Irlandii
Flag |
Valdkundznam |
Pälidn | Dublin |
Eläjiden lugu (2013) | 4,593,100[1] ristitud |
Pind | 70,273[2] km² |
Kel' | irlandijan, anglijan |
Valdkundan pämez' | Maikl D, Higgins |
Päministr | Enda Kenni |
Religii | hristanuskond |
Valüt | evro (€) (EUR)[3] |
Internet-domen | .ie[4] |
Telefonkod | +353 |
Aigvö | tal'vel UTC, kezal UTC+1 |
Irlandii (irl.: Éire, angl.: Ireland), nece om oficialine nimi, mugažo Irlandijan Tazovaldkund-nimituz kävutadas (irl. Poblacht na hÉireann, angl. Republic of Ireland), om valdkund Evropan pohjoižes. Pälidn da kaikiš suremb lidn om Dublin, sen aglomeracii mülütab man ristitišton koumandest.
Valdkund eile PAKO:n ühtnii, a neitraline om. Vspäi 1973 om EÜ:n ühtnijaks.
Südäiolend
Etimologii[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Valdkundan nimi sündui irlandijan kelen «Éire»-sanaspäi, kudamb «valdkund» znamoičeb-ki.
Istorii[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Vl 1922 tal'vkun 6. päiväl Irlandii sai dominion-statusan Sures Britanijaspäi. Täuden ripmatomuden päiv oli vl 1931 11. tal'vku.
Vl 1937 tal'vkun 29. päiväl valdkundan Konstitucii (irl.: Bunreacht na hÉireann) oli pandud eloho kaiken rahvahan referenduman jäl'ghe. Se om väges, vl 1996 tundujiden vajehtusidenke[5].
Geografijan andmused[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Irlandii otab Irlandii-saren tobmad palad. Valdkund sijadase Atlantižen valdmeren Kel'tan da Irlandijan meriden randoil. Irlandijal oma mavaldkundröunad Sur' Britanijanke (443 km). Randanpird — 1448 km.
Kaikiš korktemb čokkoim om Karantuill-mägi, 1041 m valdmeren pindan päl.
Klimat om ven mererandaline. Tal'v om hobed, kezal om viluhk.
Londuseližed varad oma cink, hahktin, hobed, vas'k, kuld, londuseline gaz, turbaz.
Politine sistem[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Ohjandusen form om unitarine konstitucine parlamentine tazovaldkund.
Valdkundan pämez' om prezident.
Parlament (irl. Oireachtas, virktas «Erahtas») om kaks'kodine.
Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Kacu kirjutuz: Irlandijan administrativiž-territorialine jagand.
Vl 1994 Dublin-grafkundan sijas tegihe 3 grafkundad da 1 lidn (Dublin). Vspäi 2014 valdkundas om 31 administrativišt ühtnikad sijaližen ohjastusenke: 26 grafkundad (angl. county), 2 lidnad-grafkundad (Limerik, Uoterford) da 3 lidnad (Dublin, Kork, Goluei). Sen ližaks, nügüd' municipaližiden ümbrikoiden sistem om peniden lidnnevondkundoiden sijas.
Istorižikš Irlandijan Tazovaldkund alajagase 4 agjaha (angl. province): Lenster, Manster, Konnaht, Ol'ster. Mugažo valdkund alajagase 8 planiruindan regionha.
Eläjad[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Irlandijas elädas irlandijalaižed.
Toižed järedad lidnad (enamba 50 tuh. ristitud vn 2011 rahvahanlugemižen mödhe[6]): Kork, Limerik, Goluei, Uoterford.
Ižanduz[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Vl 2012 Irlandijan päeksport oli zelläd (läz 60%), elektromašiništ (13%), medicinižed instrumentad (7%); toine eksport — olud, argvoi, lehmänliha. Sur' Britanii da AÜV oma torguindan päühtnijad.
Praznikad[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Irlandijan praznikad alajagase oficialižihe da oficialitomihe. Nened jäl'gmäižed praznikad jäiba paganičiden aigoišpäi, praznuitas niid paksus oficialižen praznikanke ühtel päiväl.
Kaičenus paganudessai praznikad znamoitud kon'akol šriftal alakirjutadud tabludes.
Kunpäiv | Vepsän nimi | Sijaline nimi | Kommentarijad |
---|---|---|---|
1. viluku | Uz' voz' | La Caille or La Bliana Nua | — |
1. uhoku | Ph. Brigittan päiv, Imbolk | La 'le Bhride | Keväden ezmäine päiv |
17. keväz'ku | Ph. Patrikan päiv | La Fheile Padraig | Kaikiš znamasižemb nacionaline praznik |
jäl'gmäine videnz'päiv edel Äipäiväd | Pühä Videnz'päiv | — | — |
ezmäine ezmärg Äipäivän jäl'ghe | Äipäivän Ezmärg | Luan Cásca | — |
semendkun ezmäine ezmärg | Semendkun praznik | La an Lucht Oibre | — |
1. semendku | Bel'tain | La Bealtaine | Kezan ezmäine päiv |
kezakun ezmäine ezmärg | Kezakun praznik | La Saoire i mi Mheitheamh | — |
elokun ezmäine ezmärg | Elokun praznik | La Saoire i mi Lunasa | — |
1. eloku | Lugnassad | La Lunasa | Sügüzen ezmäine päiv, satusen keradand |
22. sügüz'ku | Mabon | — | Sügüz'ližen vauktantazostusen päiv |
redukun jäl'gmäine ezmärg | Redukun praznik | La Saoire i mi Dheireadh Fomhair | — |
31. reduku | Samain | Oiche Samhna | Kaikiden pühiden päivän kanun, Enzne Uz' Voz' |
25. tal'vku | Karačun | La Nollag | — |
26. tal'vku | Ph. Stefanan päiv | La Fheile Stiofain vai La an Dreoilin | — |
Homaičendad[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
- ↑ Irlandii: ristitišton da migracijan endustuz vl 2013 sulakus. — Cso.ie. (angl.)
- ↑ Irlandijan pind. — Mail'man faktoiden kirj (cia.gov). (angl.)
- ↑ Edel 1999 vot — irlandijan funt.
- ↑ Mugažo .eu kuti EÜ:n ühtnii.
- ↑ Irlandijan Tazovaldkundan Konstitucii 2012 kahtil kelil (constitution.ie). (irl.) (angl.)
- ↑ Vn 2011 rahvahanlugemine: Klassificiruidud ristitišt territorijan mödhe (Enzne Ezmäine tom). — Irlandijan statistikan radnikoičend (cso.ie). (angl.)
Irdkosketused[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
- Irlandijan prezidentan sait. (angl.) (irl.)
- Irlandijan päministran oficialine sait. (irl.) (angl.)
- «Irlandijan ohjastuz onlain»-sait. (irl.) (angl.)
- Irlandijan parlamentan sait. (irl.) (angl.)
Evropan valdkundad | ||
Alamad | Albanii | Andorr | Armenii1 | Azerbaidžan1 | Avstrii | Bel'gii | Bolgarii | Bosnii da Gercegovin | Čehanma | Danii | Estinma | Francii | Grekanma | Gruzii1 | Horvatii | Irlandii | Islandii | Ispanii | Italii | Kazahstan1 | Kipr1 | Latvii | Litvanma | Lihtenštein | Lüksemburg | Mad'jaranma | Makedonii | Mal't | Moldov | Monako | Mustmägi | Norvegii | Pol'šanma | Portugalii | Ročinma | Romanii | San Marino | Saksanma | Serbii | Slovakii | Slovenii | Suomenma | Sur' Britanii | Šveicarii | Turkanma1 | Ukrain | Vatikan | Vaugedvenäma | Venäma1 | ||
1 Om Azijas mugažo. |