Nederländerna

För regionen Nederländerna, se Nederländerna (region). För regionen Holland, se Holland (region).

Nederland Nederländerna
Flagga Statsvapen
Valspråk: Je maintiendrai (franska för "Jag skall stå fast")
Nationalsång: ”Wilhelmus van Nassouwe”
Huvudstad		Amsterdam
Största stad		Amsterdam (cirka 813 000 inv.)
Officiellt språk		Nederländska2
Statsskick		Konstitutionell monarki
-	Kung	Willem-Alexander
-	Premiärminister	Mark Rutte
Nationalförsamling		Generalstaterna
Självständighet		Spansk-nederländska kriget
-	Deklarerad	26 juli 1581
-	Erkänd	30 januari 1648
Yta
-	Totalt	41 526 km² (134:e)
-	Vatten (%)	18,41 %
Demografi
-	2013 års uppskattning	16 788 119 (59:e)
-	Befolkningstäthet	404,28/km² (23:e)
BNP (PPP)		2014 års beräkning
-	Totalt	$838 036 miljoner (16:e)
-	Per capita	$52 249
Ginikoefficient (2011)		25.8 (111)
HDI (2012)		0,921 (4f:e)
Valuta		Euro3 (EUR)
Tidszon		CET (UTC+1)
-	Sommartid	CEST (UTC+2)
Topografi
-	Högsta punkt	Mount Scenery, 887 m ö.h.
-	Största sjö	IJsselmeer, 1250 km²
Nationaldag		30 april
Nationalitetsmärke		NL
Landskod		NL
Toppdomän		.nl
Landsnummer		31
1Den Haag är säte för regeringen. 2 I Nederländerna är frisiska också ett officiellt språk (talas dock bara i Friesland). 3Före 2002: Gulden.

Nederländerna (nederländska Nederland IPA: /ˈne:dərlɑnt/), formellt Konungariket Nederländerna, är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.

Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Frisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som frisiska, är nedersaksiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Nederländerna kallas ofta felaktigt Holland, vilket endast är namnet på en del av landet.

Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Historia

Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Under Napoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i Nato.

När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.

Se även: Lista över Nederländernas regenter.

Politik

Nederländerna var en republik från 1581 till 1806. Därefter, 1810, blev det kungariket Holland, som ockuperades av Frankrike mellan 1810 och 1813. Sedan 1815 har landet varit en konstitutionell monarki. Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.

Statschef är sedan 30 april 2013 kung Willem-Alexander. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Nederländernas lagstiftande församling, Generalstaterna, består av två kammare. Val till de 150 platserna i Generalstaternas andra kammare äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster eller 0,67 % brukar räcka för en parlamentsplats.

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en konsociationell demokrati. Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.

Resultat av valet till underhuset, den 12 september 2012:

Partinamn	Mandat	Röstandel
Folkpartiet för Frihet och Demokrati (VVD)	41	26,4 %
Arbetarepartiet (PvdA)	38	24,7 %
Frihetspartiet (PVV)	15	10,1 %
Socialistpartiet (SP)	15	9,6 %
Kristdemokratisk appell (CDA)	13	8,5 %
Demokraterna 66 (D66)	12	7,9 %
Kristliga Unionen (CU)	5	3,1 %
Grön Vänster (GL)	4	2,3 %
Reformerta samhällspartiet (SGP)	3	2,1 %
Partiet för djuren (PvdD)	2	1,9 %

Administrativ indelning

Karta över Nederländernas provinser och Bonaire, Sint Eustatius och Saba.

Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):

Flagga Provinse Huvudstad Största stad Area (km²) Befolknig 31-09-2013 Densitet (per km²) Drenthe Assen Assen 2,639 489,155 185 Flevoland Lelystad Almere 1,415 399,825 282 Friesland Leeuwarden Leeuwarden 3,340 646,401 194 Gelderland Arnhem Nijmegen 4,970 2,019,196 406 Groningen (provins) Groningen Groningen 2,325 582,908 251 Limburg Maastricht Maastricht 2,150 1,120,332 521 Noord-Brabant 's-Hertogenbosch Eindhoven 4,914 2,478,687 504 Noord-Holland Haarlem Amsterdam 2,665 2,737,540 1,027 Overijssel Zwolle Enschede 3,324 1,139,462 343 Utrecht Utrecht Utrecht 1,383 1,251,266 905 Zeeland Middelburg Middelburg 1,784 380,864 213 Sydholland Haag Rotterdam 2,808 3,572,409 1,272 Total 33,718 16,818,045 499 Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under 1900-talet. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 403 (fr o m 2014); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna. De karibiska öarna Bonaire, Sint Eustatius och Saba har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna. Flagga Namn Huvudstad Största stad Area (km²) Befolkning 31-12-2012 Densitet (per km²) Bonaire Kralendijk Kralendijk 288 17,408 60 Sint Eustatius Oranjestad Oranjestad 21 3,897 186 Saba The Bottom The Bottom 13 1,991 153 Total 322 23,296 72 Geografi Karta över Nederländerna. Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län. Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland. Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk. Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar. Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året. Resande Nederländerna är ledande i västvärlden på cykling. Knappt varannan resa görs med bil, medan drygt var fjärde görs med cykel och var femte till fots . Transport Resandet på holländska vägarna har ökat kontinuerligt sedan 1950-talet och överstiger nu 200 miljarder km per år, varav tre fjärdedelar görs med bil. Ungefär hälften av alla resor i Nederländerna görs med bil, 25% med cykel, 20% promenader och 5% av kollektivtrafiken. Med ett vägnät på 139.295 km, vilket inkluderar 2758 km motorvägar. Nederländerna har ett av de tätaste vägnät i världen, mycket tätare än Tyskland och Frankrike, men ändå inte så tät som Belgien.. Holländska järnvägsnät är 3013 km långt också ganska tät. Nätverket är främst fokuserad på persontrafik på järnväg och ansluter i stort sett alla större städer. En fietsstraat (cykelgata) där cyklister har prioritet och bilar är "gäster" och måste ge företräde. Rotterdam är den största hamnen i Europa, floderna Meuse och Rhen ger utmärkt tillgång till inlandet uppströms till Basel, Schweiz, och i Frankrike. 2013 var Rotterdam världens åttonde största containerhamn med 440.500.000 ton gods hanterad per år. Schiphol flygplats, strax sydväst om Amsterdam, är den största internationella flygplatsen i Nederländerna, och den femte mest trafikerade flygplatsen i Europa när det gäller passagerare. Som en del av sitt engagemang för en hållbar miljö, inledde den nederländska regeringen en plan för att skapa över 200 laddningsstationer för elbilar över hela landet år 2015. Lanseringen kommer att genomföras av Schweiz-baserade kraft- och automationsföretaget ABB och holländska start Fastned, och syftar till att ge åtminstone en station inom 50 kilometers radie (30 miles) från varje hem i Nederländerna. Ekonomi Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4 % av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer. Som en av initiativtagarna till euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002. Utbildningsväsende Se: Utbildning i Nederländerna Försvar Huvudartikel: Försvarsmakten i Nederländerna Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven. Armén har 23 000 heltidsanställda soldater. Marinen har 8 000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3 000 i marinkåren och 1 000 i marinflyget. Flygvapnet har 11 000 heltidsanställda soldater, 160 stridsflygplan och 40 stridshelikoptrar. Koninklijke Marechaussee (KMar), det nederländska gendarmeriet, är en militär polisorganisation med en personalstyrka om 6 800 personer. KMar är den fjärde försvarsgrenen i den nederländska försvarsmakten. Demografi Nederländernas befolkningspyramid (i % av total folkmängd) % Män Ålder Kvinnor % 0,36     85+     1,05 0,60     80-84     1,18 1,14     75-79     1,74 1,55     70-74     1,95 1,93     65-69     2,13 2,30     60-64     2,33 2,77     55-59     2,69 3,73     50-54     3,60 3,65     45-49     3,54 3,93     40-44     3,81 4,27     35-39     4,08 4,25     30-34     4,05 3,63     25-29     3,54 3,04     20-24     2,93 2,96     15-19     2,83 3,11     10-14     2,97 3,20     05-09     3,06 3,11     00-04     2,98                                                                                               Källa: International Data Base (2000) Nederländerna är det mest tätbefolkade landet i Europa undantaget mikrostater som Monaco, och ett av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer. Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. De hör till den västgermanska språkgrenen (tillsammans med engelskan och tyskan). Frisiska talas bara i den norra provinsen Friesland, och det är det språk som är närmast besläktat med engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av nedersaxiska i mycket av de norra och östra delarna; det har inte samma status som frisiska men det är erkänt som regionalt språk. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter av lågfrankiska, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. I Limburg talas limburgiska, som också är erkänt som regionalt språk. De huvudsakliga religionerna är katolicism (18 % år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15 %). Omkring 63 % av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Protestantiska kyrkan i Nederländerna, PKN). År 2006 beräknades nästan 6 % av befolkningen vara muslimer, och mer än 1 procent hinduer. Nederländarna är kända som ett tolerant folk[källa behövs] och under de senaste decennierna har den liberala nederländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet[källa behövs]; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där "allt är tillåtet"[källa behövs]. Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.   Största stad i Nederländerna Rank Provins Befolkning Rank Provins Befolkning Amsterdam Rotterdam 1 Amsterdam Nordholland 825 080 11 Enschede Overijssel 158 308 Haag Utrecht 2 Rotterdam Sydholland 625 472 12 Apeldoorn Gelderland 158 226 3 Haag Sydholland 515 076 13 Haarlem Nordholland 157 058 4 Utrecht Utrecht 335 089 14 Amersfoort Utrecht 152 752 5 Eindhoven Noord-Brabant 223 876 15 Arnhem Gelderland 152 506 6 Tilburg Noord-Brabant 211 726 16 Zaanstad Nordholland 151 495 7 Groningen Groningen 200 210 17 's-Hertogenbosch Noord-Brabant 150 954 8 Almere Flevoland 197 318 18 Haarlemmermeer Nordholland 144 090 9 Breda Nordholland 181 775 19 Zoetermeer Sydholland 124 089 10 Nijmegen Gelderland 170 943 20 Zwolle Overijssel 124 032 Kultur Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren. Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där. Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna. Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina. Nederländernas landsnummer vid telefonsamtal är 31. Helgdagar Datum Svenskt namn Lokalt namn Anmärkningar 1 januari Nyårsdagen Nieuwjaar   mars/april Påsk Pasen Påsken har två helgdagar. 27 april Kung dag Koningsdag Nationaldagen (årsdagen av kungen) 4 maj   Dodenherdenking En minnesdag för de som dog under andra världskriget, och de sista åren också för de som dog under krig i allmänhet. 5 maj Frihetsdagen Bevrijdingsdag Firas till minne av den tyska kapitulationen under andra världskriget. 40 dagar efter påsk Himmelsfärdsdagen Hemelvaartsdag   7 veckor efter påsk Pingst Pinksteren Pingsthelgen har två helgdagar. 5 december Sankt Nikolaus afton Sinterklaas En föregångare till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter. 25 december, 26 december Jul Kerstmis Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag). Sport Fotboll är den populäraste sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling. Framgångsrika nederländska skridskoåkare är Ard Schenk, Gianni Romme, Jochem Uytdehaage, Yvonne van Gennip och Marianne Timmer vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiva kan nämnas Ireen Wust, Pauline van Deutekom och Sven Kramer. Den mest kände nederländske cyklisten är Joop Zoetemelk som vunnit såväl VM som Tour de France. Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna i K-1. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande är Peter Aerts, Remy Bonjasky, Ernesto Hoost, Semmy Schil samt Badr Hari. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna, här är några exempel: Edwin van der Sar (slutat), Ruud Gullit (slutat), Dennis Bergkamp (slutat), Patrick Kluivert (slutat), Marco van Basten (tränare sc Heerenveen), Edgar Davids (slutat), Jaap Stam (slutat), Clarence Seedorf (Botafogo FR), Johan Cruyff (slutat) och Roy Makaay (slutat). Internationella rankningar Organisation Undersökning Rankning Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 12 av 179 Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 16 av 173 Transparency International Korruptionsindex 2008 7 av 180 FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2012 4 av 186 Se även Nederländernas ambassad i Stockholm Polisen i Nederländerna Homosexuella äktenskap i Nederländerna Referenser Noter Externa länkar Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Nederländerna Kartor . Slå upp Nederländerna i ordlistan Wiktionary. Ordbok