m ö.h.
Nationaldag 18 november
Nationalitetsmärke OM
Landskod OM, OMN
Landsnummer 968
Engelskspråkig karta över Oman

Oman, formellt Sultanatet Oman (arabiska: سلطنة عُمان), är ett land beläget i det östra hörnet av Arabiska halvön. Oman gränsar till Förenade arabemiraten i nordväst, Saudiarabien i väst och Jemen i sydväst och har en lång kust mot Arabiska havet i öst och Omanbukten i nordost. Nationaldag firas den 18 november med anledning av sultanens födelsedag.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Omans historia

Under forntiden var området som idag är Oman en viktig handelsplats som innehade en roll av transithamn för handeln mellan de båda flodkulturerna i Mesopotamien och Induskulturen. Arkeologiska fynd indikerar existensen av inhemska politiska formationer. Omans rikedom under denna tid bestod framför allt i dess betydande innehav av koppar.

Oman fortsatte att vara ett viktigt handelscentrum. År 1508 togs den viktigaste hamnstaden, Muskat, av portugiserna. De höll den till 1659 då den blev en del av det Osmanska riket. Osmanerna drevs ut 1741 och landet grundades av Ahmed ibn Said, grundaren av den dynasti som ännu regerar.

Under 1800-talet växte Omans makt och man hade under lång tid besittningar i Baluchistan i nuvarande Pakistan samt ön Zanzibar i dagens Tanzania. Omans storhetstid tog slut i slutet av 1800-talet och det blev 1891 ett brittiskt protektorat vilket det var fram till år 1951, även om britterna behöll betydligt inflytande i landet i årtionden därefter.[2] Oman förlorade sina sista besittningar i Pakistan under 1950-talet. Fram till 1970, då Qaboos ibn Said störtade sin far i en oblodig kupp, hette landet formellt Muskat och Oman.[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Oman består till stor del av öken. Längs med kusten löper bergskedjor och det är mellan bergen och kusten som de flesta stora städer ligger. Bland naturtillgångar märks petroleum, koppar och kalksten.

Huvudstaden är Muskat som också är landets största stad och dess viktigaste hamnstad. Oman har två enklaverMusandamhalvön som har landgränser endast med Förenade arabemiraten; Madha vid kusten mot Omanbukten och Musandamguvernementet med Persiska viken i väst och Omanbukten i öst.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Oman är en absolut monarki där verkställande, lagstiftande och dömande makt i stort utövas av sultanen.[4] Landet har ett tvåkammarparlament, Omans råd, varav ledamöter till överhuset utses av sultanen och ledamöter till underhuset väljs i allmänna val.[5] Sultanen kan dock ändra valresultatet.[6]

År 2003 skedde det första demokratiska valet till parlamentets underhus. Alla medborgare över 21 år kan rösta men parlamentet har i realiteten litet inflytande och sultanen stiftar ensam lagar via dekret.[7] Politiska partier är förbjudna i landet.[8]

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talets första hälft hade Oman ingen egen utrikespolitik men sedan självständigheten har landet haft en västvänlig utrikespolitik delvis med grund i landets historiska relationer med Storbritannien samtidigt som man har utökat sina diplomatiska relationer till andra regioner. Oman är exempelvis ett unikt fall bland länderna på Arabiska halvön för att ha vänliga relationer med Iran,[9][10] man har till och med stått emot amerikanska påtryckningar att inta en tydligare antiiransk inställning.[11][12][13]

Oman har nära strategiska relationer med den brittiska militären och den brittiska försvarsindustrin som också står för mycket av exporten av krigsmateriel till landet.[14]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Oman har en stabil och växande ekonomi. Levnadsstandarden har blivit mycket bättre under de senaste trettio åren. Oljan är mycket viktig för landet och är den främsta exportvaran. Men oljan är inte den enda exportvaran. Dadlar, frukt och grönsaker är också stora exportvaror.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Oman är indelat i fyra guvernement (muhafazah) och fem regioner (mintaqah). Dessa är i sin tur indelade i distrikt (wilayat, singular wilaya).

Guvernement:

Regioner:

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av befolkningen är araber. Andra viktigare folkgrupper är balucher, indier, pakistanier och iranier. År 2006 bestod 26,9 procent av landets totala befolkning av gästarbetare och andra utlandsfödda.[15] Tre fjärdedelar av befolkningen är muslimer varav de flesta är ibaditer. Den näst viktigaste religionen är hinduism. Befolkningens medelålder är 24,9 år (år 2014).[1]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2014 48 av 178
Reportrar utan gränser World Press Freedom Index 2014 134 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2013 61 av 177
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2013 56 av 187

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Country: Oman” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mu.html. Läst 3 november 2014. 
  2. ^ Sonnenburg, Penny M (2003). Colonialism. 2. N - Z. Santa Barbara: ABC-CLIO. ISBN 1-57607-335-1 
  3. ^ Nationalencyklopedin, Bra Böcker, Höganäs, uppslagsordet "Muskat och Oman"
  4. ^ ”Q&A: Elections to Oman's Consultative Council”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-15288960. 
  5. ^ ”Country Profiles (Legislature) - Oman”. Arab Parliaments. Arkiverad från originalet den 5 juni 2012. http://web.archive.org/web/20120605011017/http://www.arabparliaments.org/countries/country.aspx?cid=13. 
  6. ^ ”Legislative Branch”. CIA World Factbook. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2101.html. 
  7. ^ ”Oman”. Freedom in the World 2012. Freedom House. http://www.freedomhouse.org/report/freedom-world/2012/oman. 
  8. ^ ”Waking up too”. The Economist. 23 Jun 2012. http://www.economist.com/node/21557354. 
  9. ^ ”CIA – The World Factbook”. Cia.gov. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mu.html. Läst 29 oktober 2011. 
  10. ^ ”Oman: A Unique Foreign Policy”. RAND. http://www.rand.org/pubs/research_briefs/RB2501/index1.html. Läst 29 oktober 2011. 
  11. ^ ”Omani Ministers Voice Increasing Concerns Over Region's Stability”. Wikileaks. http://wikileaks.ch/cable/2009/05/09MUSCAT433.html. Läst 29 oktober 2011. 
  12. ^ ”Oman Remains Wary Of Iranian Expansionism”. Wikileaks. http://wikileaks.ch/cable/2008/08/08MUSCAT565.html. Läst 29 oktober 2011. 
  13. ^ ”Admiral William J. Fallon's Meeting With Sultan Qaboos”. Wikileaks. http://wikileaks.ch/cable/2008/03/08MUSCAT174.html. Läst 29 oktober 2011. 
  14. ^ ”A balancing act”. The Economist. 15 September 2009. http://www.economist.com/node/14442346?zid=308&ah=e21d923f9b263c5548d5615da3d30f4d. 
  15. ^ Statistical Yearbook 2007; Sultanate of Oman, Ministry of National Economy