1952
Från Wikipedia
1952 (MCMLII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari
- Den första av 1900-talets två riksomfattande kommunreformer i Sverige genomförs [1]. Sveriges kommuner minskas i antal från 2 498 till 1 037.
- Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 10 januari – Det amerikanska fartyget Flying Enterprise sjunker i Engelska kanalen efter att ha drivit redlöst i storm i tio dagar med bara den danskfödde kaptenen Kurt Carlsen ombord [2].
- 17 januari – Tenoren Nicolai Gedda debuterar på Stockholmsoperan med Menottis "Konsuln" [3].
- 25 januari – Världens första koaxialkabel, som medger 960 telefonsamtal samtidigt, invigs mellan Stockholm och Göteborg.
- 26 januari – Den svenska bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren gör succé med låten Flottarkärlek i det svenska radioprogrammet Karusellen [3]. Skivan säljs i en kvarts miljon exemplar på ett halvår [4].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 6 februari – När den brittiske kungen George VI dör blir hans dotter Elizabeth II regerande drottning av Storbritannien.[3]
- 8 februari – Det svenska flygbolaget ABA slås ihop med norska DNL och danska DDL till ESAS (sedermera SAS).
- 10 februari – Fördraget om den Europeiska kol- och stålunionen träder i kraft [5].
- 15 februari
- En svensk spionliga på sju personer, ledd av den tidigare försvarsanställde Fritiof Enbom, som lämnat uppgifter till Sovjetunionen, avslöjas [4].
- De 6:e olympiska vinterspelen invigs i Oslo, och för första gången efter andra världskriget får även tyskar vara med [3].
- 18 februari – Grekland och Turkiet ansluter sig till NATO.
- 20 februari – John Hustons film "Afrikas drottning" med Humphrey Bogart och Katharine Hepburn har biopremiär i USA [3].
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 1 mars – Storbritanniens sju år långa ockupation av den västtyska ön Helgoland upphör. [6]
- 16 mars – Danmark, Island, Norge och Sverige bildar Nordiska rådet vid ett möte i Köpenhamn. Finland väljer till en början att stå utanför för att inte störa sina relationer med Sovjetunionen [3].
- 23 mars – 45 personer omkommer då ett DC-6 som tillhör KLM störtar vid Frankfurt am Main, Västtyskland [7].
- 29 mars – USA:s president Harry Truman meddelar att han tänker avstå från omval i november.
- 30 mars – Jazzsångerskan Ella Fitzgerald inleder den första av sina 24 turnéer i Sverige.
- Våren – Den jämkade uddatalsmetoden för mandatfördelning införs i den svenska riksdagen. Samtidigt förbjuds valkarteller utom vid kommunala nämndval och utskottsval.
April[redigera | redigera wikitext]
- 22 april – Kurt Haijby skriver ett brev till Gustaf VI Adolf, där han hotar att avslöja hela sanningen om sin påstådda homosexuella förbindelse med Gustaf V. Detta leder dock till, att Haijby anklagas och sedermera döms för utpressning.
- 25 april – Delstaten Baden-Württemberg grundas i Västtyskland genom sammanslagning av Baden, Württemberg-Baden och Württemberg-Hohenzollern. [8]
- 26 april – 176 personer omkommer då amerikanska minsveparen USS Hobson kolliderar med hangarfartyget USS Wasp och sjunker i Atlanten [7].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 8 maj – Efter tre månaders provsändningar permanentas Radio Sweden sina kortvågssändningar till utlandet på sex språk [4].
- 21 maj – Tvångsmedeln från 1940 års svenska fullmaktslag återinförs.
- 23 maj – I Sverige beslutas att cyklar med hjälpmotor skall fritas från registrerings-, skatte-, försäkrings- och körkortsbestämmelserna.
- 26 maj – De allierade sluter fred med Västtyskland, och ockupationen upphör [5].
Juni[redigera | redigera wikitext]
- Juni
- Ny ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund blir den 34-årige Gunnar Helén
- Vid Högerpartiets riksstämma förklarar partiledaren Jarl Hjalmarson att högerns mål är "en egendomsägande demokrati".
- 1 juni – Carl Eldhs Brantingmonumentet i brons vid Norra Bantorget i Stockholm, Sverige avtäcks [9].
- 6 juni – Kvinnor erhåller för första gången svenska statsordnar.
- 13 juni – Ett svenskt signalspaningsplan av typ DC-3 med åtta man skjuts ner av sovjetiskt jaktflygplan [3] över internationellt vatten öster om Gotska Sandön [9], vilket blir inledningen till Catalinaaffären.
- 15 juni – Harsprångets vattenkraftverk i Stora Lule älv invigs av kung Gustaf VI Adolf[3] och är Europas största vattenkraftverk [4].
- 16 juni – Ett svenskt sjöräddningsplan av Catalinatyp, som söker efter den försvunna DC3:an, skjuts ner av två sovjetiska Mig-15-flygplan på internationellt vatten öster om Gotland. Sjumannabesättningen räddas av en västtysk lastbåt [3]. Besättningen på sju man räddas en västtysk lastbåt [9].
- 23 juni – USA sätter in 300 bombflygplan mot Nordkorea [2].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – I Sverige tillåts mopeden som körkortslöst motorfordon [10] efter beslut den 23 maj.
- 12 juli – Passtvånget upphävs inom Norden för nordiska medborgare [3] när ländernas medborgare reser mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige [9].
- 19 juli – De 15:e olympiska sommarspelen invigs i Helsingfors, och för första gången deltar Sovjetunionen i olympiska spel [3].
- 26 juli – Vid en militärkupp i Egypten avsätts den egyptiske kungen Farouk, som lämnar Egypten med sina ägodelar på en lyxjakt [3].
- 31 juli – I Sverige döms tre svenska kommunistsympatisörer till långa fängelsestraff för spioneri. Sovjetunionen hävdar att det är en provokation av den svenska säkerhetspolisen [3]. Fritiof Enbom och Hugo Gjersvold får livstids fängelse [3].
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 9 augusti – 11-årige Ingeborg Nyberg från Sundsvall gör succé som sångerska i svenska radioprogrammet Skansenkväll [3].
- 10 augusti – Den europeiska kol- och stålunionen upprättas.
- 22 augusti – I Sveriges största morddrama dödas tio personer i Skåne av en avskedad polis som sedan dränker sig själv [4]. Han har avskedats för att ha misshandlat sin fästmö då hon ville bryta förlovningen, och mördar henne samt hennes chef och sina egna föräldrar [9], samt sex personer på ålderdomshemmet i Hurva, som han har bränt ner [2]. I ett avskedsbev erkänner han också rånmord på en kvarnägare 1951 [2].
- 24 augusti – Brittiska trupper lämnar Suezkanalen.
September[redigera | redigera wikitext]
- 4 september – Amerikanske författaren Ernest Hemingways roman "Den gamle och havet" kommer ut i USA [3].
- 5 september – Tungviktsboxaren Ingemar Johansson debuterar som professionell i en uppvisningsmatch mot Olle Tandberg.
- 21 september – Högern går framåt i det svenska andrakammarvalet medan regeringspartierna förlorar något [4].
- 23 september – Utmanaren Rocky Marciano, USA vinner mot titelhållaren Joe Walcott, USA på KO i 13:e ronden i Philadelphia under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning [3].
- 28 september – UFO:n observeras över Skåne.
- 29 september – Musikalfilmen Singin' in the Rain med bland andra Gene Kelly, Donald O'Connor och Debbie Reynolds har svensk premiär.
- September – I slutet av månaden uppmärksammas i Sverige att hustrun till Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund i sin av maken uppgjorda deklaration missat att ta upp en inkomst på 8 100 kronor. Gunnar Hedlund döms senare av domstol för detta.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 3 oktober – Storbritannien provspränger sin första atombomb i Montebelloarkipelagen i Stilla havet, utanför Australien [3].
- 8 oktober – 112 personer omkommer då två expreståg kör in i ett pendeltåg i England, Storbritannien [7].
- 16 oktober – Sveriges utrikesminister Östen Undén kritiserar Sovjet i FN:s generalförsamling för nedskjutningarna över Östersjön [4].
- 20 oktober – Nationalistiska Mau-Mau-rörelsens aktivitet i Kenya tvingar brittiska kolonialmakten att utlösa undantagstillstånd [3].
- 24 oktober – Den nya byggnaden för Göteborgs handelshögskola invigs.
- 26 oktober – Linjen Kungsgatan-Vällingby i Stockholms tunnelbana invigs [9].
November[redigera | redigera wikitext]
- 1 november – Den första vätebomben detoneras av USA på Eniwetok-atollen i Marshallöarna. [11]
- 4 november
-
- Republikanen Dwight D. Eisenhower besegrar Demokraten Adlai Stevenson vid presidentvalet i USA [3].
- En jordbävning med en styrka av 8,25 på Richterskalan registreras på Kamtjatka.[12]
- 11 november – Regeringsrätten i Sverige beslutar att andrakammarvalen i Kristianstads län och Jämtlands län ska göras om. Detta sker den 14 december 1952.
- 23 november – Provflygaren Bengt Olow genomför första flygningen av prototypen till Saab 32 Lansen.
- 10 november – Trygve Lie avgår oväntat som FN:s generalsekreterare.
- 13 november – Lies närmaste man Abraham Feller begår självmord. Senare meddelas att Lie kvarstår t.v.
- 25 november – Agatha Christies teaterpjäs Råttfällan (The Mousetrap) har premiär i London. Den spelas fortfarande och är den teaterpjäs i historien, som har spelats den längsta sammanhängande tiden.
December[redigera | redigera wikitext]
- 3 december – I gryningen hängs i Prag 11 högre ämbetsmän för "judisk-borgerlig" konspiration mot den tjeckoslovakiska regimen.
- 22 december – Kurt Haijby döms till åtta års straffarbete för utpressning mot det svenska hovet i samband med sin påstådda homosexuella förbindelse med Gustaf V [4].
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Nästan 58 000 fall av polio rapporteras i USA; 3 145 personer dör och 21 269 drabbas av lättare eller svårare förlamning.[13]
- Under Mau Mau-upproret, används giftig latex från Euphorbia grantii för att döda boskap som en form av biologisk krigföring.[14]
- Per-Ingvar Brånemark får patent på titanskruv för tandbehandling.
- Den svenska Högerns riksorganisation byter namn till Högerpartiet.
- Djupfryst apelsinjuice från Florida lanseras i Sverige [2].
- Sverige sluter ett krigsmaterielavtal med USA, som ger Sverige samma gynnade ställning som NATO-länderna vid köp av amerikansk modern högteknologisk materiel.
- En svensk utredning tillsätts för att undersöka prissättningen på jordbruksprodukter. Man vill uppnå inkomstlikställighet för jordbrukare.
- Olof Palme väljs till ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).
- Den svenska värnpliktsutbildningen bestäms till 304 dagar.
- Sveriges riksdag ger anslag för tillverkning av en svensk atomreaktor.
- Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade länder bildas.
- William Thoresson erövrar Sveriges hittills enda OS-guld i gymnastik vid OS i Helsingfors.
- Vid en restauration av Gualövs kyrka i Skåne hittar man en gammal helgonrelik från medeltiden.
- Skolpolisverksamhet startar i Oslo i Norge.
- Kortedala börjar byggas [15].
- Sverige ansluter sig till bojkotten av strategiska varor gentemot Sovjetunionen [16].
- Den nya svenska religionsfrihetslagen träder i kraft [17].
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 3 januari – Gianfranco Fini, italiensk politiker, utrikesminister.
- 9 januari
- Hugh Bayley, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Mike Capuano, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999-.
- 11 januari
- Ben Crenshaw, amerikansk golfspelare.
- Diana Gabaldon, amerikansk författare.
- Kim Hartman, brittisk skådespelare.
- 17 januari – Kevin Reynolds, amerikansk regissör.
- 18 januari – Veerappan, indisk banditledare.
- 19 januari – Freddie Maertens, belgisk proffscyklist.
- 20 januari – Paul Stanley, amerikansk rockmusiker, medlem i KISS.
- 23 januari – Totte Wallin, svensk artist.
- 29 januari – Tim Healy, brittisk skådespelare.
- 31 januari – Håkan Syrén, svensk general och svensk (ÖB) överbefälhavare.
- 7 februari – John Hickenlooper, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 februari – Paul Norell, brittisk skådespelare.
- 14 februari – Sushma Swaraj, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1998, därefter minister i den indiska regeringen.
- 17 februari – Randy Forbes, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001-.
- 18 februari – Efva Attling, svensk fotomodell, musiker och smyckesdesigner.
- 20 februari – Abdalá Bucaram, president i Ecuador 1996-1997.
- 22 februari – Bill Frist, amerikansk republikansk politiker, senator.
- 23 februari
- Marshall Herskovitz, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.
- Brad Whitford, amerikansk musiker, gitarrist i Aerosmith.
- 26 februari – Chris Torch, amerikansk skådespelare.
- 29 februari
- Oswaldo Payá, kubansk politiker.
- Raisa Smetanina, rysk längdskidåkare.
- Bart Stupak, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
- 1 mars – Roy Marten, indonesisk skådespelare.
- 5 mars
- Ralph Carlsson, svensk skådespelare.
- Fernando Dias dos Santos, angolansk regeringschef.
- 10 mars – Morgan Tsvangirai, zimbabwisk oppositionspolitiker.
- 11 mars – Douglas Adams, brittisk författare.
- 19 mars
- Robert Aschberg, svensk journalist, TV-producent och TV-programledare.
- Károly Hauszler, ungersk vattenpolospelare.
- 20 mars
- Birgitta Svendén, svensk operasångare (alt/mezzosopran).
- Michael Wills, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 22 mars – Des Browne, brittisk parlamentsledamot (Labour).
- 23 mars – Kim Stanley Robinson, amerikansk science fiction-författare.
- 25 mars – Stephen Dorrell, brittisk politiker, parlamentsledamot för Conservative Party från 1979.
- 25 mars – Maria Norrfalk, Dalarnas landshövding.
- 27 mars – Maria Schneider, fransk skådespelare.
- 26 mars
- David Amess, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- Didier Pironi, fransk racerförare.
- 1 april – Lars Ericsson, svensk författare och debattör.
- 4 april
- Cherie Lunghi, brittisk skådespelare.
- Gary Moore, brittisk musiker, gitarrist.
- 5 april – Mitch Pileggi, amerikansk skådespelare.
- 7 april – Narayan Rane, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 1999.
- 9 april – Jerzy Szmajdziński, polsk politiker, försvarsminister 2001-2005.
- 10 april – Ewa Munther, svensk skådespelare och präst.
- 13 april
- Erick Avari, indisk skådespelare.
- Jim Costa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005-.
- 17 april – Željko Ražnatović, serbisk kriminell, mer känd som Arkan.
- 19 april – Alexis Arguello, nicaraguansk boxare.
- 22 april – Marilyn Chambers, amerikansk porrskådespelare och politiker.
- 25 april – Vladislav Tretjak, rysk ishockeymålvakt.
- 27 april
- Ari Vatanen, finländsk rallyförare och politiker.
- Hossein Nassim, iransk vattenpolospelare.
- 28 april – Mary McDonnell, amerikansk skådespelare.
- 29 april – David Icke, brittisk fotbollsspelare, reporter, sportkommentator, politiker, författare och konspirationsteoretiker.
- 4 maj – Michael Barrymore, amerikansk skådespelare.
- 6 maj – Robert Sjöblom, svensk skådespelare.
- 7 maj – Blaine Luetkemeyer, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009-.
- 10 maj – Kikki Danielsson, svensk sångare.
- 11 maj – Shohreh Aghdashloo, iransk skådespelare.
- 13 maj
- Jacob Dahlin, svensk programledare.
- John Kasich, amerikansk republikansk politiker.
- 14 maj
- David Byrne, amerikansk sångare och låtskrivare, Talking Heads etc.
- Robert Zemeckis, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.
- 15 maj – Chazz Palminteri, amerikansk skådespelare.
- 20 maj – Staffan Götestam, svensk skådespelare, regissör, dramatiker och grundare av Junibacken.
- 21 maj – Mr. T, egentligen Laurence Tureaud, amerikansk skådespelare.
- 23 maj – Anne-Marie David, fransk artist.
- 25 maj – Petar Stoyanov, förre presidenten i Bulgarien.
- 26 maj – Lennart R. Svensson, svensk skådespelare.
- 27 maj – Johan Wahlström, svensk skådespelare.
- 29 maj – Carl-Henric Svanberg, svensk företagsledare, VD för Ericsson 2003-.
- 5 juni – Nicko McBrain, trumslagare i Iron Maiden från 1983.
- 6 juni – Marsha Blackburn, amerikansk republikansk politiker.
- 7 juni
- Liam Neeson, nordirländsk skådespelare.
- Orhan Pamuk, turkisk författare och journalist, nobelpristagare i litteratur 2006.
- 14 juni – Suzanne Reuter, svensk skådespelare.
- 16 juni
- Giorgos Papandreou, grekisk politiker, partiledare för PASOK från 2004.
- Leena Peltonen-Palotie, finländsk genforskare.
- 18 juni – Isabella Rossellini, italiensk-amerikansk skådespelare.
- 19 juni
- Robert Ainsworth, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Virginia Hey, australisk skådespelare.
- 20 juni – John Goodman, amerikansk skådespelare.
- 21 juni – Jan Waldekranz, svensk skådespelare.
- 22 juni – Graham Greene, kanadensisk skådespelare.
- 25 juni – Leonard Lance, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009-.
- 27 juni
- Janne Josefsson, svensk journalist som bland annat medverkat i SVT:s Uppdrag granskning.
- Ragnar Persenius, biskop i Uppsala stift.
- Rita Russek, tysk skådespelare.
- 28 juni – Jajang C. Noer, indonesisk skådespelare.
- 29 juni – Marga Pettersson, svensk skådespelare och dansare.
- 1 juli – Dan Aykroyd, amerikansk skådespelare.
- 2 juli – Ahmed Ouyahia, algerisk regeringschef.
- 3 juli
- Jean-Claude Duvalier, före detta president på Haiti.
- Torvald Sund, norsk författare.
- 5 juli – David Dreier, amerikansk republikansk politiker.
- 6 juli
- Per Eric Asplund, svensk skådespelare och koreograf.
- Shelley Hack, amerikansk skådespelare.
- Anders Kallur, svensk ishockeyspelare.
- Mehmet Ali Talat, turkcypriotisk politiker, Nordcyperns president från 2005.
- 10 juli – Magnus Ehrner, svensk skådespelare.
- 14 juli – Joel Silver, amerikansk filmproducent.
- 15 juli
- Ileana Ros-Lehtinen, kubansk-amerikansk politiker.
- Johnny Thunders, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
- Terry O'Quinn, amerikansk skådespelare.
- 16 juli – Stewart Copeland, amerikansk trummis och kompositör av bland annat filmmusik.
- 17 juli – David Hasselhoff, amerikansk skådespelare, sångare, producent och regissör.
- 21 juli
- John Barrasso, amerikansk republikansk politiker, senator 2007-.
- Bobby Bright, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-2011.
- Robin Williams, amerikansk skådespelare.
- 24 juli – Vin Weber, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1981-1993.
- 26 juli – Anders Sundström, svensk socialdemokratisk politiker.
- 29 juli – Bengt Krantz, svensk skådespelare och operasångare.
- 1 augusti – Zoran Djindjic, serbisk politiker, oppositionsledare och filosof, premiärminister 2001-2003.
- 2 augusti
- David Borrow, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Vladimir Dikanski, svensk skådespelare och kompositör.
- 4 augusti – James Arbuthnot, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 5 augusti – Vinnie Vincent, amerikansk hårdrocksgitarrist, mest känd för sina år i KISS.
- 8 augusti – Jostein Gaarder, norsk författare och manusförfattare.
- 9 augusti – Ewa Fröling, svensk skådespelare.
- 10 augusti – Thomas Annmo, svensk skådespelare och sångare (tenor).
- 12 augusti – Per Arthur Segerström, svensk dansare.
- 13 augusti – Rebecca Pawlo, svensk skådespelare.
- 18 augusti – Patrick Swayze, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti – Jonathan Frakes, amerikansk skådespelare och regissör.
- 21 augusti
- Jiří Paroubek, tjeckisk politiker, premiärminister 2005-2006.
- Joe Strummer, brittisk musiker, sångare och gitarrist i The Clash.
- 26 augusti – Michael Jeter, amerikansk skådespelare.
- 27 augusti – Paul Reubens, amerikansk skådespelare.
- 2 september
- Jimmy Connors, amerikansk tennisspelare.
- Jacob Nordenson, svensk skådespelare.
- Earl Pomeroy, amerikansk demokratisk politiker.
- 4 september
- Rishi Kapoor, indisk skådespelare.
- Jevgenia Glusjenko, rysk skådespelare.
- 6 september – Simon Burns, brittisk parlamentsledamot (Conservative) från 1987.
- 7 september – Branislav "Bane" Kerac, serbisk serietecknare.
- 9 september – Angela Cartwright, brittisk skådespelare, Brigitta von Trapp i Sound of Music.
- 10 september – Gustav Levin, svensk skådespelare.
- 11 september – Tim Murphy, amerikansk republikansk politiker.
- 14 september – Pierre Dahlander, svensk skådespelare.
- 16 september – Fatos Nano, albansk politiker, premiärminister 1991, 1997-1998 och från 2002.
- 17 september – Krzysztof Kołbasiuk, polsk skådespelare.
- 18 september – Dee Dee Ramone, amerikansk musiker, basist i The Ramones.
- 19 september
- Gunnar Hökmark, svensk moderat politiker, riksdagsledamot 1982-2004, Europaparlamentariker sedan 2004.
- Nile Rodgers, amerikansk musiker, kompositör, gitarrist och musikproducent.
- 22 september – Bob Goodlatte, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-.
- 25 september – Christopher Reeve, amerikansk skådespelare.
- 27 september – Dumitru Prunariu, rumänsk kosmonaut.
- 1 oktober – Anders Larsson, svensk författare och skådespelare.
- 4 oktober
- Kirsten Cooke, brittisk skådespelare.
- Michael Donley, amerikansk ämbetsman, flygvapenminister 2008-.
- 5 oktober
- Vanderlei Luxemburgo, brasiliansk fotbollstränare.
- Emomali Rahmonov, president i Tadzjikistan.
- 7 oktober – Vladimir Putin, rysk president från 2000.
- 8 oktober – Edward Zwick, amerikansk filmregissör, manusförfattare och filmproducent.
- 9 oktober – Sharon Osbourne, amerikansk skådespelare, programledare, sångerska och manager för Ozzy Osbourne.
- 12 oktober – Agneta Ahlin, svensk skådespelare.
- 14 oktober – Steve Rothman, amerikansk demokratisk politiker.
- 15 oktober – Raman Singh, indisk politiker, chefsminister i Chhatisgarh, sedan 2003.
- 16 oktober – Christopher Cox, amerikansk politiker.
- 22 oktober – Jeff Goldblum, amerikansk skådespelare.
- 25 oktober – Tove Nilsen, norsk författare.
- 27 oktober – Francis Fukuyama, amerikansk författare och professor.
- 3 november – Roseanne Barr, amerikansk skådespelare.
- 8 november – Alfre Woodard, amerikansk skådespelare.
- 9 november – Lou Ferrigno, amerikansk skådespelare.
- 12 november – Ernie Fletcher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 2003-2007.
- 16 november – Shigeru Miyamoto, japansk spelskapare för Nintendo.
- 18 november – Delroy Lindo, brittisk skådespelare.
- 20 november – Cecilia Walton, svensk skådespelare.
- 24 november – Thierry Lhermitte, fransk skådespelare.
- 27 november – Jenny Tamburi, italiensk skådespelare.
- 30 november – Mandy Patinkin, amerikansk skådespelare och sångare.
- 1 december – Rick Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- 2 december – Carol Shea-Porter, amerikansk demokratisk politiker.
- 3 december – Benny Hinn, amerikansk predikant.
- 8 december – Hans Gefors, svensk tonsättare.
- 9 december – Michael Dorn, amerikansk skådespelare.
- 10 december – Susan Dey, amerikansk skådespelare.
- 12 december – Peter Haber, svensk skådespelare.
- 18 december – Donald Högberg, svensk skådespelare.
- 23 december – David Loebsack, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007-.
- 25 december – Desireless, fransk sångerska.
- 27 december
- Marie Öhrn, svensk skådespelare.
- Tovah Feldshuh, amerikansk skådespelare.
- Agneta B. Lind, svensk textilkonstnär.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 2 januari
- Jo Davidson, amerikansk skulptör.
- Jeanne de Tramcourt, värdinna på Stenhammars slott.
- 4 januari – Georg Brochmann, norsk författare.
- 5 januari
- Louis Kvalstad, norsk författare.
- Lord Linlithgow, brittisk ämbetsman och f.d. vicekung av Indien.
- 6 januari – Carl Kylberg, svensk konstnär [4].
- 11 januari – Jean de Lattre de Tassigny, överkommisarie i Indokina, postumt marskalk av Frankrike.
- 20 januari – Pat Morris Neff, amerikansk politiker.
- 22 januari – Albert von Thurn und Taxis, tysk furste, Tysklands siste ärftlige generalpostmästare.
- 25 januari
- Sveinn Björnsson, Islands president sedan 1944.
- Märta Ekström, svensk skådespelare och sångerska.
- 26 januari
- Chorloogijn Tjojbalsan, marskalk och Mongoliets regeringschef.
- Hanut Singh Bahadur, kung och maharaja av Jodhpur.
- 28 januari – Gerda Marcus, en av initiativtagarna till Rädda Barnen i Sverige.
- 29 januari – Anne Morgan, amerikansk filantrop.
- 3 februari – Harold L. Ickes, amerikansk politiker, USA:s inrikesminister 1933-1946.
- 6 februari – Georg VI, kung av Storbritannien sedan 1936 och av Irland 1936–1949.
- 8 februari – Per Werenskiold, norsk kärnfysiker.
- 9 februari – Philip Epstein, amerikansk manusförfattare.
- 10 februari – Henry Drysdale Dakin, brittisk fysiologisk kemist.
- 12 februari – Anna-Lisa Thomson, svensk keramiker och målare.
- 13 februari – Josephine Tey, brittisk författare.
- 15 februari – Lauritz Schmidt Nielsen, dansk konstnär.
- 17 februari – Anna Lindahl, svensk skådespelare.
- 19 februari – Knut Hamsun, norsk författare, nobelpristagare.
- 23 februari – Yrjö Hirn, finsk litteraturhistoriker, konstfilosof och professor.
- 24 februari – Axel Johannes Malmqvist, professor i matematik.
- 26 februari – Ernst Frandsen, dansk litteraturhistoriker, professor i Århus.
- 27 februari – Theodoros Pangalos, grekisk general och diktator.
- 28 februari – Albert Forster, tysk nazistisk politiker.
- 29 februari – Tai-chi Quo, kinesisk diplomat och politiker
- 4 mars – Wilhelm von Sydow, professor vid Lunds universitet
- 5 mars – sir Charles Sherrinton, brittisk fysiolog, professor och nobelpristagare 1932.
- 6 mars – Jürgen Stroop, tysk SS-officer, SS-Gruppenführer (avrättad).
- 7 mars – Knut Bonde, friherre, legationsråd och författare.
- 9 mars – Aleksandra Kollontaj, rysk revolutionär och diplomat.
- 10 mars – Richard Hildebrandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 12 mars – Carl Josef Ekman, svensk politiker.
- 13 mars – Johan Nygaardsvold, norsk politiker och statsminister.
- 18 mars – Birger Lundquist, svensk tecknare [4].
- 23 mars – Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
- 26 mars – Axel Berggren, svensk skådespelare och regissör.
- 30 mars – sir Andrew Rae Duncan, brittisk industriman och f.d. förrådsminister.
- 31 mars – Wallace H. White, amerikansk republikansk politiker.
- 1 april – Ferenc Molnár, ungersk dramatiker.
- 3 april – Albin Hagström, grundare av instrumenttillverkaren Hagström.
- 6 april – Bengt Hasselman, ledamot av Svenska Akademin.
- 9 april – Ellen Roosval, svensk skulptör.
- 15 april
- Georg af Forselles, ingenjör och guldgrävare känd under namnet Alaskagreven.
- Viktor Tjernov, revolutionär och f.d. rysk jordbruksminister.
- 18 april – Bernhard Eriksson, svensk politiker.
- 21 april
- Leslie Banks, brittisk skådespelare.
- sir Stafford Cripps, f.d. engelsk finansminister.
- 22 april – Isamy Yokoyama, japansk generallöjtnant, dömd för krigsförbrytelser.
- 24 april
- Edvard Hubendick, bergsingenjör, ledamot av Vetenskaps- och Ingenjörsvetenskapsakademierna.
- Victor Larsen, dansk kommunikationsminister.
- 25 april – William Zadig, svensk skulptör och professor i São Paulo.
- 28 april – Fredrik Sandwall, svensk politiker.
- 2 maj – Carl Henry Tottie, svensk militär.
- 6 maj – Maria Montessori, italiensk läkare och pedagog.
- 8 maj – William Fox, amerikansk filmkung.
- 9 maj – Hans Lagerlöf, filatelist, donator och hedersöverste i USA.
- 13 maj – Pontus Sandström, svensk politiker.
- 15 maj – Albert Bassermann, tysk skådespelare.
- 21 maj
- John Garfield, amerikansk skådespelare.
- Emil Olsson, svensk politiker.
- 1 juni – John Dewey, amerikansk filosof och professor.
- 5 juni – Gustaf Bergman, svensk skådespelare, teaterchef, manusförfattare och operaregissör.
- 7 juni
- Desmond MacCarthy, brittisk litteraturkritiker och författare.
- Nils Ringström, svensk tecknare och konstnär.
- 12 juni – Michael von Faulhaber, ärkebiskop av München och kardinal.
- 18 juni – Efim Bogoljubov, rysk-tysk schackspelare.
- 25 juni
- Svend Gade, dansk regissör och teatermålare.
- Jens Locher, dansk journalist, dramatiker och författare.
- 26 juni – Knut Liestøl, norsk professor.
- 27 juni – Elmo Lincoln, amerikansk skådespelare.
- 28 juni – Walter Welford, engelsk-amerikansk politiker.
- 1 juli – Mauno Pekkala, finsk generaldirektör och f.d. statsminister.
- 3 juli
- David Knudsen, norsk skådespelare.
- 8 juli – Oskar Ursinus, tysk segelflygspionjär.
- Eigil Schwab, svensk tecknare, målare och professor.
- 10 juli – Simon Söderstam, kunglig boktryckare, grundare av Nordisk Rotorgravyr.
- 12 juli – Henrik Bergh, norsk jurist.
- 13 juli – Eliezer Kaplan, israelisk politiker, f.d. finansminister.
- 25 juli
- Walter Gyllenberg, svensk astronom och professor.
- Gunnar Unger, fil. hedersdoktor och sjökrigshistoriker.
- 26 juli – Eva Perón, president Juan Peróns första hustru.
- 28 juli – Ingjald Haaland, norsk skådespelare.
- 29 juli
- Philibert Humbla, länsintendent i Gävle.
- Gustav Sundelin, professor och chef för statens jordbruksförsök.
- 30 juli – Nils Sjögren, svensk bildhuggare.
- 5 augusti – Sir Jack Drummond, brittisk näringsexpert och professor.
- 12 augusti – Karl Ekman, hovpredikant.
- 14 augusti – Marcel Loubens, fransk grottforskare.
- 15 augusti – Ernst Lyberg, svensk politiker.
- 20 augusti – Kurt Schumacher, tysk partiledare och riksdagsman.
- 28 augusti – Hjort-Anders Olsson, riksspelman.
- 2 september – Joseph Avenol, fransk ekonom och f.d. generalsekreterare i FN.
- 4 september – Carlo Sforza, greve och f.d. italiensk utrikesminister.
- 11 september – Alfrēds Riekstiņš, lettisk SS-officer, agent.
- 18 september – Lars Israel Wahlman, svensk professor och arkitekt.
- 19 september – Birgit Chenon, svensk skådespelare.
- 22 september – Kaarlo Juho Ståhlberg, Finlands förste president.
- 26 september – George Santayana, spansk filosof och författare.
- 1 oktober – Jack Conway, amerikansk regissör.
- 3 oktober – Esther Kjerner, konstnär.
- 4 oktober – Alfred Neumann, tysk författare.
- 7 oktober
- Nils Hultgren, skådespelare och regissör.
- Berta Morena, tysk operasångare.
- 9 oktober – Guido Valentin, svensk journalist, redaktör, tidningsman, författare och manusförfattare.
- 10 oktober – Heinrich Sauer, tysk filosof.
- 19 oktober – Adolf Laurin, svensk journalist
- 25 oktober – Emma Kruse, f.d. föreståndarinna vid Eugeniahemmet.
- 3 november
- Hanna Granfelt, finländsk operasångare.
- Louis Verneuil, fransk dramatisk författare.
- 5 november – Fritiof Malmsten, svensk artist.
- 7 november
- Arnold Poulsen, dansk uppfinnare.
- Carl Rhodin (Brazil Jack), cirkusdirektör.
- 9 november
- Chaim Weizmann, Israels förste president.
- Philip Murray, amerikansk fackföreningsledare, ordförande i CIO.
- 11 november – Yrjö Lindegren, finländsk arkitekt och professor.
- 13 november – Abraham Feller, amerikansk professor.
- 16 november – Charles Maurras, fransk författare.
- 18 november – Paul Éluard, fransk poet.
- 19 november
- Hugo Ahlbom, professor och chef för Radiumhemmet.
- Jesús Pinero, guvernör i Puerto Rico.
- 20 november – Benedetto Croce, italiensk filosof, författare och kritiker.
- 21 november – William Green, amerikansk fackföreningsledare, ordförande i AFL.
- 22 november
- Otto Dietrich, Adolf Hitlers presschef.
- Gösta Lilliehöök, militär, f.d. överkommendant i Stockholm.
- 23 november – Sir Jooda Shumshere Jung, f.d. maharadja och premiärminister i Nepal.
- 25 november – Dame Katharine Furse, brittisk lottapionjär.
- 26 november
- Sven Hedin, svensk forskningsresande och författare, ledamot av Svenska Akademien [4].
- Léopold Marchand, fransk författare.
- Robert Minor, amerikansk tecknare och kommunistledare.
- 28 november
- Elena av Montenegro, änka efter Viktor Emanuel III.
- Fritz Carlson, fil. dr. och professor.
- 30 november – Elizabeth Kenny, australiensisk sjuksköterska med egen metod mot polio.
- 1 december
- Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918-1921.
- Vittorio Emanuele Orlando, italiensk politiker och jurist.
- 3 december
- Vladimír Clementis, f.d. tjeckisk utrikesminister, avrättad.
- Rudolf Slansky, tjeckisk politiker, kommunistpartiets generalsekreterare, avrättad.
- 4 december – Karen Horney, tysk-amerikansk psykoanalytiker.
- 5 december – Fehrat Hached, Tunisiens LO-chef.
- 6 december – Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer, avrättad.
- 14 december – Fartein Valen, norsk tonsättare.
- 15 december – Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
- 16 december – Ernst Norlind, svensk konstnär och skriftställare.
- 20 december – August Nilsson, 1:e vice talman i första kammaren.
- 21 december – Oscar Lövgren, landshövding och f.d. riksdagsman.
- 27 december – Fritz Stenlund, journalist och författare.
- 28 december
- Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin, drottning av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944, gift med Kristian X.
- Alexander G. Barry, amerikansk republikansk politiker, senator 1938-1939.
- Fletcher Henderson, amerikansk pianist, orkesterledare, arrangör och kompositör.
- Herbert Adams, brittisk författare
Nobelpris [18][redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- Felix Bloch, USA
- Edward Mills Purcell, USA
- Kemi
- Archer Martin, Storbritannien
- Richard Synge, Storbritannien
- Medicin – Selman A Waksman, USA
- Litteratur – François Mauriac, Frankrike
- Fred – Albert Schweitzer, Frankrike
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sverige 1900-talet – Från soppkök till sofflock?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e] 100 år med Aftonbladet – 1953, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] 20:e århundrades När Var Hur – 1952, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k] Hundra år i Sverige – 1952, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b] Faktakalendern 2000 – 1952 (Utlandet), Semic 1999
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Germany.html#Heligoland.
- ^ [a b c] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/German_States1918.htm#Niedersachsen.
- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1952, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Kommunikativ, snabb, snål, skön och säker design, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Anonymous. ”Hydrogen Bomb”. The Columbia Electronic Encyclopedia. http://www.factmonster.com/ce6/history/A0824719.html. Läst 29 december 2009.
- ^ ”Historic Earthquakes – Kamchatka”. United States Geological Survey. 29 mars 2010. http://earthquake.usgs.gov/regional/world/events/1952_11_04.php. Läst 12 mars 2011.
- ^ Zamula, Evelyn (1991). ”A New Challenge for Former Polio Patients”. FDA Consumer (Food and Drug Administration) "25" (5). ”Consumer”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2008. http://web.archive.org/web/20080126120646/http://www.fda.gov/bbs/topics/CONSUMER/CON00006.html. Läst 29 augusti 2009.
- ^ Verdourt, Bernard; Trump, E.C. and Church, M.E. Church (1969). Common poisonous plants of East Africa. London: Collins. Sid. 254
- ^ Sverige 1900-talet – Med flyttlass till folkhemmet, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Sverige mellan tyskt och amerikanskt, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Faktakalendern 2000 – 1952 (Sverige), 1999
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1952.
Wikimedia Commons har media som rör 
