Kuwait
Koordinater: 29°24′N 47°25′Ö / 29.400°N 47.417°Ö
| Staten Kuwait دولة الكويت Dawlat al Kuwayt |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: inget | ||||||
| Nationalsång: ”Al-Nasheed Al-Watani” |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (och största stad) |
Kuwait | |||||
| Officiellt språk | Arabiska | |||||
| Statsskick | Konstitutionell monarki | |||||
| - | Emir | Sabah al-Ahmad al-Jabir al-Sabah | ||||
| - | Premiärminister | Jaber al-Mubarak al-Hamad al-Sabah | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 19 juni 1961 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 17 820 km² (152:a) | ||||
| - | Vatten (%) | försumbart | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | års uppskattning | 2 418 393 (137:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 135,71/km² (60:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2007 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $138.6 miljarder (58:e) | ||||
| - | Per capita | $55,300 | ||||
| Valuta | Kuwaitisk dinar (KWD) |
|||||
| Tidszon | UTC+3 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | ej namngiven plats, 306 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 25 februari | |||||
| Nationalitetsmärke | KWT | |||||
| Landskod | KW, KWT | |||||
| Landsnummer | 965 | |||||
Kuwait, formellt Staten Kuwait (arabiska: دولة الكويت),[1] är en stat på Arabiska halvön vid nordvästra Persiska viken som gränsar mot Saudiarabien och Irak. Huvudstad är Madīnat al-Kuwayt (staden Kuwait). Landet blev en självständig stat 1961.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Det område som utgör det nuvarande Kuwait har genom tiderna varit en del av flera storvälden: kalifatet i Bagdad, Mongoliska riket och från 1600-talet Osmanska riket som inkorporerade kustområdet i Basraprovinsen.[2] Under den arabiske schejken Sabah I bin Jaber blev Kuwait från 1700-talet dock i praktiken oberoende. Än idag kommer Kuwaits härskare från huset Sabah, ättlingar till Sabah bin Jaber. Då osmanerna hotade att skärpa kontrollen över området 1899 vände sig Kuwait till Storbritannien för stöd och omvandlades därefter till ett protektorat med hög grad av inre självstyre fram till självständigheten den 19 juni 1961. Självständigheten bestreds av Irak som hävdade att landet tillhörde Irak och hotade med invasion men med brittiskt stöd kunde detta avvärjas. Efter att ha varit allierat med Irak under Iran–Irak-kriget till krigets slut 1988 (till stor del på grund av önskan av irakiskt beskydd mot det shiitiska Iran), blev Kuwait invaderat av Irak i augusti 1990 och en irakisk guvernör tillsattes. En av USA ledd FN-allians drev tillbaka de irakiska trupperna i februari 1991 och återinsatte emiren. Detta krig kallas ofta för Gulfkriget eller Kuwaitkriget.
Kuwait har i äldre tider varit bebott av olika stammar som drivit handel utmed färdvägen till och från Indien. Portugisiska sjöfarare och köpmän som följde Vasco da Gama på 1400-talet var de första européer som slog sig ner i Kuwait. De första egentliga invånarna var emellertid arabiska nomader, som kom 300 år senare och grundade staden Kuwait, som blev centrum för handeln i persiska viken. Redan på 1700-talet livnärde sig befolkningen även av att sälja de pärlor som man tog upp i Persiska viken. Pärldykarna konkurrerades dock ut på 1930-talet av den japanska pärlodlingen som då starkt utvecklades vilket gjorde att landets ekonomi försvagades. Genom sin naturtillgång på petroleum har Kuwait emellertid under de senaste femtio åren blivit ett av de rikaste länderna på den Arabiska halvön.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Kuwait består mest av öken, med små nivåskillnader. Klimatet är torrt och varmt. I norra delen av Persiska viken utanför Kuwaits kust finns det ett antal öar belägna; störst är Bubiyan vilken nämns som ett av de femton områden som omfattar det som kallas "mänsklighetens vagga”. De viktigaste städerna är huvudstaden Kuwait, Salmiya och Hawalli.
- Lägsta punkt: Persiska viken (110 meter)
- Naturtillgångar: Petroleum, fisk, räkor
Politik[redigera | redigera wikitext]
Landet är en konstitutionell monarki där emiren av Kuwait är statschef men både han och parlamentet besitter lagstiftande befogenheter enligt författningen. Emiren utser en premiärminister varav samtliga hittills har kommit från den regerande ätten. Parlamentet (Majlis al-Umma) består av 50 ledamöter som väljs i val vart fjärde år. På grund av konflikter mellan emiren och parlamentet har det senare vid flera tillfällen upplösts varpå emiren styrt med dekret, senast i december 2011.[3] Både Författningsdomstolen och emiren har rätt att lösa upp parlamentet.
Eftersom kuwaitiskt medborgarskap är mycket begränsat är det en minoritet av landets invånare som har möjlighet att rösta i val. Andelen fördubblades dock när Kuwait införde kvinnlig rösträtt 2005. Sedan 2009 är det möjligt för kuwaitiska kvinnor att ansöka om pass utan sin mans underskrift.
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
- Huvudartikel: Kuwaits provinser
Kuwait är indelat i sex provinser (arabiska: muhafazah).
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Omkring 80% av Kuwaits befolkning är araber; de icke-kuwaitiska araberna består av en stor grupp egyptier och statslösa araber, lokalt kallat Bidoon. Andra stora grupper av gästarbetare är indier, bangladesher, pakistaner och filippiner. Kuwait hade förut en stor palestinsk befolkning, men de flesta blev utvisade efter Yassir Arafats stöd till Irak under Iraks ockupation av Kuwait. Det officiella språket är arabiska, fastän engelska är vanlig. En del immigranter talar också sina lokala språk. Befolkningens medelålder är 25,9 år.
Religion[redigera | redigera wikitext]
Islam är statsreligion i landet och den tro som nästan samtliga kuwaitiska medborgare bekänner sig till, 60-70% är sunnimuslimer.[4] På grund av de kyliga relationerna med närliggande Iran förekommer social stigmatisering och diskriminering mot den shiamuslimska minoriteten.[5] Det stora antalet gästarbetare i landet har resulterat i betydliga religiösa minoriteter varav omkring 600 000 hinduer, 450 000 kristna, 100 000 buddhister och 10 000 sikher.[4] Religionsfriheten är begränsad; kristna som tillhör samfund erkända av regeringen tillåts förvalta egna gudstjänstplatser, en rätt som inte tillerkänns medlemmar av de icke-abrahamitiska religionerna även om dessa i praktiken kan utöva sin religion privat förutsatt att ordningsregler och förbudet mot proselytism iakttas.[4]
Ekonomi[redigera | redigera wikitext]
Kuwait är en liten, rik och relativt öppen ekonomi med en bevisad råoljereserv på 96 miljarder fat – 10% av världsreserven. Petroleum står för nästan hälften av BNP, 95% av exportinkomsten och 80% av statsinkomsten. Kuwaits klimat begränsar jordbruksutvecklingen. Följaktligen är landet beroende nästan helt och hållet av livsmedelsimport förutom vad gäller fisk. Ungefär 75% av vattnet som används måste destilleras eller importeras. Högre oljepriser gav ett budgetöverskott på 6,7 miljarder kuwaitiska dinarer, eller cirka 181 miljarder svenska kronor, år 2005. Kuwait fortsätter sin diskussion med utländska oljebolag för att skapa områden för produktion i norra delen av landet.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (7., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. Sid. 91. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf
- ^ Anscombe, Frederick F. (1997) [1997]. The Ottoman Gulf: The Creation of Kuwait, Saudi Arabia, and Qatar. New York City: Columbia University Press. ISBN 978-0-231-10839-3. http://books.google.com/books?id=S9E83Enczl4C. Läst 23 september 2010
- ^ ”Kuwait's emir dissolves parliament”. CNN. December 7, 2011. http://edition.cnn.com/2011/12/06/world/meast/kuwait-parliament-dissovled/index.html. Läst 7 december 2011.
- ^ [a b c] ”International Religious Freedom Report for 2012”. USA:s utrikesdepartement. 2012. http://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2012&dlid=208398#wrapper.
- ^ ”A Country Study: Kuwait”. US Library of Congress. 27 July 2010. http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/kwtoc.html.
Wikimedia Commons har media som rör 
