1993
Från Wikipedia
1993 (MCMXCIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
Staten Tjeckoslovakien upphör.
- 1 januari
- Postverkets monopol på brevbefodran upphör.
- Tjeckoslovakien delas upp i Tjeckien och Slovakien [1].
- Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
- 3 januari - George Bush och Boris Jeltsin undertecknar START II-avtalet, som reducerar kärnvapenarsenalen med två tredjedelar [2] (70 % [3]).
- 5 januari – Liberiatankern MV Braer, lastad med 85 000 råolja, går på grund vid Shetlandsöarna och bryts under fyra dygn och sjunker. Vindarnas riktning, samt storm som bryter sönder oljeklumparna, gör katastrofen mindre svår än först befarat [4].
- 7 januari
- EG avslöjar att 20 000 muslimska kvinnor våldtagits av serbiska soldater [2].
- Gudrun Schyman väljs till ny partiledare för Vänsterpartiet efter Lars Werner [1].
- 10 januari - 338 personer omkommer då ett fartyg med flyktingar förliser mellan Haiti och Florida, USA [5].
- 11 januari - Sveriges finansminister Anne Wibble presenterar budgetpropositionen som visar ett underskott på 160 miljarder kronor och ett sparpaket på 81 miljarder, som ger mindre till barnfamiljer, arbetslösa, deltidspensionärer och studenter [6].
- 12 januari - Irland godkänner EES-avtalet [3].
- 14 januari - 54 personer, bland andra sju svenskar, dödas då polska tågfärjan Jan Heweliusz sjunker på Östersjön [5], där båten slår runt.
- 17 januari - Sveriges Radio P4 startas.
Bill Clinton blir USA:s president.
- 20 januari - Bill Clinton efterträder George Bush som president i USA.
- 21 januari - USA:s president Bill Clinton meddelar att USA kommer föra samma politik mot Irak som på George Bushs tid [7].
- 22 januari - Operation Maslenica påbörjas.
- 26 januari - Vaclav Havel väljs till president i Tjeckien.
- 30 januari - 140 personer omkommer då en bro rasar under ett tåg i Kenya [5].
- 31 januari - Svenske kusken Stig H. Johansson vinner årets Prix d'Amerique i Paris med svenskfödda stoet Queen L. som drar sulkyn [1].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- Februari - Den svenska regeringens kriskommission lägger 113 förslag för att komma ur den ekonomiska krisen.
- 1 februari - EG inleder medlemsförhandlingar med Sverige, Finland och Österrike [3].
- 3 februari
- 8 februari - 132 personer omkommer vid en flygkrock i Teheran, Iran [5].
- 10 februari - I Sverige föreslår Centerpartiet en 10-årig grundskola i Sverige med skolplikt från 6 års ålder.
- 16 februari - Över 700 personer omkommer då en överlastad färja sjunker utanför Haiti [5]
- 24 februari - Sveriges bankar redovisar stora förluster, på grund av bland annat fastighetskrisen. Gota Bank går med förlust på 12,9 miljarder SEK, nästan fyra miljarder mer än Föreningssparbanken, Svenska Handelsbanken och SE-bankens sammanlagda förluster [6].
- 26 februari - En explosion i garaget under World Trade Center i New York sliter upp ett 30 meter stort hål genom fyra våningar av betong. Sex personer dödas och tusentals skadas.
- 28 februari - USA släpper förnödenheter över Bosnien och Hercegovina[7].
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 1 mars - En landgång till en färja i Kongo-Brazzaville brister, och 146 zairiska flyktingar omkommer [5].
- 4 mars - 175 personer omkommer då ett makedoniskt flygplan störtar vid Skopje, Makedonien [5].
- 17 mars - Tele2 bryter det svenska Televerkets hundraåriga monopol när företaget erbjuder utlandssamtal med beställningsnumret 007 [6].
- 26 mars - 150 personer omkommer då en överbelastad färja kantrar i Bangladesh [5].
- 29 mars - Den 65:e oscarsgalan hålls i Dorothy Chandler Pavilion i Kalifornien, USA.
April[redigera | redigera wikitext]
- April
- Kuwaits regering hävdar att man avslöjat ett mordförsök på USA:s president George H.W. Bush strax efter hans besök i Kuwait. Två irakier meddelar att man kört en bilbomb in i Kuwait åt den Irakiska underrättelsetjänsten.[10]
- Rederi Ab Slite går i konkurs, på grund av deras senaste fartyg m/s Europa som övertogs av Silja Line under namnet Silja Europa.
- 2 april - Den svenska riksdagen beslutar med röstsiffrorna 184-144 att minska arbetslöshetsersättningen samt införa fem karensdagar i sagda ersättning.
- 3 april - Gunnar Weman vigs till svensk ärkebiskop och ger stöd för registrerat partnerskap för homosexuella [2].
- 6 april - Brynäs IF vinner svenska mästerskapet i ishockey.
- 13 april - Dagens Nyheter publicerar en artikel om den med nöd och näppe undvikta härdsmältan vid Ågestaverket 1969.
- 15 april - Skivdirektören Billy Butt döms till fyra års fängelse för våldtäkt på nio unga kvinnor [2].
- 16 april - Ahmićimassakern inträffar.
- 19 april - 86 personer dödas då David Koresh-sektens högkvarter i Waco, Texas fattar eld då FBI skjuter tårgas för att få ut medlemmarna [2].
- 22 april - Sveriges finansminister Wibbles kompletteringsproposition innehåller ett sparpaket på 81 miljarder SEK [8].
- 25 april - Vid en folkomröstning i Ryssland får Boris Jeltsin stöd av 58 % [3].
- 26 april - 93 personer omkommer då en indisk Boeing 737 kraschar över Sydkorea [5].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 3 maj - Den 30 kilometer breda demilitariserade zonen mellan Sverige och Norge, med förbud mot militära anläggningar, avskaffas [6].
- 4 maj - USA avslutar sina operationer i Somalia [7].
- 9 maj - 60 personer omkommer vid färjeolycka på Ganges [5].
- 10 maj - 220 personer omkommer och 469 skadas vid en brand i en leksaksfabrik i Thailand, där arbetare låsts in för att förhindra stölder [5].
- 12 maj - Lantbrukare Sven R. Pettersson i skånska Dörröd kan i strid mot svensk lag fortsätta sälja opastöriserad mjölk då sex ICA-handlare leasar sin utrustning till den skuldsatte lantbrukaren [6].
- 15 maj - Eurovision Song Contest 1993 sänds från Green Glens Arena i Millstreet, Irland. Där Niamh Kavanagh vinner för Irland med låten In Your Eyes.
- 16 maj - Val till samernas eget parlament, Sametinget, äger rum för första gången [6].
- 18 maj - Danmark röstar ja till Maastrichtavtalet[3].
- 20 maj - Skogsbrand utanför Svenljunga, Sverige släcks efter att 11 brandkårer under flera dagar bekämpat elden [4].
- 21 maj - I nu tillgängliga ryska arkiv avslöjas att Sovjetunionen givit VPK 12 miljoner kronor mellan 1978 och 1990 [8].
Eritrea självständigt
- 24 maj - Eritrea blir självständigt från Etiopien.[11]
- 26 maj - Den svenska riksdagen höjer skatten för höginkomsttagare och sänker bostadssubventionerna [9].
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 4 juni - Den svenska riksdagen godkänner ånyo EES-avtalet [9].
- 5 juni - 24 pakistanska FN-soldater dödas i strid mot somaliske krigsherren Mohammed Farah Aidids trupper [3].
- 6 juni - På det som skulle ha varit hans 100-årsdag om han fortfarande levt får Calle Jularbo ett eget museum i Avesta [1].
- 7 juni - FN beslutar att utöka sin styrka i Somalia från 18 000 till 28 000 man [3].
- 13 juni
- Tansu Çiller blir Turkiets första kvinnliga premiärminister [3].
- Kim Campbell blir Kanadas första kvinnliga premiärminister [3].
- 16 juni - "Lasermannen" John Ausonius åtalas för ett mord, elva mordförsök och tio grova rån. Han erkänner två bankrån [8].
- 20 juni - Det första tåget passerar Eurotunneln under Engelska kanalen [3].
- 21 juni - Sveriges invandrarminister Birgit Friggebo meddelar att de 40 000 Bosnier som flytt till Sverige får stanna kvar, men i fortsättningen gäller visumtvång för personer från Bosnien-Hercegovina [1].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli
- Louise Sylwander blir den första att tillträda den nya svenska myndigheten Barnombudsmannen (BO).
- Televerket blir det statliga företaget Telia. Televerkets myndighetsfunktioner övergår till Telestyrelsen.
- 2 juli - 314 personer dödas då ett flytande tempel i Filippinerna sjunker [5].
- 5 juli - Arbetslösheten i Sverige beräknas till 45 000, 12 % [9].
- 10 juli
- Över 2 000 personer dödas och sex miljoner blir hemlösa vid monsunregn över Bangladesh, Nepal och Indien orsakar [12]
- Jesper Parnevik vinner överlägset Scottish Open, vilket 1993 anses som "den största svenska golfframgången någonsin" [8].
- 15 juli - Strider mellan serber och kroater i FN-kontrollerade områden [3].
- 18 juli - Ekonomen Anne-Marie Pålsson startar den svenska pigdebatten. Hon föreslår skatteavdrag för hemhjälp [2].
- 19 juli - I Sverige föreslår Miljöpartiet en nordisk union som alternativ till EG [9].
- 22 juli - Saab Automobile presenterar en ny generation Saab 900, som skall rädda företaget från nedläggning [8].
- 23 juli - Nederbördsrekord slås i den indiska delstaten Meghalaya som får 990 millimeter regn på en vecka.
- 25 juli
- Hårda strider i södra Libanon mellan israeler och gerilla [3].
- Ett stort oljebälte drabbar Bohuskusten i Sverige då ett fartyg rengjort sina oljetankar, men ingen skada vållas då oljan innehåller hög halt lösningsmedel [4].
- 27 juli - Bilbomber i Rom sårar ett flertal människor allvarligt.
- 31 juli - Vapenvila i södra Libanon [3].
Augusti[redigera | redigera wikitext]
Haveriplatsen för JAS-planet på Långholmen, till höger syns minnesmärket JAS-minnet föreställande en papperssvala i rostfritt stål, skapad av Thomas Qvarsebo. Till vänster syns trädet som fortfarande bär spår av eldsvådan och hettan som uppkom i samband med haveriet.
- 1 augusti - Vid ett krismöte i Bryssel beslutar EG-medlemsstaternas finansministrar och centralbankschefer att låta medlemsländernas valutor flyta fritt, och därmed överges i praktiken valutasamarbetet RM [1].
- 3 augusti - 4 personer omkommer och 2 överlever då ett tvåmotorigt privatflygplan störtar vid Västerås, Sverige [5].
- 4 augusti - Den sista svenska kräftpremiären för insjökräftor äger rum. Från och med 1 januari 1994 får man fiska kräftor året om [6].
- 8 augusti - Ett svenskt stridsflygplan av modellen JAS 39 Gripen störtar vid flyguppvisning i Stockholm och sätter tusentals åskådare i livsfara [1]. Kraschen sker på ön Långholmen under Stockholms vattenfestival [8]. Endast en skadad, en kvinna med svåra brännskador.
- 10 augusti - NATO hotar bomba om inte serbiska belägringen av Sarajevo upphör [3].
- 10 augusti - Det ökända black metalbandet Mayhems gitarrist och frontfigur Øystein Aarseth hittas mördad i sin trappuppgång. Varg Vikernes - bandets basist och medlemmen i enmansbandet Burzum - grips och döms senare inte bara för mordet utan även för tre kyrkmordbränder.
- 13 augusti - Hotellras i Thailand, 150 dödade och 300 skadade [5].
- 14 augusti
- Serberna lättar på belägringen av Sarajevo [3].
- Moskén i Trollhättan förstörs i en mordbrand som är kulmen på flera månaders våldsdåd mot invandrare i Sverige [8].
- 17 augusti - Inför höstterminen godkänner Statens skolverk i Sverige verksamhet vid 212 så kallade friskolor. Skolan i Drevdagen blir friskola då föräldrarna protesterat mot nedläggningsbeslutet genom att hålla barnen hemma [6].
- 25 augusti - Sametinget håller sitt första möte. Tinget skall "bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige".
- 31 augusti - Sista ryska soldaterna lämnar Litauen [3].
September[redigera | redigera wikitext]
Yitzhak Rabin skakar hand med Yassir Arafat med Bill Clinton i bakgrunden, under ceremonin och signeringen av avtalet i Washington D.C., den 13 september 1993.
- 6 september
- 7 september - Kina och Indien undertecknar icke-angreppsavtal [3].
- 8 september - PLO erkänner staten Israel [3].
- 9 september - Israel erkänner PLO som det palestinska folkets företrädare [3].
- 13 september
- 20 september - Svenska kronan har sedan den började flyta den 20 november 1992 sjunkit med 25 % mot den tyska marken [9].
- 16 september - Sveriges regering beslutar att omvandla Chalmers tekniska högskola till stiftelse, medan Kungliga tekniska högskolan drivs kvar som vanligt [6].
- 21 september
- Rysslands president Boris Jeltsin upplöser ryska parlamentet och utlöser nyval till december 1993. Parlamentet förklarar Boris Jeltsin avsatt och utser Aleksandr Rutskoj till ny statschef [3].
- 27 personer omkommer då en järnvägsbro rasar i USA [5].
- 22 september - De tolv första svenska reklamradiotillstånden säljs på auktion [8].
- 24 september - Ryska elitsoldater omringar ryska parlamentsbyggnaden [3].
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 3 oktober - Undantagstillstånd införs i Ryssland [3].
- 3-4 oktober - I Ryssland vill gammalkommunister och nationalister bli av med Boris Jeltsin, och ockuperar parlamentsbyggnaden i Moskva. Armén står dock på Boris Jeltsins sida, och stoppar kuppförsöket [1].
- 4 oktober - Ryska parlamentet kapitulerar då parlamentsbyggnaden beskjuts [3].
- 5 oktober - I Sverige råder Aktiespararnas riksförbund sina medlemmar att rösta nej till sammanslagning mellan Volvo och Renault [9].
- 10 oktober
- 10 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Indien [12].
- 150 personer omkommer då en färja sjunker utanför Sydkorea [5].
- 20 oktober - USA:s president Bill Clinton meddelar att amerikanska skepp påbörjat ett FN-embargo mot Haiti [7].
- 23 oktober
- 27 oktober - Skogsbrand ödelägger 400 kvadratkilometer i Kalifornien, USA, och fem kommuner förklaras som katastrofområde [4].
November[redigera | redigera wikitext]
- 1 november - Maastrichtavtalet träder i kraft och EG ombildas till EU [1]. Passtvånget avskaffas för medborgare inom alla länder som är anslutna.
- 2 november - Ett 90-tal personer omkommer vid tågkollision i Indonesien [5].
- 8 november - En kupp utförs mot Moderna museet, varvid tavlor av Pablo Picasso och Braque till ett värde av 500 miljoner SEK stjäls, efter att tjuvarna gjort hål i taket [2].
- 9 november
- Den berömda bron Stari Most i Mostar förstörs under inbördeskriget i Bosnien och Hercegovina.
- Under inbördeskriget i Bosnien och Hercegovina dödas nio barn i Sarajevo vid en granatattack mot en skola.
- 10 november - Serbiska granatattacker mot Sarajevo [3].
- 17 november - 10 skolbarn dör i en svår bussolycka på en motorväg i Storbritannien.
- 18 november - Rockgruppen Nirvana gör sin kända livespelning, MTV Unplugged in New York.
- 19 november - 81 inlåsta arbetare dödas vid en brand i en leksaksfabrik i Kina [5].
- 21 november - 115 personer omkommer då ett passagerarflygplan störtar vid Skopje, Makedonien [5].
- 24 november - Svensk polis gör razzia mot Alsike kloster varvid 17 utvisningsdömda flyktingar, varav nio barn, grips [8].
December[redigera | redigera wikitext]
- 1 december - Stockholms tingsrätt dömer John Ausonius för mord, mordförsök och rån [8]. Mordet begicks 1991 på en invandrare [6].
- 2 december
- Den colombianske knarkbaronen Pablo Escobar blir ihjälskjuten av colombianska och amerikanska specialstyrkor i sin hemstad Medellín efter en längre tids flykt.
- Sedan flera viktiga aktieägare i Volvo sagt nej till samgåendet med Renault avgår Pehr G. Gyllenhammar [1]. Även koncernchefen Sören Gyll har varit kritisk och affären går om intet [8] och efter 22 år lämnar Pehr G. Gyllenhammar koncernen [6].
- 3 december - I Sverige avgår LO-basen Stig Malm efter intern kritik [1], och ersätts tillfälligt av vice ordförande Bertil Jonsson [13], då det avslöjats att Stig Malm beviljat generösa fallskärmar till chefer i Folksam, LO-media och BPA [2].
- 7 december - Ett övergångsråd bildas i Sydafrika där landets alla folkgrupper finns representerade.
- 15 december - Storbritannien och Irland sluter ett historiskt avtal om att folkomröstning skall avgöra Nordirlands framtid [3].
- 16 december - Makedonien blir självständigt från Jugoslavien.
- 18 december - 350:e och sista avsnittet av amerikanska TV-serien Dallas sänds i SVT och har över 1,5 miljoner tittare, trots alla nya kanaler [14].
- 21 december
- Sverige erkänner Makedonien [9].
- EU-kommissionen meddelar att Sverige får behålla snuset och Systembolaget [9].
- 22 december - Sydafrikas parlament avskaffar apartheid [3].
- 23 december - Flera medlemmar ur den så kallade Militärligan spåras upp och grips av polis efter ett rån i Heby.
- 27 december - Kriminalvårdens transportcentral i Sverige har under 1993 förpassat 28 000 utlänningar från Sverige, tre gånger fler än något tidigare år [6].
- 30 december - Vatikanstaten erkänner Israel [3].
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Hembiträdesfackföreningen Fenatrahob bildas i Bolivia [15].
- Sveriges regering lägger fram den så kallade kretsloppspropositionen med syfte att skapa ett ekologiskt hållbart system med återvinning.
- Det svenska vinsttaket på spelvinster tas bort.
- Det svenska husläkarsystemet införs.
- I en FN-rapport anses Sverige vara världens mest jämställda land.
- PLO-ledaren Yassir Arafat besöker Sverige.
- Sveriges statsminister Carl Bildt besöker Moskva, och diskuterar bland annat ubåtskränkningar.
- Svensken Daniel Tarschys utses till generalsekreterare i Europarådet.
- Arealbidrag till det svenska jordbruket införs till följd av EU-anpassningen.
- Andorra antar en författning och blir formellt en suverän stat, samt inträder i FN.
- Urban Bäckström blir chef för Sveriges riksbank.
- Sverige tillåter kommersiell radio [16].
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 4 januari - Scott Redding, brittisk roadracingförare.
- 8 januari - Dzintars Čīca, lettisk musiker.
- 14 januari - Frida Bergesen, svensk skådespelare.
- 17 februari - Marc Márquez, spansk roadraceingförare.
- 19 februari - Victoria Justice, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 24 februari - Axel Skogberg, svensk skådespelare.
- 26 februari - Taylor Dooley, amerikansk skådespelare.
- 28 februari - Vivian Sevenich, nederländsk vattepolospelare.
- 4 mars - Jenna Boyd, amerikansk barnskådespelare.
- 17 mars - Julia Winter, brittisk-svensk barnskådespelare.
- 11 maj - Hugo Flytström, svensk barnskådespelare.
- 13 maj
- Debby Ryan, amerikansk skådespelare.
- Bede Griffiths, brittisk benediktinmunk verksam i Indien.
- 29 maj - Aleksejs Gilnics, lettisk fotbollsspelare.
- 14 maj - Miranda Cosgrove, amerikansk barnskådespelare och sångerska.
- 4 juni - Maggie Steffens, amerikansk vattenpolospelare.
- 7 juni - Jordan Fry, amerikansk skådespelare.
- 25 juni - Barney Clark, brittisk skådespelare.
- 26 juli - Taylor Momsen, amerikansk skådespelare.
- 2 augusti - Volha Satsuk, vitrysk sångerska.
- 11 augusti - Alyson Stoner, amerikansk skådespelare och dansare.
- 13 augusti - Jonas Folger, tysk roadracingförare.
- 17 augusti - Sarah Sjöström, svensk simmare.
- 26 augusti - Keke Palmer, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 18 september
- Patrick Schwarzenegger, amerikansk skådespelare och modell.
- Charlie Taylor, engelsk fotbollsspelare.
- 20 september - Taylor Parks, amerikansk skådespelare.
- 8 oktober - Angus T. Jones, amerikansk skådespelare.
- 9 oktober - Felix Hvit, svensk sångare och låtskrivare.
- 6 december - Elián González, omskriven kubansk pojke.
- 8 december - AnnaSophia Robb, amerikansk skådespelare.
- 16 december - Happy Jankell, svensk skådespelerska.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
Första kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari - Ross Bass, amerikansk demokratisk politiker.
- 4 februari - Björn Andreasson, svensk flygplans- och bilkonstruktör.
- 6 januari
- Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare.
- Rudolf Nurejev, sovjetisk balettdansör och skådespelare, död i AIDS.
- 9 januari - Viveca Serlachius, svensk skådespelare.
- 14 januari - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 15 januari - J. Allen Frear, amerikansk demokratisk politiker, senator 1949-1961.
- 20 januari - Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare.
- 25 januari - Irma Björck, svensk sopran, hovsångerska.
- 29 januari - Eva Remaeus, svensk skådespelare (cancer).
- 31 januari - Helga Görlin, svensk hovsångerska (sopran).
- 12 februari - James Bulger, brittiskt mordoffer.
- 21 februari - Irma Christenson, svensk skådespelare.
- 24 februari - Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.
- 27 februari - Lillian Gish, amerikansk skådespelare.
- 15 mars - Lennart Hyland, 73, svensk programledare i TV [8].
- 17 mars - Helen Hayes, amerikansk teater- och filmskådespelare.
- 26 mars - Cale Boggs, amerikansk republikansk politiker.
- 31 mars - Rolf Björling, svensk operasångare (tenor).
Andra kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 4 april - Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
- 8 april - Marian Anderson, amerikansk operasångerska.
- 12 april - Dagmar Gille, svensk operettsångerska.
- 13 april - Sten Ardenstam, svensk skådespelare.
- 17 april - Turgut Özal, turkisk president.
- 19 april
- David Koresh, amerikansk sektledare 1986-1993 (Davidianerna).
- George S. Mickelson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1987-1993.
- 20 april - Cantinflas, mexikansk skådespelare och komiker.
- 23 april – Bertus Aafjes, nederländsk journalist och författare.
- 24 april - Oliver Tambo, sydafrikansk politiker.
- 1 maj - Warren P. Knowles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1965-1971.
- Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör.
- Camilla Stærn, svensk operasångerska och skådespelare.
- 18 maj - Ronald Haver, amerikansk filmvetare och filmhistoriker.
- 24 maj - Carl Billquist, svensk skådespelare.
- 30 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
- 4 juni - Erna Groth, svensk skådespelare, sångerska och scripta.
- 5 juni - Conway Twitty, amerikansk sångare.
- 6 juni - James Bridges, amerikansk regissör (cancer).
- 10 juni - Milward L. Simpson, amerikansk republikansk politiker, senator 1962-1967.
- 12 juni - Wilhelm Gliese, tysk astronom.
- 15 juni
- John Connally, amerikansk politiker.
- James Hunt, brittisk racerförare.
- 19 juni - William Golding, brittisk författare, nobelpristagare.
- 22 juni - Patricia Nixon, amerikansk skådespelare, Richard Nixons hustru.
- 27 juni - Wolfgang Grams, medlem av Röda armé-fraktionen.
- 28 juni
- GG Allin, amerikansk punksångare.
- Gudrun Brost, svensk skådespelare.
Tredje kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 14 juli - Leo Ferré, fransk poet och sångare.
- 26 juli - Matthew Ridgway, amerikansk general.
- 27 juli - Reggie Lewis, amerikansk basketspelare.
- 30 juli - Julius Sjögren, svensk skådespelare.
- 31 juli - Baudouin I, belgisk kung,[3].
- 9 augusti - Euronymous, eg. Øystein Aarseth, norsk musiker, gitarrist i Mayhem.
- 30 augusti - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
- 12 september - Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
- 27 september
- Paolo Caldarella, italiensk vattenpolospelare.
- Jimmy Doolittle, amerikansk flyggeneral.
- Milan Muškatirović, jugoslavisk vattenpolomålvakt.
Fjärde kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 7 oktober - Cyril Cusack, irländsk skådespelare.
- 12 oktober - Kurt-Olof Sundström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 13 oktober - Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Criss Oliva, amerikansk gitarrist i Savatage.
- 21 oktober - Melchior Ndadayé, president i Burundi 1993, mördad.
- 23 oktober - Ulf Björlin, svensk dirigent och tonsättare, arrangör av filmmusik.
- 25 oktober - Vincent Price, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska.
- 31 oktober
- Federico Fellini, italiensk regissör [3].
- River Phoenix, amerikansk skådespelare.
- 1 november - Frank Sundström, svensk skådespelare.
- 2 november - Åke Jensen, svensk skådespelare och sångare.
- 3 november - Anders Jonason, svensk författare.
- 12 november
- Anna Sten, rysk-amerikansk skådespelare.
- H.R. Haldeman, amerikansk politisk konsult, statstjänsteman och affärsman.
- 19 november - Kenneth Burke, amerikansk litteraturteoretiker och filosof.
- 21 november
- Bill Bixby, amerikansk skådespelare.
- Kjell Löwenadler, svensk konstnär.
- 25 november - Anthony Burgess, brittisk författare.
- 3 december - Judith Holmgren, svensk skådespelare.
- 4 december - Frank Zappa, amerikansk rocksångare och kompositör.
- 7 december - Robert Taft, Jr., amerikansk republikansk politiker, senator 1971-1976.
- 8 december - Anders Franzén, marintekniker som upptäckte regalskeppet Vasa.
- 9 december - Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
- 10 december - Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare.
- 11 december - Majken Johansson, svensk diktare.
- 12 december - József Antall, ungersk politiker, premiärminister 1990-1993.
- 14 december - Myrna Loy, amerikansk skådespelare.
- 16 december - Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
- 18 december
- Joseph H. Ball, amerikansk republikansk politiker.
- Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör.
- 19 december - Wallace F. Bennett, amerikansk republikansk politiker, senator 1951-1974.
- 22 december - Alexander Mackendrick, amerikansk-brittisk filmregissör och lärare.
- 25 december - Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.
- 28 december - William L. Shirer, amerikansk historiker, författare.
- 31 december - Zviad Gamsachurdia, georgisk politiker, president 1991-1992.
Nobelpris [17][redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- Russell A Hulse, USA
- Joseph H Taylor Jr., USA
- Kemi
- Kary B Mullis, USA
- Michael Smith, Kanada
- Medicin
- Richard J Roberts, Storbritannien
- Phillip A Sharp, USA
- Litteratur - Toni Morrison, USA
- Fred
- Nelson Mandela, Sydafrika
- Frederik Willem de Klerk, Sydafrika
- Ekonomi
- Robert Fogel, USA
- Douglass North, USA
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k] 20:e århundrades När Var Hur - 1993, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1993, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae] Faktakalendern 2000 – 1993 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ [a b c d] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Sverige 1900-talet – 1993, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hundra år i Sverige - 1993, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] Faktakalendern 2000 – 1993 (Sverige), 1999
- ^ Arkiverad 14 oktober 2002 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Eritrea” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Eritrea.html. Läst 23 september 2012.
- ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ Sverige 1900-talet – 1994, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/80/dallas.html. – Vi älskade att hata JR– och lida med Pam, 1999
- ^ ”Latinamerika”. 5 april 2010. http://www.latinamerika.nu/trots-lagar-diskrimineras-hembitradena. Läst 19 mars 2011.
- ^ Sverige 1900-talet – Från skillingtryck till miljardindustri, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1993.
Wikimedia Commons har media som rör 
