2004

	2004 – MMIV; 11 år sedan
	Månad; Jan \| Feb \| Mar \| Apr \| Maj \| Jun; Jul \| Aug \| Sep \| Okt \| Nov \| Dec
	År; 2001 \| 2002 \| 2003; 2004; 2005 \| 2006 \| 2007
	Årtionde; 1980-talet \| 1990-talet; 2000-talet; 2010-talet \| 2020-talet
	Århundrade; 1900-talet; 2000-talet; 2100-talet
	Årtusende; 2000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Datorspel \| Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Politik \| Sport
	Teknik och vetenskap; Meteorologi \| Teknik \| Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	2004; MMIV
Ab urbe condita	2757
Armeniska kalendern	1453; ԹՎ ՌՆԾԳ
Assyriska kalendern	6754
Bahaikalendern	160–161
Bengaliska kalendern	1411
Berberkalendern	2954
Brittiskt regeringsår	52 Eliz. 2 – 53 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2548
Burmesiska kalendern	1366
Bysantinska kalendern	7512–7513
Koptiska kalendern	1720–1721
Erianska kalendern	3170
Etiopiska kalendern	1996–1997
Judiska kalendern	5764–5765
Vikram Samvat	2060–2061
Sakakalendern	1926–1927
Kaliyuga	5105–5106
Holocen kalender	12004
Nri-Igbo	1004–1005
Persiska kalendern	1382–1383
Muslimska kalendern	1424–1425
Nengō (Japan)	Heisei 16; (平成16年)
Nordkoreanska kalendern	93
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4337
Minguokalendern	ROC 93; 民國93年
Thailändsk kalender	2547
Unixtid	1072915200–1104537599

2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Januari[redigera | redigera wikitext]

1 januari
- Resanderansonen för övriga EU-länder försvinner. Från dessa länder får man nu föra in hur mycket vin och sprit man vill i Sverige.
- Den svenska överbefälhavaren ersätts av chef för försvaret.
- Ylöjärvi och Pudasjärvi i Finland får stadsstatus.
- Sverige inför lag på att alla bussar, utom de som tillverkats för tätortstrafik, skall utrustas med säkerhetsbälte på alla platser, och bältena skall användas där de finns^[1].
3 januari – 148 personer omkommer när ett flygplan havererar i Röda havet.
4 januari – En ny grundlag röstas igenom i Afghanistan, den är ett viktigt steg mot demokrati.
5 januari – Ett toppmöte hålls mellan Indien och Pakistan, det första på tre år, där det diskuteras hur man ska nå en fredlig lösning på konflikterna i Kashmir.
7 januari – 25-åringen Mijailo Mijailovic erkänner mordet på Sveriges utrikesminister Anna Lindh.
8 januari – Drottning Elizabeth II av Storbritannien döper i Southampton världens genom tiderna största passagerarfartyg, lyxkryssningsfartyget Queen Mary 2.
8 januari – En 57-årig man hittas vid liv, tretton dagar efter ett jordskalv i staden Bam.
10 januari – Alexandra Fossmo mördas i Knutby. Mordet leder fram till den extremt uppmärksammade Knutbyrättegången.
18 januari
- 25 personer dör och ca 130 skadas vid ett bilbombsattentat mot USA-alliansens högkvarter i centrala Bagdad.
- Tre fångar lyckas rymma från Kumlaanstalten med hjälp av en repstege, en bultsax och några kumpaner med en flyktbil.
22 januari – EU-medlemsländerna förbjuder import av fågelkött från Thailand på grund av fågelinfluensan.
25 januari – NASA:s marslandare Opportunity landar på planeten Mars.

Februari[redigera | redigera wikitext]

2 februari – En byggnad i Konya, Turkiet, kollapsar, varvid 92 personer omkommer.
12 februari – I tidningen New Scientist publiceras upptäckten av världens äldsta insekt som är inkapslad i en bärnsten som är 400 miljoner år.
15 februari – I Moskva rasar taket på ett äventyrsbad, varvid 25 personer omkommer och över 100 skadas.
18 februari – Ett tåg exploderar i Iran, varvid 320 personer omkommer.
23 februari – En våldsam brand utbryter i ett Indiskt rymdfartscentrum, varvid sex personer omkommer och tre skadas.
23 februari – USA skickar säkerhetsstyrkor till Port-au-Prince, Haiti, där uppror pågår ^[2].
- Sydvästra Tyskland, östra Frankrike och Schweiz skakas av ett jordskalv med styrka 5,1 på Richterskalan.
24 februari – Över 600 människor dödas i en marockansk jordskalv som uppmäts till 6,1 på Richterskalan.
25 februari – Förhandlingarna om Nordkoreas atomprogram återupptas mellan USA, Syd- Nordkorea, Japan och Kina.
29 februari
- USA skickar soldater till Port-au-Prince, Haiti, redo för strid ^[2]. Samtidigt intar rebellerna Port-au-Prince, och president Jean-Bertrand Aristide flyr Haiti med hjälp av amerikanska soldater.
- Den 76:e oscarsgalan hålls i Kodak Theater i Kalifornien, USA

Mars[redigera | redigera wikitext]

1 mars – Alkoholskatten sänks med 40 procent i Finland.
3/4 mars - Planeten Jupiter står i opposition. Går upp i öster en halv timme efter solens nedgång.
5 mars – Världens äldste man, spanjoren Joan Ruidavets Moll dör 114 år gammal på ön Menorca.
6 mars – På ett drivande isflak i Grönlandshavet blir tolv ryska polarforskare strandsatta efter att deras forskningsstation förstörts. Ryska regeringen startar genast en räddningsaktion med två helikoptrar Mil Mi-8 och den större Mil Mi-24.
7 mars
- I Madagaskar blir nästan 100 000 människor hemlösa efter att en tropisk virvelstorm dragit fram.
- Ny Demokrati vinner parlamentsvalet i Grekland.
8 mars – I Italien införs förbud mot spermadonationer och nedfrusna ägg. Italien har därmed Europas strängaste lagstiftning när det gäller konstgjord befruktning.
9 mars – Brittiska regeringen tillåter odling av genmodifierad majs till djurfoder.
11 mars – En terroristattack utförs i Madrid, Spanien. Flera tåg i rusningstrafik sprängs och sammanlagt 201 personer omkommer.
14 mars – Vladimir Putin omväljs som president i Ryssland.
14 mars – Ett parlamentsval i Spanien slutar med ett regeringsskifte. Den nya regeringen lovar att som första åtagande ta hem de spanska styrkorna från Irak.
18 mars – Den svenska DC-3:a som sköts ner av sovjetiskt flyg över Östersjön den 13 juni 1952 bärgas.
20 mars – USA:s president George W. Bush presenterar en rapport om kriget mot terrorismen, samt om Haiti och Bosnien och Hercegovina och meddelar att antiterrorist-aktivitet pågår i Georgien, Djibouti, Kenya, Etiopien, Jemen och Eritrea ^[2].
23 mars – Mijailo Mijailovic döms till livstids fängelse.
29 mars – Irland inför rökförbud i alla offentliga miljöer inomhus, inklusive landets cirka 30 000 pubar.
29 mars – Militäralliansen NATO utvidgas med de sju nya medlemsländerna Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

April[redigera | redigera wikitext]

1 april – Afghanistan får löften vid en internationell framtidskonferens i Berlin i Tyskland om bistånd på 8,2 US-miljarder dollar till och med 2006. Sverige är en av de större bidragsgivarna med 1,3 miljarder kronor mellan 2002-2005.
3 april – Göran Hägglund efterträder Alf Svensson som partiledare för Kristdemokraterna.
8 april – Abdelaziz Bouteflika blir återvald som president i Algeriet.
10 april, Tove Fraurud väljs till förbundsordförande i Ung Vänster
15 april – Ett nytt svenskt ROT-avdrag införs i Sverige.
17 april – Ivan Gašparovič blir Slovakiens president.
18 april – TV-kanalen TV4 Film har premiär.
22 april
- Frankrikes sista kolgruva stängs.
- Två tåg kolliderar och exploderar i Nordkorea, varvid 161 personer omkommer.
25 april – Heinz Fischer vinner presidentvalet i Österrike.

Maj[redigera | redigera wikitext]

Maj – Val till Lok Sabha, Indiens parlament, Kongresspartiet blir största parti och bildar regering.

Europeiska unionen utvidgas österut.

1 maj – EU får tio nya medlemsstater: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.
2 maj – Martín Torrijos väljs till president i Panama.
9 maj – Tjetjeniens president Achmat Kadyrov dödas av en bomb i Groznyj.
12 maj
- Sveriges riksdag beslutar med 245 röster mot 45 om rökförbud på restauranger, pubar och kaféer från och med 1 juni 2005.
- En video där en amerikansk civilist halshuggs av irakiska rebeller dyker upp.
14 maj – Kronprins Frederik av Danmark gifter sig med Mary Elizabeth Donaldson från Australien.
18 maj – Stämningen mot det svenska försäkringsbolaget Skandia på ca 2 miljarder svenska kronor dras tillbaka av Föreningen Grupptalan mot Skandia på grund av att Skandia Livs vd Urban Bäckström anlitat en advokat att informera alla inkl. pensionssparare om utvecklingen i en skiljemålsdom som Bäckström startat mot moderbolaget.
23 maj – En terminal på flygplatsen Charles de Gaulle rasar in, varvid minst sex personer dödas.
24 maj – MySQL utses till Årets IT-företag.^[3]

Juni[redigera | redigera wikitext]

1 juni
- Rökförbud införs på alla restauranger, barer och kaféer i Norge.
- Iraks styrande råd upphör och Ghazi al-Yawar utses till statschef i landet.
2 juni
- Jennifer Hawkins från Australien blir vald till Miss Universum.
- Islands president Ólafur Ragnar Grímsson lägger in sitt veto mot en föreslagen massmedielag som ogillas starkt av befolkningen.
5 juni – HSB Malmö får förnyat förtroende vid en extrastämma för bygget av den 190 meter höga 54-våningsskrapan Turning Torso i Malmö hamn. Bygget var planerat att kosta 728 milj. kronor men vid detta datum hade projektet gått back med 800 milj. kronor.
6 juni – 60-årsjubileet av Dagen D firas. För första gången får även Tyskland vara med vid Normandie.
8 juni – Planeten Venus passerar över solskivan (en så kallad Venuspassage). Förra gången det inträffade var 1882.
9 juni – Kalle Anka fyller 70 år.
11 juni – Himlakroppen Pluto i opposition.
12 juni-4 juli – Europamästerskapet i fotboll hålls i Portugal. Grekland vinner finalen med 1-0 mot Portugal.
13 juni – Val till Europaparlamentet hålls i Sverige.
18 juni – Planeten Merkurius i övre konjunktion.
21 juni – SpaceShipOne, den första privata rymdfarkosten, lämnar jorden under tre minuter.
22 juni – Marc Dutroux, belgisk kidnappare, våldtäktsman och flickmördare, döms till livstids fängelse.
28 juni
- Rättegång mot Mijailo Mijailovic inleds i Svea hovrätt efter att han överklagat Stockholms tingsrätts dom, livstids fängelse för mord.
- USA-alliansen överlämnar makten till den irakiska interimsregeringen.
29 juni – EU:s stats- och regeringschefer utser Portugals premiärminister José Manuel Durão Barroso till ny ordförande för Europeiska kommissionen.

Juli[redigera | redigera wikitext]

1 juli
- Det svenska Patent- och registreringsverket delas upp i två verk, Patent- och registreringsverket och Bolagsverket.
- Före detta senatorn John Danforth blir USA:s FN-ambassadör.
- Rymdfarkosten Cassini-Huygens går in i bana runt planeten Saturnus.
- Saddam Hussein och hans elva närmaste män ställs inför en irakisk domstol.
2 juli – Unesco beslutar att radiostationen i Grimeton utanför Varberg i Halland skall vara ett världsarv.
4 juli
- Grekland vinner fotbolls-EM i Portugal.
- Bygget av Freedom Tower påbörjas i New York.
5 juli – Jorden vid aphelium.
7 juli – Doris Day får ta emot Frihetsmedaljen, USA:s förnämsta civila utmärkelse, av president George W. Bush.
8 juli
- Den svenske medborgaren Mehdi Ghezali frisläpps av amerikanerna efter att ha suttit fängslad på Guantanamobasen i 930 dagar utan rättegång.
- Heinz Fischer tillträder som president i Österrike.
16 juli – Tim Berners-Lee, mannen bakom WWW och en stor del av Internets framgång, blir dubbad till riddare av drottning Elizabeth II av Storbritannien.
23 juli – Den berömda bron Stari Most i Mostar återinvigs efter återuppbyggnad.
28 juli – Fyra grova brottslingar, Tony Olsson, Daniel Maiorana, Alfred Sansiviero och Mahmoud Amaya, rymmer från Hallanstalten i Södertälje.
30 juli – Uppsala tingsrätt tillkännager sin dom i Knutbyrättegången: "Pastorn" Helge Fossmo döms till livstids fängelse för anstiftan till mord. "Barnflickan" Sara Svensson döms till rättspsykiatrisk vård.
Juli – Regn och översvämningar i Asien, framför allt i Bangladesh, Nepal och norra Indien, leder till att omkring 51 miljoner människor blir hemlösa.

Augusti[redigera | redigera wikitext]

3 augusti – Rymdsonden Messenger skjuts upp från Cape Canaveral.
4 augusti – Tre interner fritas från Norrtäljeanstalten av tre maskerade och beväpnade män.
5 augusti – Planeten Neptunus står i opposition.
7 augusti – Planeten Mars är vid aphelium.
12 augusti
- Sveriges befolkning passerar niomiljonersstrecket 14:58.
- Sveriges största biografkedja, Svensk Filmindustri, köper landets näst största kedja, Sandrews.

Olympiska sommarspelen i Aten

13-29 augusti – Olympiska sommarspelen avgörs i Aten.
21 augusti – Göteborg firar 400-årsdagen av stadens första bosättning.
22 augusti – Tavlan Skriet stjäls av rånare och försvinner.
23 augusti – Stadsparken, Örebro utses till Sveriges vackraste park.

September[redigera | redigera wikitext]

Gisslandramat i Beslan

1 september – Tjetjenska terrorister tar på läsårets första skoldag över 1 000 skolbarn, föräldrar och personal som gisslan på en skola i Beslan i Nordossetien i Ryssland.
3 september – Gisslandramat på en skola i Beslan i Nordossetien i Ryssland får en blodig upplösning.
4 september – Vikingaskeppet Havhingsten fra Glendalough sjösätts i Roskilde.
10 september – Ett kustpilentåg kolliderar med en lastbil utanför Nosaby. De båda lokförarna dödas och 47 människor skadas i tågolyckan i Nosaby.
11 september – En helikopter havererar i Egeiska havet av okänd anledning, och sexton höga representanter för Grekisk-ortodoxa kyrkan i Alexandria dör, däribland Patriark Petrus VII av Alexandria.
15 september – Planeten Mars står i konjunktion med solen.
16 september – Danska hovet meddelar att prins Joachim och hans hustru, prinsessan Alexandra, separerar. Den första kungliga skilsmässan i Danmark på 150 år är därmed ett faktum.
20 september – Sveriges statsminister Göran Persson får vid en ceremoni i New York motta World Statesman Award.
21 september
- En jordbävning som mäter 5,2 på richterskalan drabbar ryska Kaliningrad.
- Planeten Jupiter står i konjunktion med solen.
- Byggandet av världens högsta torn, Burj Khalifa, påbörjas.
28 september – En jordbävning med magnituden 6,0 på Richterskalan inträffar i Parkfield, Kalifornien.

Oktober[redigera | redigera wikitext]

8 oktober – En ny motorväg på E4 förbi Örkelljunga och Skånes Fagerhult öppnas för trafik.
14 oktober – Partiell solförmörkelse inträffar.
19 oktober – En åttaårig pojke och en 56-årig kvinna knivmördas i Linköping av en okänd gärningsman.
24 oktober – Södra länken, en motorväg i Nacka och Stockholm, invigs.
27 oktober – Upptäckten av den nya människoarten Homo floresiensis publiceras. Arten var bara en meter hög och levde fortfarande på den indonesiska ön Flores för cirka 18 000 år sedan.
28 oktober – Det Kvindelige Velgørende Selskab i Danmark upplöses.^[4]

November[redigera | redigera wikitext]

Presidentval i USA.

2 november – Republikanen George W. Bush besegrar demokraten John Kerry vid presidentvalet i USA och blir därmed återvald som USA:s president.
7 november – En amerikansk offensiv mot rebellfästet Falluja i Irak inleds.
12 november – Svea hovrätt fastställer domen i Knutbyrättegången med samma utslag som i tingsrätten.
15 november – Colombia drabbas av en jordbävning som mäter 7,2 på Richterskalan.
21 november – Vid presidentval i Ukraina utropas Viktor Janukovytj till segrare, men valfusk har förekommit och högsta domstolen underkänner resultatet
25 november – Den svenska kronan noteras till 0,148 USD (6,75 SEK/USD), vilket är den starkaste noteringen sedan november 1996.

December[redigera | redigera wikitext]

13 december – Traian Băsescu vinner presidentvalet i Rumänien.
16 december – En partiuppgörelse sluts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om det svenska försvaret, vilket innebär sista steget från invasionsförsvar till insatsförsvar.

Jordbävning i Indiska oceanen

26 december
- En jordbävning i Indiska oceanen med en efterföljande tsunamivåg orsakar minst 300 000 människors död, däribland många svenskar, som turistar i länderna runt oceanen. Runt 1,1 miljoner människor blir hemlösa.^[5]. De drabbade länderna är Indonesien, Sri Lanka. Thailand, Indien och Myanmar, och jordbävningen är enligt US Geological Survey den jordbävning som orsakat flest dödsfall sedan 830 000 personer omkom i Shansi, Kina 1556 ^[6].
- Viktor Jusjtjenko vinner presidentvalet i Ukraina.
27 december – Ukrainas transportminister hittas död i närheten av sitt hem.

Okänt datum[redigera | redigera wikitext]

I Sverige flyttar skolmyndigheten specialpedagogiska institutet över till institutets lokaler på campus Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm.

Födda[redigera | redigera wikitext]

21 januari – Ingrid Alexandra av Norge, dotter till kronprins Haakon Magnus av Norge och Mette-Marit av Norge.
30 mars – Manar Maged, egyptisk flicka som led av craniopagus parasiticus.

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Första kvartalet[redigera | redigera wikitext]

1 januari – Mikko Juva, finsk ärkebiskop 1978–1982.
5 januari – Ewert Karlsson, EWK, tecknare.
7 januari – Ingrid Thulin, svensk skådespelare.
13 januari – Harold Shipman, brittisk läkare och seriemördare.
16 januari – Kalevi Sorsa, finländsk politiker.
17 januari
- Czeslaw Niemen, polsk rocksångare.
- Tom Rowe, musiker.
22 januari – Ann Miller, amerikansk skådespelare, sångerska och dansare.
23 januari – Lennart Strand, 82, svensk medeldistanslöpare.
25 januari – Karin Ygberg, svensk operettsångerska.
26 januari – Svenolov Ehrén, svensk konstnär.
27 januari – Wiange Törnkvist, svensk skådespelare.
29 januari
- Janet Frame, nyzeeländsk författare.
- Bo Sehlberg, svensk journalist, fotograf och chefredaktör.
2 februari
- Alan Bullock, brittisk historiker (Adolf Hitler – en studie i tyranni).
- Siri Olson, svensk skådespelare, sångerska och dansös.
3 februari – Keve Hjelm, svensk skådespelare och regissör (81 år).
13 februari – Zelimchan Jandarbijev, tjetjensk ex-president.
14 februari – Marco Pantani, italiensk tävlingscyklist.
15 februari – Hasse Ekman, svensk skådespelare och regissör (88 år).
16 februari – Jens Evensen, norsk havsrättsminister.
19 februari
- Lakke Magnusson, svensk skådespelare.
- Doris Troy, amerikansk soulsångerska.
21 februari – Stig Svensson, legendarisk ledare i Östers IF.
23 februari
- Sikander Bakht, indisk politiker.
- Don Cornell, amerikansk sångare.
- Neil Ardley, engelsk författare och jazzmusiker.
25 februari – Elna Hallenberg Næss, norsk skådespelare.
26 februari
- Shankarrao Chavan, indisk politiker.
- Adolf Ehrnrooth, finländsk krigsveteran, general av infanteriet.
- Boris Trajkovski, makedonisk president.
28 februari – Daniel Boorstin, amerikansk historiker, advokat och författare.
2 mars
- Berndt Egerbladh, svensk TV-profil och musiker.
- Mercedes McCambridge, amerikansk skådespelare.
6 mars – Frances Dee, amerikansk skådespelare.
10 mars
- Ulla-Carin Lindquist, 51, svensk SVT- och Rapport-medarbetare.
- Olle Adolphson, 69, svensk kompositör och trubadur.
13 mars – Franz König, österrikisk kardinal.
18 mars – Richard Marner, brittisk skådespelare.
20 mars – Juliana av Nederländerna, nederländsk drottningmoder (94 år).
22 mars
- Schejk Ahmad Yassin, grundare av Hamas.
- Per-Olov Ahrén, svensk biskop.
28 mars – Peter Ustinov, brittisk skådespelare (83 år).
30 mars – Gunnar Johnson, svensk jazzbasist.

Andra kvartalet[redigera | redigera wikitext]

4 april
- Hans Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- Nikita Bogoslovskij, rysk kompositör.
17 april – Abd al-Aziz al-Rantissi, en av Hamas ledare.
19 april
- Philip Locke, brittisk skådespelare.
- Per Verner-Carlsson, svensk regissör.
21 april – Karl Hass, tysk SS-officer.
24 april – Estée Lauder, amerikansk kosmetikaföretagare.
29 april – Stig Synnergren, 89, svensk general, Sveriges överbefälhavare 1970–1978.
9 maj
- Brenda Fassie, sydafrikansk popmusiker.
- Achmat Kadyrov, tjetjensk president.
10 maj – Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare.
17 maj – Izz al-Din Salim, ordföranden i det irakiska styrande rådet.
18 maj
- Elvin Jones, amerikansk jazztrumslagare.
- Jørgen Nash, dansk författare, konstnär och rebell.
19 maj – E.K. Nayanar, indisk politiker.
24 maj – Victor Martyn, svensk illusionist.
27 maj – Umberto Agnelli, italiensk industriman, chef för Fiat.
29 maj – Archibald Cox, amerikansk åklagare.
1 juni – Randi Brænne, norsk skådespelare.
3 juni – Sulamith Messerer, rysk ballerina.
5 juni
- Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare.
- Ronald Reagan, 93, amerikansk skådespelare och politiker, USA:s president 1981–1989.
- Bengt Öste, 77, svensk journalist och nyhetsankare.
9 juni – Antonio Sousa Franco, portugisisk före detta finansminister och presidentkandidat.
12 juni – Bassam Qubba, irakisk vice utrikesminister.
13 juni – John Hedlund, svensk evangelist, journalist och författare ("korstågspastorn", "nalenpastorn").
16 juni – Thanom Kittikachorn, thailändsk militär 1963-1973, premiärminister.
17 juni
- Jacek Kuron, polsk historiker, publicist och politiker.
- Sara Lidman, 80, svensk författare.
18 juni – Abd al-Aziz al-Muqrin, saudisk al-Qaidaledare.
19 juni – Nikolai Gyrenko, rysk rasistexpert.
20 juni – Nabil al-Sahrawi, algerisk islamistledare.
21 juni – Leonel Brizola, brasiliansk politiker, ledare för Demokratiska arbetarpartiet.