Gibraltar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fastigheten i Göteborg, se Gibraltar (landeri).
Gibraltar
Flagga Statsvapen
ValspråkNulli Expugnabilis Hosti
Conquerable by no enemy
Nationalsång: ”Gibraltar Anthem
Kunglig hymn: God Save the Queen
Huvudstad Gibraltar
Största stad Westside (största distrikt)
Officiellt språk Engelska (officiellt)
Spanska (inofficiellt)
Llanito (dagligt tal)
Statsskick
 -  Monark Elizabeth II
 -  Guvernör Sir James Dutton
Area
 -  Totalt 6,8 km² (299:e)
 -  Vatten (%) 0 %
Befolkning
 -  2009 års uppskattning 29 431 (221:e)
 -  Befolkningstäthet 4 328,09/km² 
BNP (PPP) 2011 års beräkning
 -  Totalt 1 miljard pund 
 -  Per capita 27 468 pund 
Valuta Gibraltarpund Gib£ (GIP)
Tidszon CET (UTC+1)
CEST (UTC+2)
Landskod GI
Toppdomän .gi
Landsnummer 350

Gibraltar är ett brittiskt territorium beläget på södra delen av den Iberiska halvön, vid Gibraltar sund. Gibraltar har en yta på 6,8 km² och en nordlig gräns med Andalusien i Spanien. Gibraltarklippan är ett viktigt landmärke i regionen. Vid dess fot ligger det tätbefolkade stadsområdet med nästan 30 000 lokala invånare och utländska medborgare.[1] År 2009 bröts detta upp i 23 907 infödda, 3 129 britter, 2 395 övriga för en sammanlagd befolkning på 29 431. På folkräkningskvällen fanns det 31 623 personer närvarande i Gibraltar.

En engelsk-holländsk styrka erövrade Gibraltar från Spanien 1704 under Spanska tronföljdskriget. Territoriet överläts därefter till Storbritannien "för all framtid" enligt freden i Utrecht 1713 men FN anser området vara ett icke-självstyrande område.[2] Det var en viktig bas för Royal Navy; idag är dess ekonomi baserad till stor del på turism, finansiella tjänster och sjöfart.[3][4]

Gibraltars suveränitet är en viktig punkt i de brittisk-spanska relationerna då Spanien hävdar anspråk på territoriet.[4] Invånarna avvisade förslaget till spansk suveränitet i en folkomröstning 1967 och igen 2002. Enligt 2006 års konstitution styr Gibraltar sina egna angelägenheter, även om vissa befogenheter, som försvar och yttre förbindelser, fortfarande är den brittiska regeringens ansvar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan i äldsta tider var Gibraltars klippa, under namnet Calpe, känd som den ena av ”Herakles stoder”. Den andra var klippan Abyla vid Ceuta på afrikanska kusten. Klipporna var i århundraden de yttersta gränserna för de gamla folkens sjöfärder.[5]

Namnet Gibraltar kommer från den arabiska benämningen djebel Tariq, "Tariqs berg", efter den moriske härföraren Tariq ibn Ziyad. Det uppstod i samband med arabernas invasion åren 710–711. Halvön kom i spansk ägo år 1493 då morerna definitivt drevs ur Spanien ("morens sista suck"). Under det spanska tronföljdskriget, anföll amiral George Rooke staden och dess fästning. Den 22 juni 1704 landsteg han med 5 000 man. Till sin förvåning upptäckte han att försvararna bara var 500 man och efter två dagars belägring kunde han inta fästningen. Den 4 augusti samma år deklarerades Gibraltar officiellt som en brittisk besittning. Spanien försökte med hjälp av Frankrike att ta tillbaka fästningen, men misslyckades. År 1705 ansåg spanjorerna att det inte var någon idé att anfalla igen och i freden i Utrecht 1713 accepterade Spanien att halvön var brittisk.

Gibraltar har tillhört Spanien i 212 år (1492–1704) och Storbritannien i hittills 311 år (sedan 1704). Spanien har både militärt och politiskt försökt ta tillbaka halvön vid ett flertal tillfällen men misslyckats. Vid en folkomröstning i Gibraltar 1967 röstade en överväldigande majoritet för att Gibraltar skulle fortsätta vara brittiskt.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Två av Gibraltars apor.
Gibraltarklippan från västra sidan.

Gibraltar täcker en yta på 6,8 km², och delar sin 1,2 kilometer långa landgräns med Spanien. Gibraltar har även en 12 kilometer lång kustlinje. Gibraltar har två kuster, på den östra sidan ligger bosättningarna Sandy Bay och Catalan Bay, och på den västra sidan den huvudsakliga staden, där de flesta bor.

Gibraltar åtnjuter ett medelhavsklimat, med milda vintrar och varma somrar. Territoriet består främst av kustnära lågland, som gränsar till den 426 meter höga Gibraltarklippan.

Gibraltar har mycket få naturresurser och begränsad tillgång till färskvatten, nyligen[när?] har man börjat ta in vatten från spanska sidan. Fram till nyligen[när?] har gibraltarborna tagit vara på regnvatten, numera[sedan när?] används ett desalinationsverk, som är inbyggt i själva klippan.[6]

Gibraltar är ett av de mest tätbefolkade territorierna i världen, med ungefär 4 290 invånare per kvadratkilometer. Den ökade efterfrågan på mark möts av återtagande av land från havet, ungefär tio procent av territoriets totala yta utgörs av område som en gång varit hav.

Själva Gibraltarklippan är av kalksten och 426 meter hög. I den finns långa tunnlar, de flesta används av militären och är avstängda för allmänheten. Större delen av dess övre område är ett naturreservat, där omkring 250 makaker, de enda vilda aporna i Europa, håller till. Genetisk forskning och historiska dokument pekar på att de fanns på Gibraltar före britternas ankomst.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Gränsen mellan Gibraltar och Spanien från den spanska sidan.

Gibraltars befolkning var år 2005 totalt 27 884 invånare. Gibraltarborna beskrivs ofta som antingen engelsmän eller spanjorer, men är en blandning av de många europeiska invandrare som kommit till klippan under 300 års tid. Gibraltarborna är ättlingar till ekonomiska emigranter som kom till Gibraltar efter att majoriteten av spanjorerna lämnade området år 1704 (185 spanjorer var kvar 1753). Majoriteten av den nya befolkningen utgjordes av genuesare, malteser och portugiser, men även minorcaner, sardinier, sicilianare, fransmän, tyskar, italienare och britter bodde i området. Under senare tid har fler och fler spanjorer flyttat till området, sedan gränserna luckrats upp.

Den huvudsakliga religionen är kristendom, och majoriteten av gibraltarborna tillhör den romersk katolska kyrkan. Kristna minoriteter tillhör Engelska kyrkan, Skotska kyrkan, Brittiska Metodistkyrkan och två församlingar av Rikets sal, Jehovas vittnen. Det finns även en del hinduer, en marockansk muslimsk befolkning och en sedan länge etablerad judisk befolkning.

Engelska är officiellt språk, och används i regerings- och företagsärenden. Majoriteten talar även spanska, och många gibraltarbor kan även llanito, en blandning av engelska och andalusiska, som även innehåller en del ord som inte finns i något av språken.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Licensierade företag eller auktoriserade finansiella institutioner i Gibraltar får i enlighet med den finansiella pass-regleringen [7] via EU-lagstiftning tillhandahålla sina tjänster inom hela EU- och EEA-området utan att separata licenser krävs inom de enskilda medlemsländerna. Gibraltars näringsliv består med utgångspunkt från den finansiella pass-regleringen till stor del av s.k. företagsadministratörer som hanterar bolag registrerade i landet, också mycket tack vare den fördelaktiga bolagsskatten på 10%. [8]

Andra primära inriktningar där Gibraltars näringsliv utmärker sig är t.ex. onlinegaming-branschen där flertalet poker-bolag och casino-bolag finns registrerade, tack vare möjligheter till en spel-licens inom EES [9] och ett av Europas mest avancerade fiberoptiska telekommunikationsnät, som erbjuder högkvalitativa lösningar för verksamhetens krav.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Kabinbanan.

Inom Gibraltar är bil det huvudsakliga transportsättet. Motorcyklar är också populära och det finns bra modern busstrafik. I Gibraltar råder sedan 1929 högertrafik, till skillnad från övriga brittiska territorier. Detta är för att territoriet delar gräns med Spanien, som också har högertrafik. Men i parkeringshus är det de facto vänstertrafik.

Det finns en kabinbana som går från nedre delen till klippans topp, med en station vid apornas näste.

Det enda sättet att ta sig mellan Gibraltar och Spanien var fram till nyligen[när?] genom landgränsen, eftersom Spaniens regering förbjudit flyg- och färjeförbindelser. Den 25 juli 2006 skrev Spanien och Storbritannien under ett avtal om att lugna ner gränskontrollerna, vilka har plågat gibraltarbor genom åren. De kom överens om en gemensam användning av Gibraltars flygplats, vilket innebär att flygplatsen även kan användas i spansk inrikestrafik. Förr fanns en flyglinje mellan Gibraltar och Marocko, men den lades ner av ekonomiska skäl. De kom även överens om att Storbritannien skall betala den innestående pensionen för de arbetare som förvisades ur Gibraltar då Spaniens diktator Francisco Franco stängde gränsen 1969. Vidare innefattar överenskommelsen en kraftig förbättring av Gibraltars teleförbindelser via Spanien.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Gibraltars territorialförsvar utgörs av Kungliga regementet i Gibraltar (Royal Gibraltar Regiment) Regementet bildades som infanterienhet inklusive en artilleritropp i reserven 1958 från Gibraltar Defence Force.

När brittiska armén drogs tillbaka från Gibraltar 1991, inkorporerades Gibraltarregementet i arméns ordinarie rullor. Det består för närvarande av två infanterikompanier och ett batteri artilleri. Epitetet "kunglig" lades till regementsnamnet 1999. I mars 2001 tjänstgjorde man för första gången som högvakt vid Buckingham Palace.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Många sportförbund har acceperat Gibraltar som medlem, exempelvis: friidrott, boxning, biljard, bodybuilding, basket, badminton, cricket, dart, ishockey, landhockey, simning, bordtennis, fotboll och volleyboll. I många andra sporter är man observatörer och får vara med på kongresser men fortfarande tävlar man för Storbritannien.[10]

Uefa-medlemskap[redigera | redigera wikitext]

1997 ansökte Gibraltar om medlemskap i Fifa. Två år senare sände Fifa vidare ansökan eftersom man menade att den skulle behandlas av den federation som landet tillhörde, Uefa. År 2001 ändrade Uefa reglerna så att bara självständiga stater kunde tas upp som medlemmar och man avslog därför Gibraltars ansökan – trots att lag som Färöarna, Nordirland, Skottland och Wales var fullvärdiga medlemmar. Gibraltar överklagade till Idrottens skiljedomstol och 2003 slog denna fast att Gibraltars ansökan skulle behandlas efter de regler som gällde vid tiden för den första ansökan, före regeländringarna år 2001.[11]

Uefa fortsatte dock neka Gibraltar inträde och i augusti 2006 fastslog skiljedomstolen åter igen att Gibraltar måste tillåtas medlemskap i både Fifa och Uefa.[12] I december 2006 togs Gibraltar upp som provisorisk medlem i Uefa men i januari 2007 nekades de åter inträde som fullvärdig medlem med Spanien som störste opponent.[13]

Den 24 maj 2013 blev Gibraltar till slut Uefas 54:e medlemsland efter ett kongressbeslut i London.[14]

Olympiskt medlemskap[redigera | redigera wikitext]

Gibraltar National Olympic Committee har sökt inträde som eget land i olympiska familjen. Idag ingår deras idrottare i Storbritanniens trupp i olympiska spelen.[10]

Idrottsanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Trots att landet är litet har det väldigt bra sportanläggningar varav många är toppmoderna, bland annat utomhus- och inomhusarenor för friidrott, basket, fotboll, landhockey, volleyboll, tennis, squash och hockey.

Även en bra simanläggning med en 50 meters bana inomhus och även möjlighet för simhopp på 1, 3, 5 och 10 meter.

Viktoriastadion är nationalarenan och den används för ett flertal sporter, exempelvis friidrott, fotboll och rugby.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Abstract of Statistics 2009, Statistics Office of the Government of Gibraltar” (på engelska) (PDF). sid. 2. http://www.gibraltar.gov.gi/images/stories/PDF/statistics/2009/Abstract%20of%20Statistics%20Report%202009%20Website.pdf. ”The civilian population includes Gibraltarian residents, other British residents (including the wives and families of UK-based servicemen, but not the servicemen themselves) and non-British residents. Visitors and transients are not included.” 
  2. ^ ”Non-Self-Governing Territories”. United Nations. http://www.un.org/en/decolonization/nonselfgovterritories.shtml. Läst 2012-10-29. 
  3. ^ ”Country Profiles: Gibraltar” (på engelska). Foreign and Commonwealth Office. 6 maj 2010. Arkiverad från originalet den 2011-05-13. http://web.archive.org/web/20110513205312/http://www.fco.gov.uk/en/travel-and-living-abroad/travel-advice-by-country/country-profile/europe/gibraltar?profile=economy. Läst 15 maj 2010. 
  4. ^ [a b] ”Informe sobre la cuestión de Gibraltar” (på spanska). Spanska utrikesministeriet. Arkiverad från originalet den 2012-12-08. https://archive.is/bzDr. Läst 10 september 2012. 
  5. ^ Gibraltar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908).
  6. ^ ”Gibraltar Water Supply Service” (PDF). AquaGib. http://aquagib.gi/doc_bin/040319-Gib%20Water%20Supply%20History.pdf. 
  7. ^ ”GibraltarBolag”. GibraltarBolag. http://www.gibraltarbolag.se/. Läst 2012-11-25. 
  8. ^ ”Gibraltar-företag”. GibraltarBolag. http://www.gibraltarbolag.se/gibraltar-bolag/. Läst 2012-11-25. 
  9. ^ ”Gibraltar inom EES”. Skatteverket. http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/arkiv/ar/2009/stallningstaganden2009/13151433709111.5.6f9866931215a607a4f800010113.html. Läst 2009-06-16. 
  10. ^ [a b c] https://www.gibraltar.gov.gi/sport
  11. ^ ”Uefa/GFA: GFA’s CASt iron case” (på engelska). Gibraltar Chronicle. 23 maj 2013. http://www.chronicle.gi/headlines_details.php?id=29404. Läst 29 september 2014. 
  12. ^ ”GFA edges closer to UEFA membership, says Spanish press” (på engelska). 25 augusti 2006. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20070629052914/http://www.gibraltarnewsonline.com/2006/08/25/gfa-edges-closer-to-uefa-membership-says-spanish-press/. Läst 29 september 2014. 
  13. ^ ”Gibraltar fail to get Uefa place” (på engelska). BBC Sport. 26 januari 2007. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/internationals/6302889.stm. Läst 29 september 2014. 
  14. ^ ”Congress decisions bring Gibraltar on board” (på engelska). Uefa. 24 maj 2013. http://www.uefa.org/about-uefa/organisation/congress/news/newsid=1956133.html. Läst 29 september 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]