Kurt Gödel
| Kurt Gödel | |
 Kurt Gödel 1925
|
|
| Född | 28 april 1906 Brünn, Böhmen, Österrike-Ungern |
|---|---|
| Död | 14 januari 1978 (71 år) Princeton, New Jersey, USA |
| Forskningsområde | Logik, Matematik |
| Alma mater | Universitetet i Wien |
| Handledare | Hans Hahn |
| Maka | Adele Nimbursky |
Kurt Gödel, född 28 april 1906 i Brünn, död 14 januari 1978 i Princeton, var en österrikisk, senare amerikansk, logiker och matematiker. Gödel betraktas, tillsammans med Aristoteles och Gottlob Frege, som en av de mest framstående logikerna i historien. Hans insatser fick en omvälvande inverkan på 1900-talets vetenskapliga och filosofiska tänkande. Gödel var som student vid universitetet i Wien associerad till Wienkretsen.
Innehåll
Upptäckter[redigera | redigera wikitext]
Kurt Gödel är framför allt känd för sina ofullständighetssatser, vilka publicerades 1931. Satserna är av fundamental betydelse för matematikens grundvalar. Gödels bevis har avhandlats i ett stort antal verk.[1][2][3] Andra betydande insatser av Gödel är hans bevis från 1930 av att 1:a ordningens predikatlogik är fullständig (fullständighetssatsen). Alla sanna satser inom denna logik kan bevisas inom systemet, men detta resultat hade publicerats av Thoralf Skolem redan 1922, vilket märkligt nog inte var känt i Tyskland, där Gödels bevis först gavs ut. Han har också genom introduktionen av konstruktibla mängder bevisat att urvalsaxiomet och kontinuumhypotesen är relativt konsistenta med mängdteorins axiom, det vill säga båda dessa axiom är förenliga med mängdteorins övriga axiom, givet att dessa är konsistenta. Sedermera visade Paul Cohen att även negationen av urvalsaxiomet samt kontinuumhypotesen är relativt konsistenta, vilket medför att de är oberoende av mängdlärans övriga axiom.
Död[redigera | redigera wikitext]
Gödel dog enligt läkare av undernäring, eftersom hans paranoida vanföreställningar ledde till att han endast åt den mat som hans hustru Adele tillagat. Allt annat trodde han var förgiftat. Adele Gödel överlevde sin make med tre år och dog 4 januari 1981.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Efter att Österrike i mars 1938 hade blivit en del av Tyskland, emigrerade Gödel till USA, där han knöts till Institute for Advanced Study i Princeton.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- John W. Dawson, Logical dilemmas: The life and work of Kurt Gödel, Wellesley 1997.
- ^ Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox, Rebecca Goldstein, Nora: Nya Doxa 2005.
- ^ Introduction to the Foundations of Mathematics, Raymond Wilder, New York 1952.
- ^ Sigma. En matematikens kulturhistoria, band 5, sid 1762-1788, Ernst Nagel, James R. Newman, Stockholm 1960.
