Helga Trefaldighets kyrka, UppsalaFoto: Bengt A Lundberg (CC BY)

Distriktsindelning i folkbokföringen

Underlag för ny distriktsindelning framtaget av Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet.

Svenska kyrkan hade ansvar för folkbokföringen av alla landets invånare ända från kyrkböckernas tid – de äldsta från 1600-talet – fram till 1991, då uppdraget övertogs av Skatteverket.

Som en konsekvens av att staten sedan år 2000 inte längre har något inflytande över hur kyrkan inrättar sina församlingar, har regeringen beslutat att folkbokföringen av individer från 2016 inte längre ska ske efter församling i Svenska kyrkan – utan efter fastighet, kommun och ”distrikt”.

Distrikten ska baseras på församlingarna från 1999 för att knyta an till den historiska indelningen av landet och för att även fortsättningsvis möjliggöra forskning och studier baserad på kyrkans uppgifter som går tillbaka till 1600-talet och i vissa fall till medeltiden.

2014 fick därför Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet ett gemensamt uppdrag att i samråd med Svenska kyrkan kvalitetssäkra församlingsindelningen från 1999. Uppdraget har nu rapporterats till finansdepartementet och beslut om distrikt förväntas fattas under våren 2015.

Namnsättning sker i brett samråd

Lantmäteriet fick vidare i uppdrag att lämna förslag om de enskilda distriktens namn. Utgångspunkten är de församlingsnamn som fanns den 31 december 1999. Mot bakgrund av den betydelse (socken och) församling haft har förslagen tas fram i ett brett samrådsförfarande med Riksantikvarieämbetet, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Svenska kyrkan, Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Hembygdsförbund.

Träder i kraft 2016

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2016, då ny lagstiftning om distriktsindelning i folkbokföringen börjar gälla.

 

Dela sidan på