Nicaragua
- För andra betydelser, se Nicaragua (olika betydelser).
Koordinater: 13°N 85°V / 13°N 85°V
| República de Nicaragua | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Pro Mundi Beneficio | ||||||
| Nationalsång: ”Salve a ti” |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (och största stad) |
Managua | |||||
| Officiellt språk | spanska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | President | Daniel Ortega | ||||
| - | Regeringschef | Daniel Ortega | ||||
| Självständighet | från Spanien | |||||
| - | Deklarerad | 15 september 1821 | ||||
| - | Erkänd | 25 juli 1850 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 129 494 km² [1](96:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 2,9 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2010 års uppskattning | 5 815 524 [2](106:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 44,91/km² (127:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2003 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $4 100 milj (125:e) | ||||
| - | Per capita | $788 (2004) | ||||
| Valuta | Cordoba (NIO) |
|||||
| Tidszon | UTC-5 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Mogoton, 2 438 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Lago de Nicaragua, 8 624 km² | ||||
| Nationaldag | 15 september | |||||
| Nationalitetsmärke | NIC | |||||
| Landskod | NI, NIC | |||||
| Landsnummer | 505 | |||||
Nicaragua, formellt Republiken Nicaragua, är Centralamerikas till ytan största stat.[1] Landet har kust mot Stilla havet och Karibiska sjön och gränsar till Costa Rica och Honduras. I Nicaragua finns Centralamerikas största färskvattenkälla, Nicaraguasjön.[1]
Innehåll
Namnet Nicaragua[redigera | redigera wikitext]
Landets namn kommer från Nicarao, namnet på den Nahuatl-talande indianstam som bodde vid Nicaraguasjön innan den spanska erövringen av området, och det spanska ordet 'agua', som betyder 'vatten'. Det senare på grund av de stora sjöarna Nicaraguasjön (Cocibolca) och Managuasjön (Xolotlán), samt även laguner och floder i området.
Vid tiden för den spanska erövringen gavs namnet Nicaragua till den smala landremsan mellan Nicaraguasjön och Stilla havet. Detta landområde behärskades av Nicarao när de första erövrarna anlände.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Spansk kolonisering[redigera | redigera wikitext]
1522 koloniserades Nicaraguas stillahavskust av spanjorerna under Francisco Hernández de Córdoba. Då grundades också två av Nicaraguas viktigaste städer, Granada vid Nicaraguasjön och León norr om Managuasjön. Nicaragua förblev en koloni till dess att de deklarerade sig självständiga från Spanien år 1821.
Självständig republik[redigera | redigera wikitext]
Självständig republik blev Nicaragua först år 1838. Under 1800-talets första hälft var landets karibiska kust, Moskitkusten, ockuperad av Storbritannien, men regionen överlämnades därefter gradvis till Nicaragua (se vidare miskito).
Stora delar av 1800-talet pågick konflikter mellan konservativa och liberala krafter, med säte i Granada respektive León. Dessutom hade man konflikter med andra centralamerikanska stater samt en långdragen tvist med Storbritannien om Mosquitokusten. 1857 valdes Managua till landets huvudstad, År 1893 grep liberalerna under ledning av José Santos Zelaya makten. Hans inblandning i grannrepublikernas politik ledde 1906 till krig med Guatemala och El Salvador och 1907 med Honduras.
Nicaragua under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]
Somozafamiljen tar makten[redigera | redigera wikitext]
USA fick 1916 rätt att bygga militära baser i Nicaragua. César Augusto Sandino inledde 1928 ett gerillakrig mot den amerikanska marinkåren, som lämnade landet 1933. På order av Anastasio ("Tacho") Somoza, chef för nationalgardet mördades Sandino 1934. President Juan Bautista Sacasa avsattes av Somoza 1936 och Somoza övertog med amerikanskt stöd presidentposten 1937. Därmed inleddes en period med Somozafamiljens maktinnehav, som varade till 1979.
Sandinisterna tar makten[redigera | redigera wikitext]
Ett våldsamt motstånd mot regeringens manipulationer och korruption spred sig genom alla samhällsklasser under 1978 och ett kortvarigt inbördeskrig utbröt. Det slutade när sandinisterna, en vänsterinriktad rörelse störtade presidenten Anastasio Somoza Debayle 1979. Tvister utbröt bland de nya makthavarna och vissa grupper bröt sig ut för att göra motstånd mot dem. USA, som från början erbjudit sandinisterna finansiell hjälp, blev avvisat av dessa och när Reagan kom till makten bytte USA till en mer konfrontativ politik.
USA och contras[redigera | redigera wikitext]
I fortsättningen understödda USA contras[3] som utgick från baser i Honduras och Costa Rica och med underrättelser från CIA anföll de militära och civila mål i Nicaragua. Allt eftersom sandinisterna blev mer pressade vände sig sandinisterna mer och mer till Kuba för stöd och många kubanska rådgivare togs in i landet. 1984 valdes sandinistledaren Daniel Ortega Saavedra till president i ett val som bedömdes som fritt och rättvist av internationella observatörer på plats, men inte av oppositionen som klagade över att den inte fått tid för att förbereda sig. USA stödde contras, bland annat med hänvisning till att Nicaraguas regering understödde vänsterrebeller i El Salvador. Contras var starkt beroende av USA:s stöd och hade inte klarat att hålla sig kvar i landet utan detta.[4] De mottog så modern utrustning att deras soldater i flera avseenden var mer avancerade än amerikanska soldater.[5] 1986 fälldes USA i Internationella domstolen i Haag för sitt agerande och dömdes till skadestånd, vilket USA har vägrat att betala.
Sandinisterna besegras i val[redigera | redigera wikitext]
I de allmänna valen i slutet av 1990- och början av 2000-talet blev sandinisterna besegrade. Den amerikanska kongressen hade officiellt stoppat allt amerikanskt stöd till contras, varför CIA smugglade kokain och sålde vapen till mullornas Iran för att finansiera fortsatt stöd (se Iran-Contras-affären).
2006 valdes Daniel Ortega åter till president.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Nicaragua täcker ett område på cirka 130 000 km², och är ungefär lika stort som Grekland och innehåller 7 % av världens biologiska mångfald, samt den andra största regnskogen i Amerika. Nära 20 % av landets territorium är skyddat i form av nationalparker och biologiska reservat. Landet gränsar till Costa Rica i syd och Honduras i norr, med Karibiska havet i öst.
Nicaragua har tre distinkta geografiska regioner, och delas administrativt in i femton departement och två autonoma regioner. Departementen delas in i kommuner.
Naturtillgångar i landet är guld, silver, koppar, volfram, bly, zink, timmer och fisk.
Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]
Klimatet är tropiskt i låglänta delar av landet och svalare på högre höjder.[6] I vissa delar av landet - bland annat i Matagalpa, Río Blanco, Estelí och Jinotega - är vädret mycket likt året runt. Ibland sägs det att det i dessa områden råder "evig vår", och temperaturen där brukar ligga emellan 25 och 30 °C.
I landet förekommer svåra jordbävningar, vulkanutbrott, jordskred och våldsamma orkaner,[7], och några av Nicaraguas miljöproblem är vattenföroreningar och avskogning med åtföljande jorderosion.
Kaffeproduktion[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Nicaraguas kaffe
Nicaraguas klimat och miljö lämpar sig bra för att odla kaffebönor. Kaffe från Nicaragua säljs på många ställen runt i världen, och är en av Nicaraguas viktigaste produkter. Kaffet kommer i huvudsak från departementen Jinotega, Matagalpa och Nueva Segovia. De flesta odlingarna finns dock i Matagalpa. Det är främst arabicabönor som man odlar.
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
Nicaragua är indelat i två självstyrande regioner (regiónes autónomistas), Región Autónoma del Atlántico Norte och Región Autónoma del Atlántico Sur, samt 15 departement (departamentos): Boaco, Carazo, Chinandega, Chontales, Estelí, Granada, Jinotega, León, Madriz, Managua, Masaya, Matagalpa, Nueva Segovia, Río San Juan och Rivas.
Ekonomi[redigera | redigera wikitext]
Nicaragua är ett fattigt land med låg inkomst per capita och en enorm utlandsskuld. Inkomstskillnaderna är bland de största i världen. I mitten av 1990-talet tillhörde mindre än en femtedel av befolkningen medelklassen och studier har visat att 60 % av inkomsterna gick till 20 % av hushållen under samma period.[8] Landet har under senare år stabiliserats ekonomiskt, men bankkriser har påverkat ekonomin negativt. Nicaragua är och kommer att vara beroende av internationellt ekonomiskt stöd, där bidragsgivarna ställer krav angående bland annat bättre levnadsvillkor och mänskliga rättigheter men även privatiseringar av offentlig egendom såsom vattenkraftverk.
Närmare 85 % av elektriciteten produceras av fossila bränslen. Man importerar elenergi från Costa Rica.[9]
Politik[redigera | redigera wikitext]
Presidenten är både statsöverhuvud och regeringschef. Den verkställande makten ligger hos regeringen och den lagstiftande i Nationalförsamlingen. Nuvarande president är José Daniel Ortega Saavedra med Jaime Morales Carazo som vice-president.[när?]
Turism[redigera | redigera wikitext]
Turismen i Nicaragua ökar explosionsartat. För närvarande är det den näst största näringsgrenen i landet.[10] Under de senaste 7 åren har turismen växt med omkring 70 %,[11] och väntas bli Nicaraguas största näringsgren. Tillväxten har lett till att inkomsterna från turismen har ökat mer än 300 % under en period av 10 år.[12] Tillväxten inom turistnäringen har också påverkat jordbruket, handeln och finanssektorn positivt, liksom byggnadsindustrin. Trots den positiva tillväxten under det senaste decenniet, har Nicaragua fortfarande färre turister än sina grannländer. [13][14]
Varje år besöker omkring 60 000 amerikanska medborgare Nicaragua, huvudsakligen affärsmän, turister och personer som besöker sina närstående.[15] Bortåt 5 300 personer från USA bor nu i landet. Majoriteten av de turister som besöker Nicaragua kommer från USA, Centralamerika, Sydamerika och Europa. Enligt Nicaraguas turistministerium, (INTUR), är [16] Granada, den gamla staden från kolonialtiden, den plats som turisterna oftast åker till. Även städerna León, Masaya, Rivas och San Juan del Sur, San Juan River, Ometepe, vulkanen Mombacho samt öarna Corn Islands är bland de största turistattraktionerna. Dessutom drar ekoturism och surfing många turister till Nicaragua.
Enligt nyhetsprogrammet TV Noticias på Canal 2, en av Nicaraguas TV-stationer, är de huvudsakliga turistattraktionerna i Nicaragua stränderna, vackra naturscenerier, arkitekturen i städerna, som León och Granada, och det allra senaste är ekoturism och agriturism, speciellt i norra Nicaragua.[11]
Demografi[redigera | redigera wikitext]
- Befolkningens medelålder: 21,7 år (2008) [17]
- Befolkningens medellivslängd: 71,2 år (2008)[17]
- Religiös tillhörighet: katoliker 72,9 %, protestanter 15,1 %, herrnhutister 1,5 %, andra 2 %, ingen 8,5 % (1995)[17]
- Språk: spanska (97,5 %), längs den karibiska kusten även engelska och inhemska språk som miskito (1,7 %).[17]
- Läskunnighet: 67,5 % (2003)[17]
Att läsa[redigera | redigera wikitext]
William Blum: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik, Göteborg, Epsilon press, 1991 ISBN 91-7007-011-3 (Sid 381: Nicaragua 1981-1990. "Destabilisering i ultrarapid")-
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Nicaragua, geography från Library of Congress Country Studies. Hämtat 2008-03-10.
- ^ Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Nicaragua; Estimaciones y Proyecciones de Población Nacional, Departamental y Municipal (Revisión 2007) (pdf-fil) Läst 20 juni 2010.
- ^ Uppslagsordet contras från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-03-10.
- ^ LeMoyne, James, "In Nicaragua, Forebodings of Warfare Without End," New York Times, 28 juni 1987, sektion 4, s. 3: "The Central Intelligence Agency has equipped the rebels with a computer center that intercepts and decodes hundreds of Sandinista radio messages a day. The intelligence is then sent via portable computers with special encoders to rebel units in the field. The C.I.A. also makes weekly air drops to the units, a highly effective tactic that has allowed the contras to remain inside Nicaragua rather than to have to return to Honduras as they did in the past. 'The air operation is the key to the war,' said a Western diplomat in Managua who monitors the rebels. 'Without it, the contras couldn't make it'."
- ^ Preston, Julia, "Civilians Still Caught in the Cross Fire of Contra War," Washington Post, 4 februari 1988, s. A25
- ^ Uppslagsordet Nicaragua - Natur - Klimat från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-03-10.
- ^ Nicaragua, climate från Library of Congress Country Studies. Hämtat 2008-03-10.
- ^ Nicaragua, class structure från Library of Congress Country Studies. Hämtat 2008-03-10.
- ^ Uppslagsordet Nicaragua - Näringsliv - Mineral och energi från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-03-10.
- ^ ”Travel And Tourism in Nicaragua”. Euromonitor International. http://www.euromonitor.com/Travel_And_Tourism_in_Nicaragua.
- ^ [a b] ”Turismo en Nicaragua: aportes y desafios parte I”. Canal 2. http://www.canal2tv.com/Noticias/Marzo%202007/turismo%20con%20gran%20empuje%20en%20Nicaragua.html.
- ^ ”A Dynamic Economy: Dynamic Sectors of the Economy; Tourism”. ProNicaragua. http://www.pronicaragua.org/index.php?option=com_content&task=view&id=25&Itemid=98. Läst 2007-08-01.
- ^ Travelotica.com Nicaragua Travel Guide
- ^ TransitionsAbroad.com Living Abroad in Nicaragua: Nicaragua’s Evolution
- ^ ”Background Note: Nicaragua; Economy”. U.S. State Department. http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/1850.htm. Läst 2007-05-09.
- ^ ”Ministry of Tourism of Nicaragua”. INTUR. http://www.intur.gob.ni/. Läst 2007-05-09.
- ^ [a b c d e] Nicaragua på CIA World Factbook
