Lessig vill öppna grindarna till den digitala allmänningen

Vi var på väg mot San Fransisco i bil och passerade den vackra kustremsan Big Sur. Utsikten från vägen var visserligen betagande, men vi ville ju närmare, ner i branterna, ut på stranden. Var vi än svängde av möttes vi dock av skyltar med bistra budskap: ”Private Property”, ”No Trespassing”, ”Beware of the Dog”.

Min egen barndom präglades i så hög grad av möjligheten att fritt ströva, paddla, fiska och fågelskåda att jag inte kan föreställa mig vad den hade varit utan allemansrätten. Vi tar den ofta för given, utan att fullt ut förstå värdet av den rätt vi fått i arv och som vi har ansvaret att bevara genom ett ansvarsfullt nyttjande.

Kanske har vi svenskar tack vare allemansrätten särskilt goda förutsättningar att ta till oss Lawrence Lessigs tankar. Lessig är en amerikansk professor specialiserad på skärningspunkten mellan juridik och teknik. Särskilt har han ägnat sig åt de frågor som den digitala utvecklingen väckt om upphovsrätt.

Hans bok ”The Future of Ideas” har talande nog undertiteln “The Fate of the Commons in a Connected World”. Där argumenterar Lessig för värdet av kulturella och intellektuella allmänningar (commons). Han gör det i en amerikansk kontext, vilket leder till att han ägnar mycket energi åt att förklara att allmänningar inte är det samma som socialism.

Ett uppenbart exempel på värdefulla kulturella allmänningar som Lessig tar upp är vetenskapliga upptäckter. När de görs fritt tillgängliga skapar de möjligheter för vidare forskning, spridning av kunskap och utveckling av nya produkter.

Särskilt uppmärksammar Lessig möjligheten till kreativa och samhällsnyttiga allmänningar på internet. Många menar liksom Lessig att nätet är en ideal plats för allmänningar, tack vare sättet det kom till på och hur det är uppbyggt.

Dels skapades grunderna till internet genom fritt samarbete i öppna akademiska nätverk. Förvaltningen av det på kodnivå har fortsatt på ungefär samma sätt. Dels bygger de grundläggande internetprotokollen (det kodspråk som datorerna talar med varandra) på idén om fritt tillträde och decentraliserad intelligens istället för centraliserad kontroll.

Allmänningens idé har fallit i visst vanrykte på grund av den i ekonomkretsar populära tankefiguren ”Allmänningens tragedi”. Den säger att fri tillgång till en ändlig resurs ofelbart slutar i ett överutnyttjande som kortsiktigt är fördelaktigt för den enskilde, men långsiktigt är ödesdigert för alla. Nätet ger otaliga exempel på att där råder en annan logik.

Sedan pionjärtiden har dock många nya krafter klivit in på nätet. Politisk kontroll och kommersiell exploatering hotar nu att kväva nätets inneboende möjligheter att skapa allmänningar för deltagande och kreativitet, varnar Lessig.

Han är dock långt ifrån någon extremist när det gäller upphovsrätten. Han menar till exempel inte att allt ska eller bör tillhöra allmänningen. Det ska också finnas ett skydd som under viss tid ger upphovsmän ensamrätt till kommersiell användning av ett verk. Allmänning betyder inte heller att vem som helst ska få göra vad som helst med det som finns där.

Det Lessig kräver av oss är att vi väger allmänningens värde mot upphovsrättens värde. Vi måste också väga upphovsrättens värde mot det pris vi betalar för att försvara den i dess nuvarande form.

Kanske är inte det största problemet hur upphovsrätten är utformad utan hur den tillämpas, menar Lessig. Hans böcker är fulla av exempel på hur bolagsjurister slagit lagboken i huvudet på vanliga människor som av ren obetänksamhet gjort något som med advokatyr kan framställas som ett upphovsrättsbrott. Som mamman som lade upp en videosnutt med sin bebis på Youtube – och sedan anklagades för intrång på artisten Princes upphovsrätt därför att en av hans låtar spelades på radion i bakgrunden.

I sin senaste bok ”Remix” är Lessig inte lika mycket på krigsstigen mot det som enligt hans mening hotar de digitala allmänningarna. I stället försöker han övertyga oss om att nätet och dess specifika funktionssätt också ger stora kommersiella möjligheter. Han talar om en ”hybridekonomi” där proffsens produkter och amatörernas alster befruktar varandra.

Den som vill tjäna pengar i den här nya miljön måste enligt Lessig förstå att kunderna inte längre kan behandlas som passiva mottagare. Här skapas värden inte genom att resa upphovsrättsliga staket utan genom att bjuda in användarna att delta i utvecklingen. Liknande resonemang har förts av Clay Shirky i boken ”Here comes everybody” och Jeff Howe i ”Crowdsourcing”. Paradexemplet är öppen källkod inom mjukvarubranschen.

Framtidens upphovsrätt måste ha detta som sin utgångspunkt, anser Lessig. Han efterlyser en skiljelinje mellan kommersiell och ickekommersiell användning och ett system som ger artister någon form av kompensation när deras verk fildelas. Likaså har han idéer om ett system med differentierade skyddstider.

En intressant sak med Lessig är att han inte nöjer sig med teorier utan också arbetar konkret med att utveckla upphovsrätten. Han är en av centralfigurerna bakom Creative Commons, en organisation som tillhandahåller alternativa licenser för upphovsrätt. Genom att använda Creative Commons kan du välja hur strikt du vill åberopa upphovsrätten. Det är ett sätt att bevara upphovsmannens integritet och samtidigt uppmuntra till återanvändning och spridning.

Lessig är kunnig, välformulerad och visionär på ett sätt som är svårt stå emot. Men visst kan man ha invändningar. Hans entusiasm över den digitala utvecklingen balanseras inte av något större engagemang för dem som hamnar i svårigheter. Dit hör inte bara Hollywoodbolag, utan också till exempel den kvalificerade journalistiken och kulturarbetare med små marginaler. Och den gräns han vill dra mellan proffs och amatörer är nog inte så lätt att se alla gånger.

Detta till trots erbjuder Lessig en befriande vid utsikt för den som tröttnat på de smutsiga skyttegravarna kring fildelningssajten Pirate Bay och andra slagfält. Riksdagsledamöter: Spetsa öronen i dag!

Kommentarer(45)

Visar 1-10 av 45. Per sida: 5 10 20 40

Vad är detta?

Kommentera med ditt facebook-konto (valfritt)

Logga in med Facebook

Inloggad som

Logga ut från Facebook

Namn

Kommentar (Max 1000 tecken)

Om du har en egen blogg/sajt, skriv in den här:

 

På DN.se vill vi att du tar del av vårt regelverk för artikelkommentarer innan du skickar din kommentar. Regelverket hittar du här.

Jag godkänner DNs policy för artikelkommentarer.

ABstjäla &Roffa (piratebay) med skatteparadis fortsätter och tjänar pengar på andras verk (mjukvara musik film ) allt medan lättlurade piratebay fans går på ledord som integritet och fra. Något som piratebay är experter på att kränka på en rad olika sätt, cracka program varar. fildela illegalt, hacka vissa personers websidor.

Kränkningar, 11:27, 19 november 2009. Anmäl

@BEMCID
Du begår det vanliga kardinalfelet i din jämförelse med andra varor (som kläder): de kan inte kopieras 100% och utan resursåtgång som filer. Fildelning är lika med kopiering, inte lika med stöld. Skitenkelt.
Och betänk om all mat skulle kunna kopieras på samma sätt -- plötsligt har vi löst all världens svält. Och du kan ge dig fan på att alla -- med rätta -- skulle "sno" maten i så fall.

Henrik, 11:20, 19 november 2009. Anmäl

Dom PLANKAR på DITT internet!!
Vem skall kontrollera ALLT på nätet är baktanken? - ej annat!!!
Tvinga DOM at betala % på sina miljard vinster.

user=loser, 02:35, 19 november 2009. Anmäl

Egon, "Varför är det ingen som diskuterar varför illegal fildelning ens finns?? "
.
Därför att ingen inom upphovsrättsindustrin vill bli associerad med sin inkompetens att få ett patetiskt gammalt internt "analogt" regelverk att fungera i den digitala tidsåldern.
.
Det handlar om personer som tycker att det är bättre att folk som Wadstedt och Pontén får ta all sk-t, istället för att, ens, balansera fördelningen av kossingen.

ST, 01:32, 19 november 2009. Anmäl

@Egon: Jag tror inte alls det är så det är. Jag ger blanka fan i vad andra tycker om de böcker jag läser, de filmer jag ser eller den musik jag lyssnar på. Jag som har blivit uppväxt i dagens samhälle har aldrig känt någon riktig press på vad jag ska göra. Kanske har jag levt skyddat men det ligger nog någonting i det ändå.
Jag tror istället att människor idag helt enkelt har ett otroligt sug efter kultur. Vi har råd, vi har tid och det är enkelt att skaffa. Det beror också på att världen har blivit så ofantligt stor och rik på kultur... jag menar, för femtio år sedan var mainstreamkulturen relativt liten. Man lyssnade på Elvis, Springsteen eller ELO och alla man kände hade hört åtminstone något av dem. Och idag: vem har hört talas om tex Hiromi Uehara? Väldigt få personer, trots att hon är en av världens mest begåvade och populära moderna jazzpianister. Detsamma kan sägas om många andra.

Wall, 01:01, 19 november 2009. Anmäl

Sv: BEMCID: Du kan väl inte ha missat den omfattande pirattillverkningen av modekläder och accessoarer? Eller tror du på fullt allvar att alla Gucci-väskor och Rolex-ur du ser på stan är äkta?

Nisse, 23:11, 18 november 2009. Anmäl

@Egon: Att "samhället" ställer krav på att man ska se filmer, lyssna på musik och hänga med är struntprat. Det är den lilla sociala klick där en person ingår (eller vill ingå) som ställer upp reglerna. Men du säger att man även ska ha senaste modet. Varför ser man inte omfattande stölder av modekläder? Är det för att man är rädd för att åka fast? Är det för att man respekterar fysiska varor mer än digitala? Är det för att den inte får att vara anonym som på Internet? Är det för att man kommer för nära producenten när man måste gå in i en butik och handgripligen ta varan?

BEMCID, 22:50, 18 november 2009. Anmäl

@Johan, 13:34
Jag kände mig ingalunda tvingad att betala till BUS och Moderna Museet. Jag betalade med generositet i sinnet.

Tomas Mattsson, (Webbsida) 22:00, 18 november 2009. Anmäl

En sak som både pirater och antipirater borde kuna enas om: Det är inte så svårt att betala för en mp3, men det är mycket svårt att _få_ betalt.

Johan40, 20:42, 18 november 2009. Anmäl

Lessig har koll på vilken väg man borde gå !

thomas, 20:41, 18 november 2009. Anmäl

  1 2 3 4 5 Nästa

Bloggat om artikeln(0)

(Vad är Twingly?)

Visar  (av totalt ).

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut