Harpest
| Harpest | |
Ett harpestinfekterat sår på handen
|
|
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | A21 |
| ICD-9 | 021 |
| DiseasesDB | 13454 |
| MedlinePlus | 000856 |
| eMedicine | med/2326 emerg/591 ped/2327 |
| MeSH | engelsk |
Harpest, eller tularemi, är en infektionssjukdom, zoonos (dvs en sjukdom som sprids mellan människor och djur), som klarlades i samband med ett misstänkt pestutbrott bland jordekorrar 1911[1]. Året därpå isolerades bakterien från gnagare i Tulare County i Kalifornien och 1914 diagnostiserades första fallet hos människa[2]. Bakterien har senare fått vetenskapliga namnet Francisella tularensis.
Det första dokumenterade fallet i Skandinavien rapporterades från Skien i Telemark 1930[3] och året därpå anmäldes i Sverige 27 fall hos människa och några från harar. Senare utbrott har mest förekommit i landets norra delar. Den värsta epidemin inträffade år 1967 med 2739 anmälda kliniska fall varav 1798 laboratorieverifierades och även viltfaunan reducerades.
Bakterien förekommer i två kliniskt relevanta former: en mer virulent underart F. tularensis subsp. tularensis (typ A) som bara finns i Nordamerika och en mildare F. tularensis subsp. holarctica (typ B) som finns spridd över hela norra halvklotet, bl a i Sverige.
Förekommer i blod, organ, kroppsvätskor, urin och avföring, och kan hålla sig infektionsduglig i muskulatur 4–5 veckor, även vid förruttnelse, kyla och uttorkning. Bakterien dör snabbt och lätt vid upphettning till 60 °C, till exempel i tvättmaskin.
Innehåll
Smittspridning[redigera | redigera wikitext]
Genom kontakt med sjuka djur, myggbett, fästingbett, eller genom inandning av förorenat damm (jordbävning), myggbett[4] En oväntad källa till smitta är äldre husgolv-, väggar- och tak som hemmafixare kan råka ut för.[5] Även sorkfeber kan smitta på detta sätt.[5]
Symptom[redigera | redigera wikitext]
Hos hare snabbt förlopp, efter inkubationstid på mindre än ett dygn blir hararna apatiska, slutar äta och dricka, reagerar knappt på något. Aggressivitet, anfaller med frambenen, försöker bitas. Påskyndad andning, lös, fuktig spillning. Döden inträffar efter 3–5 dygn.
Dödlighet[redigera | redigera wikitext]
Hos hare mycket hög, få överlever infektion. Under utbrottet i Västernorrlands län år 1967 reducerades harbeståndet med 80–90 procent. Blodprov från harar som överlevt i drabbade områden har varit negativa, alltså dessa "överlevande" djur hade aldrig infekterats.
Hos människan är dödligheten vid infektion mycket låg om man infekterats av den svenska varianten av harpest, typ B. En person i Värmland avled 2010 av harpest, i vad som kan ha varit det första rapporterade dödsfallet i Sverige.[6] Vid harpest typ A är dock dödligheten utan behandling med antibiotika högre, upp till cirka 30 procent.[källa behövs]
Känsliga djurarter[redigera | redigera wikitext]
Harar, sorkar, lämlar, vildkanin, ekorre, europeisk bäver och en stor mängd små gnagare, och vissa fåglar. Tillfällig nedsättning av allmäntillståndet kan underlätta anslag av sjukdomen. Bland drabbade skogsharar i Sverige har 75 procent varit honor. Över 250 olika arter har visat sig kunna infekteras med harpest.[källa behövs]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ McCoy GW. A plaque-like disease in rodents. PublicHealth Bull. 1911;43:53-71
- ^ Wherry WB, Lamb BH. Infection of man with Bacterium tularense. J Infect Dis. 1914;15:331-49
- ^ Thjøtta T. Tre tilfelle av tularemia. En i Norge hittil ikke erkjent sykdom. Norsk Mag Lægevidensk 1930; 91:224-36
- ^ smittskyddsinstitutet.se - Harpesten sprids söderut..
- ^ [a b] bt.se - Sorkfeber risk för hemmafixaren, 2012-07-21 (Borås Tidning)
- ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8132931.ab
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- sva.se - Harpest (tularemi) som zoonos på Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbplats
