1882
Från Wikipedia
1882 (MDCCCLXXXII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 20 januari – En ny svensk folkskolestadga fastställer "skolåldern" i Sverige till 7-14 år, 6-årig skolplikt, 8-månaders lästid och avgångsprövning.[1]
Februari[redigera | redigera wikitext]
Jumbo elefant.
- 3 februari – P. T. Barnum köper elefanten Jumbo.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 4 mars – August Palm grundar den första socialdemokratiska tidningen i Sverige, Folkviljan, i Malmö.[2]
- 6 mars – Furstendömet Serbien blir Kungariket Serbien.[3]
- 27 mars – Efter att Utskänkningsbolaget länge har hindrat Brännvinskungen L.O. Smith att sälja sitt brännvin i Stockholm utfärdar denne en krigsförklaring mot bolaget, enligt annons i flera tidningar. Därmed har det andra brännvinskriget utbrutit. Smith har inte tillåtelse att sälja sitt brännvin inom Stockholms stadsgränser, men säljer det från strax utanför istället.
Maj[redigera | redigera wikitext]
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 11 juni – Urabirevolten bryter ut i Egypten mot Khediven och europeiskt inflytande.
- 28 juni – Anglo-franska konventionen reglerar gränserna mellan Franska Guinea och Sierra Leone.
- 14-18 juli – USA skickar soldater till Egypten för att skydda amerikanska intressen under stridigheter mellan britter och egyptier samt arabers plundring av Alexandria.[4]
Augusti[redigera | redigera wikitext]
September[redigera | redigera wikitext]
- 13 september – Under det anglo-egyptiska kriget ockuperar brittiska soldater Kairo, och Egypten ställs under brittiskt beskydd.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 7 oktober – Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (numera Förbundet djurens rätt) bildas.
- 31 oktober – Det andra brännvinskriget avslutas, då Smith inte får förnyat försäljningstillstånd av Lidingö kommun.
December[redigera | redigera wikitext]
Frälsningsarmén kommer till Sverige.
- 5 december – Idrottsföreningen Gefle Sportklubb grundas i Gävle. Redan en och en halv månad senare (i januari 1883) byter den namn till det nuvarande namnet Gefle IF.
- 28 december – Frälsningsarmén införs i Sverige av Hanna Ouchterlony och håller sitt första möte.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- August Palm publicerar det första socialdemokratiska programmet i Sverige.
- Universitetshuset i Lund står färdigt.
- Föreningen Verdandi, en radikal studentförening, som skall värna tanke- och yttrandefriheten, grundas i Uppsala av Karl Staaff.
- Kulturhistoriska museet, Kulturen, i Lund grundas av Georg J:son Karlin. Det dröjer dock tio år innan det öppnas som friluftsmuseum.
- Svenska likbränningsföreningen bildas och erbjuder kremering utanför Sverige, eftersom Svenska kyrkan inte tillåter likbränning.
- Sveriges riksdag beslutar att en järnväg skall byggas från malmfälten i Norrbotten till Viktoriahamn (nuvarande Narvik).[5]
- Jonas Wenström provkör sin patenterade dynamomaskin i Örebro kvarn.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 5 januari – Clyde Tingley, amerikansk demokratisk politiker.
- 10 januari – Josua Bengtson, svensk skådespelare.
- 18 januari – A. A. Milne, engelsk författare, Nalle Puh.
- 24 januari
- Sigfrid Siwertz, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1932-1970.
- Herman Engström, svensk gjutare och socialdemokratisk politiker.
- Anders Hansson i Trollhättan, svensk handlare, ombudsman och politiker (socialdemokrat).
- 25 januari – Virginia Woolf, brittisk författare.
- 30 januari – Franklin D. Roosevelt, amerikansk politiker, USA:s president 1933–1945.
- 31 januari
- Richard Lindström, svensk skådespelare och manusförfattare.
- Anna Pavlova, rysk ballerina.
- 2 februari
- James Joyce, irländsk författare.
- Andreas av Grekland och Danmark.
- 5 februari – John C.B. Ehringhaus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1933–1937.
- 15 februari
- John Barrymore, amerikansk skådespelare.
- Signe Lundberg-Settergren, svensk skådespelare.
- 25 februari – Ludvig Nordström, svensk författare och journalist.
- 3 mars – Charles Ponzi, italiensk-amerikansk svindlare.
- 20 mars – René Coty, fransk politiker, Frankrikes president 1954–1959.
- 22 mars – O. Max Gardner, amerikansk politiker.
- 23 mars – Emmy Noether, tysk matematiker.
- 4 april – Albin Lindahl, svensk skådespelare, sångare och teaterekonom.
- 5 april – Jerzy Świrski, polsk militär.
- 11 april – Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
- 13 april – Bertil Brusewitz, svensk skådespelare.
- 17 april
- Robert Morrison MacIver, skotsk sociolog.
- Artur Schnabel, österrikisk pianist.
- 18 april – August Falck, svensk skådespelare.
- 24 april – Lord Hugh Dowding, brittisk officer, vice flygmarskalk, ledare av brittiska flygvapnets Fighter Command (jaktplansstyrkor under Slaget om Storbritannien).
- 29 april – Auguste Herbin, fransk målare.
- 1 maj – Oscar Åberg, svensk skådespelare och inspicient.
- 4 maj – Sylvia Pankhurst, brittisk politiker, kvinnorättskämpe.
- 13 maj – Georges Braque, fransk konstnär, kubist.
- 26 maj – Frank Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wyoming 1927-1931.
- 4 juni – John Bauer, svensk konstnär.
- 7 juni – Johannes Lindblom, teolog.
- 8 juni – Oscar Tropp, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.
- 15 juni – Ion Antonescu, rumänsk militär och politiker.
- 17 juni – Igor Stravinskij, rysk tonsättare.
- 29 juni – Franz Seldte, tysk nazistisk politiker.
- 4 juli – Kurt von Schleicher, tysk militär och politiker.
- 22 juli – Edward Hopper, amerikansk målare.
- 26 juli – Dixie Bibb Graves, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937-1938.
- 6 augusti – Ernst Eklund, svensk teaterchef, skådespelare och regissör.
- 11 augusti – Rodolfo Graziani, italiensk general.
- 14 augusti – Elin Brandell, svensk författare och journalist.
- 25 augusti – Seán T. O'Kelly, Irlands president 1945–1959.
- 27 augusti – Samuel Goldwyn, amerikansk filmproducent.
- 1 september – Gunnar Bohman, svensk författare, kompositör och lutsångare.
- 12 september – George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
- 22 september – Wilhelm Keitel, tysk generalfältmarskalk.
- 26 september – Robert Johnson, svensk skådespelare.
- 30 september – Hans Geiger, tysk fysiker.
- 14 oktober – Éamon de Valera, Irlands president 1959–1973.
- 17 oktober – Johannes Pettersson, svensk stationsförman och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
- 19 oktober – Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.
- 20 oktober – Bela Lugosi, ungersk skådespelare.
- 24 oktober – Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.
- 30 oktober – Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.
- 11 november – Gustaf VI Adolf, kung av Sverige 1950–1973.
- 18 november – Jacques Maritain, fransk filosof.
- 14 december – Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
- 15 december – Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
- 18 december – Sven Lindström, svensk musikrecensent, sångare och opera- och operettöversättare.
- 21 december – Tom Jefferson Terral, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1925-1927.
- Gösta Bagge, professor i nationalekonomi och politiker.
- David Milne, målare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 3 januari – Clement Claiborne Clay, amerikansk politiker.
- 11 februari – Francesco Hayez, italiensk konstnär.
- 3 april – Jesse James, amerikansk bandit (mördad).
- 10 april – Dante Gabriel Rossetti, brittisk målare och poet.
- 19 april – Charles Darwin, brittisk naturforskare.
- 27 april – Ferdinand Reich, tysk bergsingenjör och kemist, professor.
- 2 juni – Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist.
- 15 juni – William Dennison, amerikansk politiker.
- 8 september – Joseph Liouville, fransk matematiker.
- 14 november – Billy Claiborne, amerikansk brottsling, deltagare i revolverstriden vid O.K. Corral.
- 26 november – Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman.
- 6 december – Louis Jean Joseph Charles Blanc, fransk politiker och historiker.
- 16 december – Godlove Stein Orth, amerikansk politiker och diplomat, kongressledamot 1863-1871, 1873-1875 och 1879-1882.
- 31 december – Léon Gambetta, fransk statsman.
- John Gross Barnard, nordamerikansk ingenjör-officer.
- Théodore Frédéric Galliardet, fransk författare.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Skolans historia, Sverige (UTF-8)”. http://www.algonet.se/~hogman/skolhistoria.htm.
- ^ ”Varför inte Palm”. http://hem.bredband.net/marxforum/uppsats/0006.htm.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Yugoslavia.html.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ ”Emigrationen till Nordamerika”. http://epubl.ltu.se/1402-1773/2004/035/LTU-CUPP-04035-SE.pdf.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1882.
Wikimedia Commons har media som rör 
