Schweiz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 47°N 8°Ö / 47°N 8°Ö / 47; 8

För andra betydelser, se Schweiz (olika betydelser).
Schweizerische Eidgenossenschaft
Confédération suisse
Confederazione Svizzera
Confederaziun svizra
Confoederatio Helvetica
Flagga Statsvapen
ValspråkUnus pro omnibus, omnes pro uno (latin för "En för alla, alla för en")
Nationalsång: Schweizerpsalm
Huvudstad Bern
Största stad Zürich
Officiella språk tyska, franska, italienska och rätoromanska
Statsskick Förbundsrepublik
 -  Förbundsrådet D. Leuthard
E. Widmer-Schlumpf
U. Maurer
D. Burkhalter
S. Sommaruga
J. Schneider-Ammann
A. Berset
 -  Förbundspresident Simonetta Sommaruga
Nationalförsamling Förbundsförsamlingen
 -  Överhus Ständerrådet
 -  Underhus Nationalrådet
Självständighet från Tysk-romerska riket 
 -  Deklarerad 1 augusti 1291 
 -  Erkänd 24 oktober 1648 
Area
 -  Totalt 41 285 km² (133:e)
 -  Vatten (%) 3,7 %
Befolkning
 -  2013 års uppskattning 8 139 600 (94:e September 2014 uppskattning 8 211 700 (96:e))
 -  Befolkningstäthet 182,97/km² (46:a)
BNP (PPP) 2004 års beräkning
 -  Totalt miljarder (39:e)
 -  Per capita 493 
Ginikoefficient (2011) 29.7[1] (låg)
HDI (2012) 0,913[2] (väldigt hög) (9:e)
Valuta schweizisk franc (CHF)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Dufourspitze(Monte Rosa), 4 634 m ö.h.
 -  Största sjö Genèvesjön, 581 km²
 -  Längsta flod Rhen, 375 km
Nationaldag 1 augusti
Nationalitetsmärke CH
Landskod CH
Toppdomän .ch
Landsnummer 41
Schweiziska edsförbundets logotyp

Schweiz eller officiellt Schweiziska edsförbundet (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica) är en federation i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Schweiz har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av indirekt internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer. Landet är sedan 2002 medlem av Förenta nationerna (FN), vilken även har ett av sina huvudkontor i Genève. Nationernas förbund hade sitt högkvarter i Schweiz. Flera andra organisationer har sina huvudkontor i Schweiz, däribland World Economic Forum, Röda Korset och Världshandelsorganisationen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Schweiz historia

Landet Schweiz historia brukar räknas från den 1 augusti 1291, då kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden slöt ett förbund. Schweiz var då en del av Tysk-romerska riket, men blev 1499 de facto självständigt. Denna självständighet erkändes internationellt 1648 i samband med Westfaliska freden som avslutade trettioåriga kriget. Schweiz var neutralt i första och andra världskriget.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Schweiz ligger i Centraleuropa och är till största delen beläget i alpregionen. Landet är en av Europas mindre stater med en yta på 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans), och saknar kust. Landet gränsar till Österrike och Liechtenstein i öst, Tyskland i norr, Frankrike i väst och Italien i söder.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Schweiz indelas i tre naturregioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt Schweiziska mittlandet (tyska: Schweizer Mittelland; franska: Plateau suisse), en kuperad platå, belägen 400-600 m ö.h., som skiljer de två bergskedjorna åt.

Schweiz består av 38 procent åkermark, 30,4 procent skog, 25,5 procent impediment och 5,8 procent bebyggelse.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg[redigera | redigera wikitext]

Matterhorn

I och med landets läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I Monte Rosa-massivet i kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze (4 634 m ö.h.).

   Topp  Höjd  Kanton
   1 Dufourspitze    4 634 m Valais
   2 Nordend    4 609 m Valais
   3 Zumsteinspitze    4 563 m Valais
   4 Signalkuppe    4 556 m Valais
   5 Dom    4 545 m Valais
   6 Liskamm    4 527 m Valais
   7 Weisshorn    4 505 m Valais
   8 Täschhorn    4 490 m Valais
   9 Matterhorn    4 478 m Valais
   10 Parrotspitze    4 436 m Valais

Floder[redigera | redigera wikitext]

De längsta floderna i Schweiz är Aare (282 km), Rhône (tyska i Valais: Rotten; 264 km), Rhen (tyska: Rhein 375 km), Reuss (158 km), Linth/Limmat (140 km), Saane (franska: Sarine; 128 km), Thur (125 km) och Inn (104 km).

Rhen är segelbar från mynnigen upp till Rheinfelden. I de schweiziska rhenhamnarna hanteras årligen miljoner ton gods. På andra floder finns båttrafik endast över kortare sträckor, exempelvis Aare mellan Nidau och Solothurn, omkring 25 km.

Sjöar[redigera | redigera wikitext]

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många dalgångar med djupa, långsmala sjöar. I sydväst gränsar landet till Genèvesjön (581 km²) och i norr till Bodensjön (571 km²). Neuchâtelsjön är med en areal av 218 km² den största av de insjöar som i sin helhet ligger i Schweiz.

Kantoner[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Schweiz kantoner

Schweiz är indelat i 26 kantoner, dock är det bara 23 stora; de övriga tre är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern (1979).

Regioner[redigera | redigera wikitext]

Schweiz storregioner

Schweiz delas in i sju storregioner:

Städer[redigera | redigera wikitext]

Huvudstad i Schweiz är Bern med 128 000 invånare. Största stad i landet är dock Zürich (365 000 invånare). Andra större städer är Genève (185 000), Basel (165 000) och Lausanne (125 000).

Switzerland location map.svg
Läget för de fem största städerna i Schweiz

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Officiella språk i Schweiz:[3]
   Tyska (63,7 % av inv, 72,5 % av medb.)
   Franska (20,4 %, 21,0 %)
   Italienska (6,5 %, 4,3 %)
   Rätoromanska (0,5 %, 0,6 % )

Schweiz har fyra officiella språk: tyska, franska, italienska och rätoromanska. Schweiz kan sägas ha fyra nationella språk (se ovan) och tre officiella språk (tyska, franska och italienska) eftersom alla lagtexter skrivs på de sistnämnda.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.

Kantonerna Glarus och Innerrhoden i Appenzell har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i huvudstaden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning (direktdemokrati).

Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick[redigera | redigera wikitext]

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar.

Federationen är en republik med en förbundspresident (statschefskapet utövas dock av Förbundsrådet, regeringen, som kollektiv) och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (tyska: Bundesversammlung, franska: Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingen är uppdelad i Ständerrådet (tyska: Ständerat, franska: Conseil des États, italienska: Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (tyska: Nationalrat, franska: Conseil national, italienska: Consiglio nazionale). Den federala verkställande makten utövas av Förbundsrådet (tyska: Bundesrat, franska: Conseil fédéral), som består av sju ledamöter (som också är departementschefer) vilka utses av Förbundsförsamlingen.

I Schweiz förekommer ofta folkinitiativ, vilket innebär att medborgare tvingar fram en beslutande folkomröstning genom att skicka in listor med tillräckligt många namnunderskrifter.

Den schweiziska konstitutionen[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism[redigera | redigera wikitext]

En Landsgemeinde är en gammal form av direktdemokrati. Den tillämpas fortfarande i två kantoner.

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner i princip har varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades dock den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern år 1979.

De schweiziska kantonerna är garanterade en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick märkbart från varandra. De största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.

En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt[redigera | redigera wikitext]

Alla schweiziska medborgare som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Schweiziska kvinnor fick rösträtt i federala val 1971.[4] På kantonal nivå införde Basel som första kanton könsneutral rösträtt 1959, medan kvinnorna i Appenzell Innerrhoden fick tillträde till kantonens Landsgemeinde först 1990, efter beslut från Schweiz' högsta domstol.[5]

Förbundsförsamlingen[redigera | redigera wikitext]

Bundeshaus i Bern är byggnaden vari Förbundsförsamlingen (det federala parlamentet) och Schweiz förbundsråd (regering) huserar.

Ständerrådet[redigera | redigera wikitext]

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet.

Nationalrådet[redigera | redigera wikitext]

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet[redigera | redigera wikitext]

Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering och statsöverhuvud. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. Dock får inte flera ledamöter komma från samma kanton. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade en eller flera ministerposter enligt en fastställd formel.

Förbundspresidenten[redigera | redigera wikitext]

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz förbundspresident. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när dennes röst är avgörande.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Den schweiziska försvarsmaktens organisationsstruktur efter genomförande av Armee XXI år 2011.

Schweiz försvar bygger på allmän värnplikt. Typiskt schweiziskt är det så kallade milissystemet, det vill säga att schweizarna förvarar uniform och vapen med ammunition hemma för en snabb mobilisering. Det är belagt med stränga straff att bryta ammunitionsförpackningen utan tillstånd. Schweizare, som är värnpliktiga, har också Schiesspflicht, det vill säga de måste årligen genomföra en prickskjutning som bokförs. Om man inte klarar den, kan man inkallas till två veckors extra utbildning.

I bergen i centrala Schweiz finns den så kallade Reduit, ett citadell med omfattande befästningar, dit armén kan dra sig tillbaka för ett uthålligt försvar (centralförsvar). Bergspassvägar, tunnlar och broar är förberedda för sprängning. I det låglänta norra landskapen finns pansarbrigader med moderna Leopard 2-stridsvagnar. Flygvapnet är utrustat med F/A-18-jaktplan.[6]

Försvarsreformen Armee XXI antogs av parlamentet och bekräftades genom en folkomröstning 2003. Försvarsmaktens mobiliseringsstyrka reducerades från 400 000 soldater (Armee 95) till 200 000. Av dessa tillhör 120 000 soldater insatsorganisationen och 80 000 soldater insatsreserven. De 120 000 soldater som tillhör insatsorganisationen genomför varje år en repetitionsövning om tre veckor(för meniga) och fyra veckor (för befäl). Insatsreservens personal genomför inga repetetionsutbildningar annat än efter särskilt regeringsbeslut. Minskningen av antalet soldater i mobiliseringsstyrkan har inte uppnåtts genom att färre värnpliktiga inkallas till tjänstgöring, utan att antalet år som den värnpliktige är förpliktigad att tillhöra den militära organisationen minskats. Numera kvarstår inga meniga i mobiliseringsstyrkan längre än till 30 års ålder. Första tjänstgöringen (den militära grundutbildningen) omfattar efter befattning antingen 18 eller 21 veckor. Den som genomgått den kortare första tjänstgöringen gör istället en extra repetitionsövning. För alla gäller att den årliga skjutplikten måste uppfyllas. Kvinnor kan nu frivilligt göra värnplikten även i stridande befattningar. Se även Militära grader i Schweiz.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Schweiz är ett av världens rikaste länder räknat per invånare. Folkets levnadsstandard är hög, arbetslösheten är låg och inflationen är låg. Inflationen låg på 1.0 % år 2013. Landet har relativt låga tillgångar av råvaror och importerar därför största delen av råvaror och livsmedel från utlandet. Landets välstånd består av mest av tillverkning och export av bland annat maskiner och elektronik, samt turism och landets starka bank- och finanssektor. Schweiz har en ytterst stabil politik och en konfliktfri arbetsmarknad. Hela det ekonomiska klimatet i Schweiz är välfungerande och attraktivt för företag. Landets politiska klimat baseras på liberal marknadsekonomi med så lite statliga ingripanden som möjligt. År 2012 rankades Schweiz som den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen av World Economic Forum. Finanskrisen 2007–2008 medförde att landets banker drabbades av stora förluster. Därpå steg arbetslösheten och problemen ökade i andra delar av ekonomin. Men Schweiz klarade turbulensen relativt bra, ekonomin krympte med mindre än två procent. Landets tillväxt återhämtade sig och redan året därpå var ekonomins tillväxt tillbaka på 2,5 %.[7]

Även om Schweiz inte är en medlemsstat i EU så kan ändrade ekonomiska villkor i omvärlden påverka Schweiz ekonomi. Detta främst då bankerna och finanssystemet utsätts för flertalet internationella påtryckningar om större öppenhet och uttag av skatter. När eurokrisen inträffade 2011 ökade intresset för schweizerfrancen bland investerarna, vilket höjde kursen vilket medförde minskad turism.[8]. Med sitt natursköna klimat och fjäll är Schweiz ett av Europas främsta turistland och i många städer är turismen huvudnäring.

Under 1990-talet skedde en mindre utveckling av real BNP om man jämför med tidigare decennium.[9] Fram till 1990-talets början låg sysselsättningen i landet över genomsnittet i OECD-länderna. Sysselsättningskvoten i landet minskade som i övriga OECD-länder under 1990-talet men i slutet av årtiondet var Schweiz sysselsättning åter högt. [10]

Schweiz ingår i ett system av banker som kallas Bankgeheimnis. Det innebär att schweiziska banker bara är förpliktigade i undantagsfall att ge ut uppgifter om sina kunder, allt för att skydda kontoinnehavarnas integritet. [11]

Som tidigare nämnt är Schweiz en av världens finansjättar och de två största bankerna är UBS och Crédit Suisse. Vid sidan av dessa bankjättar finns det många mindre banker och aktörer inom det schweiziska finanssystemet. Schweiz bankväsende svarar för mer än 10 % av landets BNP. [12]

Internationella samarbeten[redigera | redigera wikitext]

År 1992 gick Schweiz med i Världsbanken och den internationella valutafonden IMF. [13][14]

År 1992 ansökte även den schweiziska regeringen om EU-medlemskap, men detta röstades ner av det schweiziska folket. Schweiz har sedan dess bilaterala handelsavtal med EU. År 2005 anslöt sig Schweiz till Schengensamarbetet. [11][15]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Schweiz är ett litet land med låg självförsörjningsförmåga. Det är i stort behov av både import av råvaror och arbetskraft. Schweiz är känt världen över för sina läkemedel, klockor, sin choklad och ost. Dessa varor är även de varor som exporteras mest ifrån Schweiz. EU-länderna är de största handelspartnerna med Schweiz, med Tyskland högst upp på listan av partners. På andra plats av exportpartners ligger USA. Landet handlar även mer och mer med Kina och Ryssland.

Av de klockor som tillverkas i Schweiz exporteras 95 % till utlandet. Etablerade klockvarumärken såsom Patek Philippe, Rolex, IWC, Longines, Breguet, Vacheron, Constanine och Omega tillverkar alla sina klockor främst i Schweiz. Klockorna är Schweiz tredje största exportvara efter läkemedel och andra kemiska industriella produkter. Man exporterar även textilier smycken och livsmedel. Importen däremot består främst av maskiner, kemikalier, fordon, metaller och jordbruksvaror. [16]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Järnvägarna i Schweiz når ut till i stort sett hela landet. Järnvägsnätet är mycket finmaskigt och trafiken är tät. Järnvägsnätet är dessutom i mycket gott skick. Även tågen i Schweiz är i mycket gott skick och tillhör de bästa i världen. Tågen i Schweiz har dessutom ett mycket gott rykte för sin punktlighet och höga servicenivå.

Bergbanor[redigera | redigera wikitext]

Genom kuggstångsdrift kan bergbanorna trafikera branta sträckor. En del välkända turistorter nås med tåg men inte med privatbil, det gäller exempelvis Wengen, Zermatt och Rigi Kaltbad.

Vägtrafik[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal motorvägar i Schweiz. Dessa når ut till stora delar av landet men inte överallt på samma sätt som järnvägarna. Motorvägarna är ofta fyrfiliga, i gott skick och har långa tunnlar i Alperna och Jurabergen. Även landsvägarna är välskötta.

Bergsvägar[redigera | redigera wikitext]

I Schweiz får dubbdäck bara användas i speciella sammanhang. Många passvägar stänger över vintern på grund av halka och lavinfara. På vissa sträckor övertar biltåg trafiken. Vid möte på bergsvägar gäller speciella regler: Den tunga trafiken har företräde och när två personbilar möts har den med uppförsbacke företräde.

Båt[redigera | redigera wikitext]

Vissa båtrutter transporterar mycket pendlare, exempelvis från Évian-les-Bains och Thonon-les-Bains till Lausanne över Genevesjön. På Vierwaldstättersjön, Zürichsjön och Bodensjön går bilfärjor.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Utbildning i Schweiz

Det schweiziska utbildningsväsendet är huvudsakligen ett kantonalt ansvar och skolsystemet är därför olika organiserat i skilda delar av landet. Schweiz obligatoriska utbildningssystem har en nioårig skolplikt.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Den populäraste sporten är utförsåkning. Schweiz har genom åren vunnit många OS- och VM-guld i de alpina grenarna. Världstrean och nationalidolen Roger Federer har bidragit till att tennis är en sport på stark frammarsch i Schweiz. Andra populära sporter i Schweiz är fotboll, innebandy, ishockey och även Schwingen som är en sorts traditionell brottning, med likheter med den isländska brottningssporten glima. Den anses ofta som nationalsporten i landet. Andra typiska schweiziska sporter är Faustball, en sorts volleyboll, och Hornussen, som kan liknas vid en blandning av golf och brännboll. Utövande av motorsport innanför Schweiz gränser var förbjudet mellan 1955 och 2007, men har åter tillåtits i landet.

År 2008 arrangerade Schweiz tillsammans med Österrike EM i fotboll. Schweiz har även haft stora framgångar i America’s Cup med två segrar (2003 och 2007) med båten Alinghi. Schweiz har också på senare tid haft stora framgångar i backhoppning. Simon Ammann har fyra OS-guld och Andreas Küttel har ett VM-guld och även Marco Grigoli har haft en del framgångar. På senare tid har Schweiz även blivit framstående inom längdskidåkning genom längdskidåkaren Dario Cologna som vunnit både OS-guld i Vancouver 2010 och tre totalsegrar i Tour de Ski (2009, 2010/2011 och 2011/2012).

Cyklisten Fabian Cancellara har bland annat vunnit världsmästerskapens tempolopp i cykel fyra gånger, och tagit guld och silver vid Olympiska sommarspelen 2008.

Flera internationella idrottsorganisationer har huvudkontor i Schweiz, bland andra IOK (Lausanne), Fifa (Zürich) och Uefa (Nyon).

Mat[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Schweiziska köket

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2010 6 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 7 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 5 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2012 9 av 186

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income (source: SILC)”. Eurostat Data Explorer. http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=ilc_di12. Läst 13 August 2013. 
  2. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  3. ^ Schweiz federala statistikbyrå. ”Languages and religions - Data, indicators”. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/05/blank/key/sprachen.html. Läst 9 oktober 2007.  Den första siffran anger språkandelen bland samtliga innevånare. Den andra endast bland schweiziska medborgare.
  4. ^ ”Women's Suffrage”. http://www.ipu.org/wmn-e/suffrage.htm. 
  5. ^ http://history-switzerland.geschichte-schweiz.ch/chronology-womens-right-vote-switzerland.html
  6. ^ källa: tyska Wikipedia och www.vbs.admin.ch[specificera källa]
  7. ^ https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Ekonomi 2014-05-27
  8. ^ https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Ekonomi 2014-04-28
  9. ^ http://growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef89026ea/1349863371474/den-nya-ekonomin-01.pdf 2014-05-27
  10. ^ http://nationalekonomi.se/filer/pdf/27-7-be.pdf 2014-05-28
  11. ^ [a b] http://www.globalis.se/Laender/Schweiz 2014-05-17
  12. ^ https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Ekonomi hämtad 2014-05-27
  13. ^ http://www.globalis.se/Organisationer/Vaerldsbanken 2014-05-17
  14. ^ http://www.globalis.se/Organisationer/IMF 2014-05-17
  15. ^ http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/EU-och-internationellt/Schengensamarbetet.html 2014-05-17
  16. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Utrikeshandel 2014-05-17