Litauen
| Lietuvos Respublika Republiken Litauen |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Tautos jėga vienybėje ("Nationens styrka ligger i enighet") |
||||||
| Nationalsång: ”Tautiška giesmė” |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad |  Vilnius |
|||||
| Största stad | Vilnius (cirka 540 000 inv.) | |||||
| Officiellt språk | Litauiska | |||||
| Statsskick | Republik | |||||
| - | President | Dalia Grybauskaitė | ||||
| - | Premiärminister | Algirdas Butkevičius | ||||
| Självständighet | från Ryssland resp. Sovjetunionen | |||||
| - | Deklarerad | 16 februari 1918 resp. 11 mars 1990 | ||||
| - | Erkänd | 29 november 1918 resp. 6 september 1991 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 65 303 km² (123:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 1,35 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | års uppskattning | 3 007 758 [1] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 46,06/km² (113:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2010 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $65,022 miljarder (2009, IMF)[2] (75:e) | ||||
| - | Per capita | $20 137,322 (2010, IMF)[2] | ||||
| HDI (2012) | 0,818[3] (41:e) | |||||
| Valuta | Euro[4] (EUR) |
|||||
| Tidszon | EET (UTC+2) | |||||
| - | Sommartid | EEST (UTC+3) | ||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Aukštojas, 294 m ö.h. | ||||
| - | Längsta flod | Nemunas, 937 km | ||||
| Nationaldag | 16 februari | |||||
| Nationalitetsmärke | LT | |||||
| Landskod | LT | |||||
| Landsnummer | 370 | |||||
Koordinater: 55°35′N 24°7′Ö / 55.583°N 24.117°Ö
Litauen, formellt Republiken Litauen, är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet gränsar till Lettland i norr, Vitryssland och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i sydväst. Landets nationaldag är den 16 februari.
Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.
Innehåll
Inledning[redigera | redigera wikitext]
På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas I; på 1500-talet ingick man en union med Polen, och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. 1940 invaderades landet av Sovjetunionen, och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944, hade cirka 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod självständighetsrörelser även i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet.
Litauen är idag en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statschef och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna, Europeiska unionen och Nato.
Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka östersjökusten domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag: i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar, och talrika floder rinner genom landet.
Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, laserindustri, solcellsindustri, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Litauen kristnades sent, inte förrän år 1387. Litauen var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas I räknas som Litauens förste och ende krönte kung. Kröningsdagen 6 juli (år 1253) är idag en officiell helgdag i Litauen. En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Ukraina (se Polen-Litauen).
Republiken Litauen bildades efter första världskriget, genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper Litauen, en ockupation som varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.
Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén - Skogsbröderna.
Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.
Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen, som den första av sovjetrepublikerna, på nytt sin självständighet. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island (den 4 februari 1991), och av Sovjetunionen den 6 september 1991.
Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i NATO. Den 1 maj 2004 blev Litauen medlem i EU.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Litauen är det största av de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen med 3 338 700 [2009.08] invånare . Landet ligger söder om Lettland vid Östersjöns östra strand. Den största staden är huvudstaden Vilnius. Andra större städer är före detta huvudstaden Kaunas (352 279) [2009.01] och hamnstaden Klaipėda (183 433) [2009.01]. I Litauen hittar man Europas geografiska mittpunkt.
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
Litauen är indelat i 10 apskritys (sing. apskritis), vilket kan översättas med län. Varje län har namn efter dess huvudort. Litauen har 60 kommuner, som i sin tur är indelade i omkring 500 "åldermannaskap" (seniūnija).
Den 1 juli 2010 avskaffades länsstyrelserna,[5] varefter länen numera endast är territoriella och statistiska enheter.
| Region | Huvudstad | Areal (km²) |
Invånarantal [2009.01] |
|---|---|---|---|
| Alytus län | Alytus | 5425 | 175 149 |
| Kaunas län | Kaunas | 8091 | 670 546 |
| Klaipėda län | Klaipėda | 5207 | 378 221 |
| Marijampolė län | Marijampolė | 4467 | 179 886 |
| Panevėžys län | Panevėžys | 7881 | 281 241 |
| Šiauliai län | Šiauliai | 8589 | 346 098 |
| Tauragė län | Tauragė | 4411 | 126 056 |
| Telšiai län | Telšiai | 4303 | 172 438 |
| Utena län | Utena | 7206 | 170 422 |
| Vilnius län | Vilnius | 9730 | 849 815 |
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningen består av 84% [2009] etniska litauer, 6,1% [2009] polacker, 4,9% [2009] ryssar, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad från dem inte alls samma grad av ryssifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna till Litauen.
- Befolkningstillväxt: negativ
- Medellivslängd: Män 66,3 år; Kvinnor 77,6 år [2008]
- Religion: katolicism, rysk ortodox och judendom.
Industri[redigera | redigera wikitext]
Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina stängdes nyårsafton 2009 och det stod för en stor del av landets energiförsörjning och även export. Planer finns dock att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med de baltiska staterna och Polen. Men ännu har inget besluts tagits. Staden Klaipeda är landets export- och importhamn.
Styrelseskick[redigera | redigera wikitext]
Litauens lagstiftande församling finns i huvudstaden Vilnius och heter Seimas. Premiärministern måste ha stöd i Seimas för att kunna sitta kvar på posten. Litauens president är folkvald och trots att ämbetet i praktiken är huvudsakligen ceremoniellt så har presidenten dock semipresidentiella befogenheter.
Sport[redigera | redigera wikitext]
Litauens basketlandslag tillhör de bästa landslagen i världen och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen heter BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör skapliga resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnas Virgilijus Alekna som har tagit dubbla OS-guld i diskus, år 2000 och 2004, Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Klüft och Edvinas Krungolcas som tog silver i femkamp vid Beijing-OS 2008. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS (bland annat under Sovjettiden). Vid London-OS 2012 vann 15-åriga Rūta Meilutytė 100 m bröstsim.
Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 30 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2010 | 11 av 178 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 58 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2012 | 41 av 186 |
Flaggor[redigera | redigera wikitext]
.svg)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ http://www.stat.gov.lt/uploads/docs/Population_by_sex_and_age_group_by_county_and_municipality_1January_2012.xls
- ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.
- ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04.
- ^ ”Lithuania and the euro”. http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/lithuania_en.htm. Läst 01-01-2015.
- ^ ”Dėl apskričių viršininkų administracijų likvidavimo”. Seimas of the Republic of Lithuania. http://www3.lrs.lt/pls/inter3/dokpaieska.showdoc_l?p_id=392936. Läst 21 August 2011.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Litauens turistinformation
- Litauiskt galleri, bilder från Litauen över 17 års tid
