Cooköarna
Cooköarna Kūki 'Āirani |
||||
---|---|---|---|---|
|
||||
Valspråk: inget | ||||
Nationalsång: ”Te Atua Mou E (Gud är Sanning)” |
||||
Huvudstad (och största stad) |
Avarua | |||
Officiellt språk | Engelska, rarotongesiska | |||
Statsskick | Konstitutionell monarki | |||
- | Statschef | Elizabeth II | ||
- | Premiärminister | Henry Puna | ||
Självständighet | Ingen 1 | |||
Yta | ||||
- | Totalt | 236 km² (209:e) | ||
- | Vatten (%) | 0 % | ||
Befolkning | ||||
- | års uppskattning | 18 700 (218:e) | ||
- | Befolkningstäthet | 79,24/km² (117:a) | ||
BNP (PPP) | 2005 års beräkning | |||
- | Totalt | $183,2 miljoner (ingen rank) | ||
- | Per capita | $9 100 | ||
Valuta | Nyzeeländsk dollar, Cook Islands dollar (NZD ) |
|||
Tidszon | (UTC-10) | |||
Topografi | ||||
- | Högsta punkt | Te Manga, 652 m ö.h. | ||
Landskod | CK, COK | |||
Landsnummer | 682 | |||
1 Cooköarna är inte självständigt; fick självstyrande regering med fri anslutning till Nya Zeeland den 4 augusti 1965. |
Cooköarna (engelska: Cook Islands, rarotongesiska: Kūki 'Āirani)[1], ögrupp i Stilla havet, 3 000 km nordost om Nya Zeeland. Cooköarna är en ögrupp på 15 öar som sedan 1965 är i fri association med Nya Zeeland. Ögruppen har en landarea på 240 km² och 21 000 invånare, som talar engelska och rarotongesiska, som är en maoridialekt. Huvudstad är Avarua, på huvudön Rarotonga. Öarna kan delas in i en nordlig och sydlig grupp, där de sydliga är de mest befolkade och mest besökta av turister.
Ögruppen har ett eget medlemskap i Internationella olympiska kommittén.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Tidig historia[redigera | redigera wikitext]
Cooköarna befolkades för första gången för ungefär 1500 år sedan. Det äldsta arkeologiska fyndet man har gjort är en hundskalle som är 2300 år gammal.
Den första europeiska upptäckten skedde genom den spanske upptäckresaren Álvaro de Mendaña som siktade en av öarna - Pukapuka 1595. Efter det finns inga tecken på europeisk närvaro på närmare 150 år innan kapten James Cook upptäckte och kartlade mycket av öarna under sina expeditioner 1773 och 1777. Cook gick bara iland på en av öarna under sina expeditioner och det var den obebodda lilla atollen Palmerton. De första européerna att sikta den största av Cooköarna, Rarotonga, var myteristerna på Bounty som seglade genom Cooköarna.
James Cook döpte den södra delen av öarna till Hervey Islands efter en brittisk amiral. Femtio år senare döptes alla öar om till Cooköarna av en rysk kartograf i ära åt just James Cook.
Modern historia[redigera | redigera wikitext]
Britterna tog inte kontroll över öarna förrän 1888 då det blev ett brittiskt protektorat, och 1901 införlivades de med Nya Zeeland. USA byggde strategiskt viktiga start- och landningsbanor på Penrhyn och Aitutaki under andra världskriget men allt var ganska tyst fram tills den 4 augusti 1965 då Cooköarna fick en självstyrande regering. Utrikespolitik och försvar lämnades dock till Nya Zeeland att ta hand om. I utbyte fick öborna nyzeeländskt medborgarskap och hade rätt att komma och gå till både Nya Zeeland och Australien. Cooköarnas första premiärminister blev Albert Henry som var ledaren av Cook Islands Party.
Cooköarnas geografi[redigera | redigera wikitext]
Cooköarna är belägna i södra Stilla havet, nordost om Nya Zeeland mellan Franska Polynesien och Fiji. Det finns 15 stora öar utspridda över 2,2 miljoner km² vatten som indelas i två grupper, den norra och den södra. Den södra gruppen består av nio öar av mestadels vulkaniskt ursprung. Majoriteten av befolkningen bor i den södra. Den norra gruppen är alla korallatoller.
Norra gruppen:
Södra gruppen:
Religion[redigera | redigera wikitext]
Majoriteten av befolkningen är trogna kyrkobesökare. Omkring 70 % av invånarna tillhör Cook Islands Christian Church som kommit till genom missionsverksamhet, bedriven av Congregationalist London Missionary Society.[2] De återstående 30 procenten tillhör i regel någon annan kristen kyrka - som de katolska eller anglikanska kyrkorna.
Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Flyg[redigera | redigera wikitext]
Att ta sig till Cooköarna gör man enklast med Air New Zealand som har dagliga flygningar mellan Rarotonga och Auckland på Nya Zeeland. Turen går från Auckland eller Christchurch till Rarotonga och sen vidare nonstop till Los Angeles. Cooköarnas internationella flygplats är belägen tre kilometer väster om huvudstaden Avarua på Rarotonga. Att ta sig runt mellan de övriga öarna kan man göra med inrikesflyget Air Rarotonga som flyger dagligen eller några gånger i veckan till samtliga öar.
Sjöfart[redigera | redigera wikitext]
Fraktbåtar trafikerar Cooköarnas farvatten och avgår vanligtvis från Avaruas hamn med provianter till de andra öarna några gånger i månaden.
Vägar[redigera | redigera wikitext]
Cooköarna har inte ett särskilt utbyggt vägnät. Många av öarna har fortfarande bara grus- eller lervägar medan huvudön Rarotonga fick sin enda asfalterade väg någon gång på 1950-talet. Den vägen går runt hela ön och tar cirka 45 minuter att åka runt. Två busslinjer finns, även de på Rarotonga.
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Datum | Namn |
---|---|
1 januari | Nyårsdagen |
2 januari | Dagen efter Nyårsdagen |
Fredagen före Påskdagen | Långfredagen |
Dagen efter Påskdagen | Påskdagen |
25 april | ANZAC Day |
Första måndagen i juni | Drottningens födelsedag |
Juli | Rarotonga Gospel Day |
4 augusti | Constitution Day |
26 oktober | Gospel Day |
25 december | Jul |
26 december | Annandag jul |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Buse, Jasper; Raututi Taringa (1995) (på engelska). Cook Islands Maori dictionary. Cook Islands Ministry of Education. Sid. 200. http://books.google.com/books?id=AT2ENAHoS28C&printsec=frontcover&dq=cook+islands+dictionary&hl=en&ei=ivHYTZGWKo-gsQOLg_SNDA&sa#v=onepage&q=Kuki%20Airani&f=false
- ^ http://www.galenfrysinger.com/rarotonga.htm
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Wikimedia Commons har media som rör Cooköarna.
|