|
Justitieminister Thomas Bodström.
|
En majoritet bestående av socialister och konservativa i
Europaparlamentet röstade i dag för att tele- och internetoperatörer
tvingas lagra uppgifter om EU-medborgarnas telefonsamtal och e-post.
Dessa uppgifter, som i antal kan komma att uppgå till
många miljarder, ska få användas i utredningar
om "allvarliga brott".
Det blev alltså ett ja i EU-parlamentet till det direktivförslag
som EUs 25 justitieministrar nyligen enats om. Siffrorna blev
378 för och 197 emot med 30 avstod.
En av de hårdast drivande har den svenska justitieministern
Thomas Bodström varit.
Sverige, Irland, Frankrike och Storbritannien låg också
bakom det ursprungliga loggningsförslaget, som presenterades
strax efter att terrorister sprängt flera tåg i Madrid
våren 2004.
Det förslag parlamentet i dag gett grönt ljus för
är mildare än det första, men innehåller
samtidigt mycket omfattande gemensamma regler.
Tvingats på operatörerna
Operatörer tvingas spara uppgifter i minst sex
månader men enskilda länder får gå längre
och bestämma sig för längre lagringstider. Maxtiden
är dock 24 månader.
Informationen som ska loggas gäller vem som talat med
vem i fast telefon, i mobiltelefon, med bredbandstelefoni, med
sms, mms eller över e-post och när, var och hur detta
skett.
Även misslyckade samtal ska sparas.
Dessutom ska abonnenternas internetaccess loggas, men det
påstås att direktivet inte ska omfatta surfning.
Däremot får inte innehållet i trafiken lagras,
enligt direktivet.
Loggningen ska ske av alla trafik men polis, säkerhetstjänster
och åklagare får bara rätt att ta del av uppgifterna
när det utreder allvarliga brott.
Men vad som menas med allvarliga brott får varje land
själv bestämma.
Polisen får ingen direktaccess till databaserna utan
måste begära ut uppgifter vid varje tillfälle.
Inte bara terrordåd
Samtidigt har justitieministrarna enats om att medlemsländerna
i det beslutsarbetet "ska beakta" de brottstyper som listas för
den så kallade Europeiska arresteringsordern, vilken inte
bara handlar om terrorism och våldsbrott utan även
om brott som förfalskning och piratkopiering.
Ministrarna ska dessutom ta hänsyn till "brott som involverar
telekommunikation", men exakt vad som menas är upp till varje
stat att bestämma själva.
Vem ska betala?
Vem som ska stå för kostnaderna att lagra,
plocka fram och lämna ut uppgifterna till polisen ska bestämmas
i varje land.
Hittills har den svenska polisen betalat för uppgifter
som man begärt fram ur Telias fakturadatabaser. Hur det blir
med nya lagen är det ingen som vet.
Den nya tyska regeringen har i alla fall deklarerat att man
inte tänker betala.
Sedan många år har USA, Storbritannien, Australien
och Nya Zeeland ett avlyssningssystem som förvaltas av USA
och kallas Echelon, med vars hjälp man avlyssnar internettrafiken
till och från länderna.