Lyssna

Kulturarbetare med egen verksamhet

Du som är fritt utövande kulturarbetare redovisar dina inkomster som inkomst av näringsverksamhet. Samma regler gäller för dig som för andra företagare, men det finns dessutom vissa specialregler för dig som arbetar med kultur. Här kan du läsa mer om reglerna för kulturarbetare med egen verksamhet.

Vem är fritt utövande kulturarbetare?

Vi måste gå i två steg för att avgöra vem som är fritt utövande kulturarbetare.

Först måste vi bedöma om den som jobbar med kultur är näringsidkare eller inte. Sedan blir nästa fråga om personen är en fritt utövande kulturarbetare.

Näringsverksamhet?

Det är svårt att göra bedömningen om en kulturarbetare är näringsidkare eller anställd. För att vara näringsidkare krävs att man uppfyller kraven på självständighet, varaktighet och vinstsyfte.

Fritt utövande kulturarbetare?

En fritt utövande kulturarbetare är en person som är näringsidkare och som

ägnar sig åt skapande eller annat konstnärligt arbete,
är yrkeskunniga inom sitt område och
ägnar sig yrkesmässigt åt konstnärligt arbete.

Det är Konstnärsnämnden i samarbete med Sveriges författarfond som har tagit fram de här kriterierna.

I våra exempel i texten kommer du att möta Lena som är konstnär och Leif som är författare och journalist.

Näringsverksamhet eller anställning?

Vi sa nyss att fria kulturarbetare är näringsidkare. Trots det är det vanligt att ha både närings- och anställningsinkomster. I så fall ska du både vara godkänd för F-skatt och ha en A-skattsedel.

Den vanliga verksamheten (måleriet, författarskapet eller liknande) är själva näringsverksamheten. Om du får tillfälliga uppdrag som har en naturlig anknytning till den vanliga verksamheten, till exempel föredrag eller information om den egna verksamheten, så ska även den intäkten tas upp i näringsverksamheten.

Andra uppdrag, till exempel föredrag som inte handlar om din egen verksamhet, läraruppdrag eller anställning i projekt ska normalt sett redovisas som inkomst av tjänst, det vill säga som en vanlig anställningsinkomst.

Exempel:
All inkomst som Lena får när hon säljer sina tavlor är inkomst av näringsverksamhet. Om hon får ett uppdrag att föreläsa om sin egen konst ska intäkten ingå i näringsverksamheten. Om hon däremot föreläser eller är lärare i en studiecirkel om konst i allmänhet så ska den inkomsten redovisas som inkomst av tjänst.

När startar näringsverksamheten?

Det har tidigare nämnts att man måste uppfylla kriterierna självständighet, varaktighet och vinstsyfte för att det ska ses som näringsverksamhet. När det gäller kulturarbete är kriteriet vinstsyfte det avgörande om det är kulturarbete eller hobby.

När blir din verksamhet yrkesmässig? Det gäller att kunna skilja på vad som är hobby och vad som är näringsverksamhet. Tecken som tyder på att verksamheten är yrkesmässig är till exempel:

att du skaffat ateljé eller arbetslokal
att du skaffat behövlig utrustning
att du ägnar mycket tid åt verksamheten
att du har utbildning för verksamheten
att du anslutit dig till intresseorganisation
att du kan göra sannolikt att du snart kommer att få intäkter
att du haft intäkter av kulturarbetet av någon betydenhet

När du bedriver din verksamhet yrkesmässigt är det dags att registrera den. Anmälan kan du göra elektroniskt via webbplatsen Verksamt.se eller på papper genom att fylla i blanketten Företagsregistrering.

Kom ihåg att fria kulturarbetare är bokföringsskyldiga på samma sätt som företagare i allmänhet.

Intäkter i verksamheten

Alla intäkter som hör till verksamheten är skattepliktiga, det gäller även t.ex. försäljning av inventarier.

Fria kulturarbetare kan få bidrag eller stipendier av olika slag t.ex. från Konstnärsnämnden eller Sveriges författarfond. Om ett bidrag av den här typen beviljas för minst tre år räknas det som periodisk intäkt och redovisas som skattepliktig inkomst av tjänst.

Om du får ett bidrag beviljat för kortare tid, utan krav på motprestation, är det inte en skattepliktig intäkt. Det räknas som ett icke skattepliktigt stipendium. (Syftet kan vara att ge ekonomisk trygghet)

I vissa fall ska bidrag redovisas som inkomst av näringsverksamhet, t.ex. projektbidrag som utgår till ett mer målinriktat konstnärligt kostnadskrävande utvecklingsarbete.

Starta eget-bidrag redovisas alltid under inkomst av tjänst.

Kostnader i verksamheten

Allmänt kan man säga att alla kostnader som hör till verksamheten och som du haft för att få intäkter är avdragsgilla. Observera att personliga levnadskostnader aldrig är avdragsgilla.

Gränsdragningen mellan kulturarbetares kostnader och personliga levnadsomkostnader kan ibland vara svår. Det är viktigt att du kan förklara att dina kostnader hör till verksamheten.

För dig som är fri kulturarbetare vill vi särskilt ta upp några speciella punkter.

Utgifter innan verksamheten har kommit igång

Det är vanligt att man har haft utgifter för verksamheten innan den blivit yrkesmässig, innan man registrerat sig som näringsidkare. Utgifterna är avdragsgilla om de uppkommit samma år som näringsverksamheten startas eller året innan. Förutsättningen är att det är en sådan kostnad som du skulle få dra av också efter att verksamheten kommit igång dvs. den behövs i din verksamhet, och att det är fråga om sådana inköp som du skulle få dra av direkt vid inköpet t.ex. förbrukningsartiklar och inventarier av mindre värde.

Ytterligare ett villkor för avdragsrätt är förstås att du har sparat kvitton eller fakturor på inköpen och att fakturan står på dig som näringsidkare.

Om du innan du startat din verksamhet köpt in inventarier för privat bruk, t.ex. en dator, kan du ta in den i din näringsverksamhet. Men du får inte ta in den till anskaffningspris, utan till marknadsvärdet inventariet har den dag du tar in den i näringsverksamheten.

Exempel:
Leif registrerade sin näringsverksamhet den 1 september. Han köpte in papper till skrivaren och annat kontorsmaterial under året innan, som han använt i sin verksamhet. Dessa kostnader är avdragsgilla med kvitton som underlag.

Leif köpte en dator för att använda i verksamheten redan i maj året innan. Eftersom en dator anses vara ett inventarie får den tas upp till det värde som datorn anses ha den 1 september när näringsverksamheten startas. Ett sätt att få fram ett marknadsvärde på datorn är att fråga ett företag som säljer datorer. Om marknadsvärdet överstiger ett halvt prisbasbelopp får du i de flesta fallen inte dra av kostnaden direkt, utan värdet utgör då underlag för avskrivning.

Arbetsrum

Många näringsidkare har sin arbetslokal i hemmet. Bland fria kulturarbetare är detta mycket vanligt. Du kan få avdrag för arbetsrum i egen bostad - under vissa förutsättningar:

Om du har en särskilt inrättad del i bostaden som du använder i din verksamhet så kan du få avdrag för skälig del av bostadskostnaderna t.ex. hyra, vatten och el. OBS! Med särskilt inrättad del menas att denna delen av bostaden inte alls kan användas privat. Exempel kan vara musikstudio eller ateljé. Varje enskilt fall bedöms för sig.

Har du inte ett särskilt inrättat arbetsrum i bostaden och du har jobbat minst 800 timmar i hemmet kan du få avdrag med ett schablonbelopp på 2 000 kronor per år om du bor i villa eller 4 000 kronor om du bor i bostadsrätt eller hyreslägenhet.

Exempel:
Konstnären Lena får avdrag för skälig del av sina boendekostnader för sin ateljé eftersom hon inte kan använda den privat. I Lenas fall beror det bland annat på att fernissor & lacker, starka lukter och giftiga färger förvaras där och att starka lysrör installerats som inte är lämpliga för bostadsändamål.

Leif som också arbetar i ett särskilt rum i sin egen bostad får inte avdrag med skälig del av boendekostnaderna eftersom hans kontorsrum kan användas privat. Han får istället avdrag med schablonbeloppet 4 000 kronor (han bor i lägenhet).

Resor

Resekostnader som hör till verksamheten är avdragsgilla precis som för andra företagare. Lagstiftaren understryker dock betydelsen av resor för de fria kulturarbetarna och anger särskilt att avdrag medges i den mån resorna inte är personliga levnadskostnader. Det är viktigt att kunna visa på resans betydelse för den bedrivna verksamheten.

Varulager

En kulturarbetares varulager är vanligen inte så stort. I vissa fall kan det förstås vara betydande och i de fallen är det viktigt att varulagervärderingen sker korrekt.

De vanliga reglerna för varulagervärdering gäller.

När det handlar om värdet på färdiga men ännu inte sålda verk är det summan av:

materialkostnader
värdet av anlitad arbetskraft
övriga direkta kostnader

Värdet av ditt egna arbete ska däremot inte räknas in i det skattemässiga lagervärdet.

I normalfallet bortser man också från alster som tillkommit i experimentsyfte till exempel skisser och modeller. Om man trots allt säljer en modell, skiss eller liknande är givetvis intäkten skattepliktig som vanligt.

Skattemässiga justeringar

Om du har ett överskott i verksamheten så finns möjligheten att göra skattemässiga justeringar när du deklarerar. Detta innebär att du jämnar ut skatten mellan olika år.

Precis som andra företagare har kulturarbetare möjlighet att göra räntefördelning och göra avsättning till periodiseringsfond eller expansionsfond.

För kulturarbetare finns dessutom möjligheten att skatteutjämna enligt reglerna för ackumulerad inkomst och upphovsmannakonto.

Ackumulerad inkomst

När man har inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet är det vanligt att inkomsterna varierar mycket mellan olika år. Om du får extra hög inkomst ett år på grund av att du fått ersättning för ett stort arbete som du hållit på med under minst två kalenderår har du möjlighet att få en särskild beräkning av den statliga skatten (ackumulerad inkomst). Fördelen för dig är att du då kan slippa de tröskeleffekter som den statliga skatten ger.

En ackumulerad inkomst är en inkomst som hänför sig till minst två år. Den ackumulerade inkomsten måste uppgå till minst 50 000 kronor och den totala beskattningsbara inkomsten ska uppgå till minst den nedre skiktgränsen, + 50 000 kronor för att du ska kunna få denna särskilda skatteberäkning.

Exempel:
Leif har under 2013–2015 arbetat med en deckarserie i fem delar. Deckarserien ges ut under år 2015 och Leif får royalty med 200 000 kronor. Kostnaderna för att producera deckarserien uppgår till 50 000 kronor. Leifs totala beskattningsbara förvärvsinkomst hamnar på 600 000 kronor för inkomstår 2015.

Leif redovisar inkomsten som vanligt i sin inkomstdeklaration i maj. Samtidigt ansöker han om särskild skatteberäkning för den statliga skatten på grund av ackumulerad inkomst.

Vid beräkningen utgår Skatteverket från den ackumulerade inkomsten efter avdrag för kostnader, dvs. 150 000 kronor. Detta belopp fördelas på det antal år som Leif arbetat med deckarserien alltså tre år. Skatten räknas sedan ut efter hur det skulle blivit om detta belopp lagts till inkomsten 2013, 2014 respektive 2015. Eftersom Leif hade betydligt lägre inkomst under 2013 och 2014 så blir den statliga skatten på detta sätt lägre.

Mer information om ackumulerad inkomst

Upphovsmannakonto

När man har inkomster som varierar mycket mellan olika år är upphovsmannakonto ett sätt att fördela inkomsterna jämnare. Ett år då ditt resultat är ovanligt bra kan du i vissa fall sätta in en del av vinsten på banken, på ett särskilt upphovsmannakonto. Där är pengarna låsta tills du tar ut dem och det måste du göra inom fem år. När du tar ut pengarna från kontot ingår de i ditt resultat och blir beskattade.

Exempel:
Lena har haft extra stora inkomster under året pga. en stor lyckad utställning med bra försäljning. Hennes inkomster uppgår till 400 000 kronor. Under de två åren innan hade hon inkomster på ca 200 000 kronor per år.

Lena uppfyller de villkor som krävs för att sätta in pengar på ett upphovsmannakonto. Lena tar kontakt med sin bank och beslutar sig för att sätta in 50 000 kronor på ett upphovsmannakonto. Insättningen gör hon innan deklarationen ska vara inlämnad. Det innebär att hon inte behöver skatta för de 50 000 kronorna inkomståret utan först det år hon tar ut pengarna från kontot. Det måste hon göra senast 31 december fem år senare. Om hon skulle redovisa ett lågt resultat innan dess kan hon välja att plocka fram pengarna då och på så sätt få dem lägre beskattade beroende på att den statliga skatten är progressiv.

Mer information om upphovsmannakonto.

Underskottsavdrag

Om din verksamhet går med förlust redovisar du ett underskott. Huvudregeln för underskott i näringsverksamhet är att det rullas vidare till nästa år. Då kvittas det mot det årets vinst alternativt läggs till det årets underskott. Underskottet kan alltså växa och rullas vidare utan tidsbegränsning.

För fria kulturarbetare finns också en annan möjlighet. Du kan välja att göra avdrag för ett underskott i näringsverksamheten direkt mot samma års anställningsinkomster. Du får göra avdrag utan beloppsbegränsning men bara för det aktuella årets underskott, dvs. inte för inrullade underskott.

En förutsättning för att få kvitta underskottet mot tjänsteinkomster är att du haft intäkter av kulturarbetet av någon betydenhet.

Moms

Momssatsen inom kultur är antingen 0, 6, 12 eller 25 procent beroende på vad du säljer.

En konstnärs försäljning av egna konstverk är momsfri om omsättningen inte överstiger 300 000 kronor. Om försäljningen överstiger 300 000 kronor på ett inkomstår är det 12 procent moms från första kronan. Då får du också tillbaka ingående moms på dina kostnader.

Det finns en möjlig att frivilligt bli momsregistrerad även om försäljningen understiger 300 000 kronor.

Gaget på artistframträdande är momsfritt. Det förutsätter att den som framträder är utövande konstnär och att det som framförs är ett litterärt eller konstnärligt verk som skyddas av upphovrättslagen.

När en rättighet till ett litterärt eller konstnärligt verk upplåts eller överlåts, beskattas detta med 6 procent i moms.

Läs mer i broschyren Moms inom kulturområdet, SKV 562

Kulturarbetare med egen verksamhet.